Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

SOFTs förslag till ändringar av ISOM 2030 ute på remiss

Zerbembasqwibo 2025-08-21 21:40

SOFT:s kartgrupp har sammanställt inkomna önskemål om uppdateringar till nästa version av IOF:s kartnorm - ISOM 2030. Dessa har inkommit under våren 2025 efter uppmaning om att skicka in bidrag.

Utifrån önskemålen har ett förslag tagits fram.

Förslaget går nu ut på remiss för att samla in synpunkter och kommentarer.

Ladda ner: Förslag på uppdateringar till ISOM 2030 (remissutgåva)
https://www.orientering.se/media/xxqn1r3s/f%C3%B6rslag-p%C3%A5-uppdateringar-till-isom-2030-20250820-remissutg%C3%A5va.pdf

Synpunkter och kommentarer senast 21 september

Synpunkter och kommentarer på förslaget skickas in till kartgruppen@orientering.se senast söndagen den 21 september 2025.

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Zerbembasqwibo 2025-09-21 15:00 #149

OBS! Idag sön 21/9 är sista dag att lämna in synpunkter och kommentarer!

Ugh 2025-09-09 22:39 #148

Svar till inlägg av Märk Ligt, 2025-09-09 22:14:

Vi är många som uppskattar svår orientering. Ibland är enda sättet att utnyttja grönområden. Gärna icke homogena områden, med en rik blandning av ljus- och mellangrönt, vitt och ljusgult

Märk Ligt 2025-09-09 22:14 #147

Svar till inlägg av PS, 2025-09-08 22:52:

En rad banläggare har stor förkärlek till skitområden.

PS 2025-09-08 22:52 #146

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-08 21:19:

Att bedöma grönt handlar nog mest om erfarenhet och det gäller delvis även att bedöma hur det ser ut en annan årstid eller tt år senare men vill man verkligen att det ska stämma så är det bara sen revidering som gäller. Kan man inte vänta och är osäker så kanske det är bättre att göra området till frizon. Djuren ligger ju ofta gärna och trycker i skitområden ...

SrJ 2025-09-08 21:52 #145

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-08 21:50:

Vilket säger ingenting då DUH är noll kunnig, eller helt kass för att vara mer rakt på. . Så varför jag ens bet på den var märkligt.

SrJ 2025-09-08 21:50 #144

Svar till inlägg av Duh, 2025-09-08 21:39:

Bättre än dig.

Duh 2025-09-08 21:39 #143

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-08 21:19:

Ja, du kan ju det här med kartritning 😆

SrJ 2025-09-08 21:19 #142

Svar till inlägg av PS, 2025-09-08 15:41:

Grönt är rent teoretiskt rätt enkelt att rita; dålig sikt som ger reducerad hastighet. Problemet är dock att dels för kartritare bedöma hur mycket det skiljer mot det vita, dvs kartritaren måste alltså antingen kunna springa fort eller relatera till det, samt så måste man bestämma sig för vilken säsong man ritar kartan. Personligen anser jag inte man kommer kunna ha en korrekt återgivning av varken grönt eller blått i vissa fall, beroende på hur man nu väljer vilken årstid kartan ska stämma för. Ritar man den för att ta hänsyn till visst blått, så är inte det ljusgröna ljusgrönt, och tvärtom.

Inte helt enkelt..

PS 2025-09-08 15:41 #141

Svar till inlägg av AJ, 2025-09-08 12:40:

Jag kan tänka mig att problemet delvis uppstår vid slarviga revideringar. Senast igår minskade jag storleken på ett ljusgrönt område för att det i kanten mot den öppna skogen hade vuxit upp så mycket att det inte längre var motiverat att ha det grönt där. Jag såg även andra områden som eventuellt ska bort men avvaktar nog till nästa försommar innan jag bestämmer mig. Om man inte är kritisk i samband med revideringar så är det risk att det ljusgröna hänger kvar bara för att det river lite i armarna.

AJ 2025-09-08 12:40 #140

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2025-09-05 21:30:

Ja, det känns som många kartritare använder ljusgrönt för att markera att det är dålig sikt. Orienteringstekniskt går det långsammar i ett sådant område, men löpmässigt inte lika mycket.

hahaha 2025-09-07 13:20 #139

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-06 22:43:

Nu har du skitit i det blåa skåpet igen!

Relativt 2025-09-06 23:48 #138

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-06 22:43:

Det verkar väl inte vara någon idé att diskutera detta med dig.
Laserscanningen "ser" i allmänhet ALLT! Det är bara det att 5- metersnivån ligger ibland/ofta där det inte händer något i terrängen. Om det tydliga ligger på 4-metersnivån så måste förstås kurvan dras dit. Se t.ex. #131.
Innan laserscanningen så avbildade kartritarna terrängen så som den ser ut och förstärkte dessutom det som uppfattades som tydligt. Laserkurvningen har ju däremot en utslätningsfunktion som gör att det i terrängen tydliga blir mindre tydligt på kartan. Det har medfört att när teknikfrälsta ritar nytt, i stället för att revidera, blir resultatet ofta en sämre karta. Kartritning är till största delen subjektiv.
Själv justerar jag aldrig laserkurvor! Jag kollar terrängen, bestämmer var jag vill ha kurvorna och sedan använder jag lasermaterialet för att få det som jag vill. Det är det som är kartritning.

SrJ 2025-09-06 22:43 #137

Svar till inlägg av Relativt, 2025-09-06 22:23:

Laserdatat är grunden och den är sjukt mycket bättre och precisare i grunden än någon kurvild som någon nånsin ritat för hand. Sen behöver man självklart korrigera för saker som inte laserscanningen ser, men att börja justera i ”höjdled” är korkat. Är höjden 17.5m så kommer laserdatat berätta det. Ändra för i h-vete inte det för att bredvid ligger en höjd som är 19!

Relativt 2025-09-06 22:23 #136

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-06 16:06:

??? Det är ju när man glider på kurvorna som man fattar! Ett dataprogram som gör en matematisk kurvning fattar ingenting. Och hjälpkurvor ska inte vara 2,5 meters ekvidistans utan kan ligga på vilken nivå som helst där de behövs för att redovisa formationer som inte nås av 5 meters kurvor - ens om man glider. Begriper inte hur du tänker.

AJ 2025-09-06 22:00 #135

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-06 16:06:

Om du alltid vill ha exakt 5m mellan kurvorna kan du alltid ladda ner laserdata från lantmäteriet och generera upp 5m-kurvor. Provad sedan att gå ut och jämför dessa med en orienteringskarta, så fattar du nog att du måste glida med kurvorna.

ml 2025-09-06 18:24 #134

Svar till inlägg av PS, 2025-09-06 18:10:

Utmaningen är ju att det är precis så det är på kartorna. Sprang nyligen på en karta som i sin grund var ritad för 30+ år sedan och har bara reviderats x antal gånger.

PS 2025-09-06 18:10 #133

Jag tror att jag har skrivit det förut men min åsikt är att alla seriösa orienterare borde läsa igenom kartnormen från första till sista sida minst en gång om året oavsett om de är intresserade av att rita kartor eller ej. Gör man det och funderar över minimistorlekar och avstånd i verkligheten och på kartan så får man en betydligt större förståelse för hur kartor ritas och får lättare att tolka dem. Man hör ju fortrfarande en massa trams som tex att branter med taggar är opasserbara medan de utan taggar är passerbara. Det är i och för sig sant att man oftare ritar opasserbara branter med taggar men det är ju inte det som avgör. Detta är bara ett exempel på saker som sprider sig från mun till mun men som är helt fel.

Elitlöpare 2025-09-06 16:50 #132

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-06 16:06:

Dynamisk ekvidistans är ett måste för att skapa en så bra bild av terrängen som möjligt.

Andreas Oxenstierna 2025-09-06 16:18 #131

Kartnormen: Absolut höjdriktighet är av underordnad betydelse. Den relativa
höjdskillnaden mellan närbelägna objekt måste redovisas på kartan så
noggrant som möjligt. Det är tillåtet att förskjuta höjdkurvenivåer om detta
förbättrar redovisningen. Avvikelsen bör inte överstiga 25 procent av
ekvidistansen och hänsyn måste tas till närbelägna föremål.

SrJ 2025-09-06 16:06 #130

Svar till inlägg av Relativt, 2025-09-05 22:35:

Nej. Kartritarens uppgift är att skapa en så bra bild av terrängen som möjligt. Att ha dynamisk ekvidistans innebär att man inte fattar hur man använder kurvor och hjälpkurvor.

Grönsak 2025-09-05 22:52 #129

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-05 22:06:

på den gamla goda tiden när jag var ung så var paradexemplet i SOFTs utbildningsmaterial en jämförelse mellan grönsaksbladets rigida 5-metersintervall mellan höjdkurvorna och våra orienteringskartor där vi hade förstånd att glida lite rimligt och ta med en tydlig höjd som bara var 4 meter över den närmast lägre 5-metersnivån. Är det något som vi har glömt att undervisa ungdomen om? När slutade vi i så fall med det?

Relativt 2025-09-05 22:35 #128

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-05 22:06:

Du är inte kartritare hoppas jag. Kartritarens uppgift är att glida med kurvorna så att de tydliga formationerna redovisas. Bevare mig väl för bara matematisk kurvning.

SrJ 2025-09-05 22:06 #127

Svar till inlägg av Mäh, 2025-09-05 19:10:

Fast nu skrev PS att han ibland kan ha mindre än 5m mellan två heldragna bruna kurvor, och då har man plötsligt skapat egna regler.

Det finns få saker som är så enkelt att åstadkomma med dagens teknik som konsekvent ekvidistans på brunbilden. Om man då börjar flöjta runt med att inte ha rätt ekvidistans på heldraget brunt, då håller man på med sämre saker än ljusbord, stenciler och penna!

Zerbembasqwibo 2025-09-05 21:30 #126

Skulle vilja påstå att problemet med grönraster angrips på fel sätt. Inte vetenskapligt, men jag har en känsla att ljusgrönt och enkelgrönraster ofta ritas redan vid ca 94% löpbarhet, ev 90% då (för en "elitlöpare"). Nere på 20% reduktion av löphastigheten som normen säger, då är vi nästan inne på mellangrönt/tätraster.

Så problemet skulle nog nära på försvinna, och vad ska man läsa om det är 20% nedsatt fart i det området - då vill man ju nästan helt säkert runda det?

Phyt 2025-09-05 20:47 #125

Svar till inlägg av Mäh, 2025-09-05 19:10:

Stopp stopp stopp. Farlig information som sprids här på nätet. 1 meter oavsett typ av höjd kurva eller punkhöjd

DrP 2025-09-05 20:17 #124

Svar till inlägg av Mäh, 2025-09-05 19:10:

Bra att du korrigerar SrJ, men var fick du 0.5m för hjälphöjd från? Detta gäller: Form lines can be used to differentiate flat knolls and depressions from more distinct ones (minimum height / depth should be 1 m).

Mäh 2025-09-05 19:10 #123

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-05 17:08:

Små höjder och punkthöjder är mer att betrakta som planbildsobjekt än en del av topografin. De ritas med en höjdkurva vid sin bas helt oberoende av ekvidistansen. Minsta höjden på hjälphöjd är 0,5 meter, med heldragen kurva är minsta höjden 1 meter.
Det vore trevligt om du höll en vänligare ton. Den återkopplingen har du fått tidigare.
Kram

Relativt 2025-09-05 17:40 #122

Svar till inlägg av SrJ, 2025-09-05 17:08:

Markanta höjder ritas med helkurva och flackare med hjälpkurva - om kartan ska bli begriplig. Om du har sprungit i Finland bör du ha noterat att de ofta är mycket nivåtrogna, d.v.s. om en höjd på 1 meter råkar ligga uppe på en 5-metersnivå så blir den helkurva. Om däremot en höjd på 3 meter har toppen på en 4-metersnivå kan den bli hjälpkurva. Detta otyg har delvis också spridit sig till Sverige.

Oj 2025-09-05 17:30 #121

Svar till inlägg av MF, 2025-09-05 16:59:

Det menas vanliga gröna färger.

Det stod tidigare i tråden.

xx 2025-09-05 17:29 #120

Svar till inlägg av MF, 2025-09-05 16:59:

Enligt tidigare svar från Christef Carlsson är det normalt grönområde. Har funderat lite på det och tror att det skulle bli lite knepigt. Jag förstår poängen, för det grönstreckade rastret gör ofta kartan svårläst. Men det skulle bli konstigt att ha samma tecken för tät skog och undervegetation. Dels ser det helt olika ut och så tror jag det blir problem om kartan är några år gammal. Ofta är undervegetationen tillfällig och försvinner på några år. Det är lättare att förstå med dagens tecken.

SrJ 2025-09-05 17:08 #119

Svar till inlägg av PS, 2025-09-05 14:49:

Så, du har alltså varierande ekvidistans på samma karta? Sjukt märkligt.

MF 2025-09-05 16:59 #118

Är det någon som förstår vad som menas med att skogsmark med löphindrande markvegetation föreslås redovisas med "normala punktraster i grön färg"? Vad är ett normalt punktraster?

Skeptisk 2025-09-05 15:28 #117

Svar till inlägg av PS, 2025-09-05 14:49:

Ja jag var också aktiv redan på 80-talet och har också sprungit på kartor där stenröse redovisades med x. Det fungerade bra det också. Det viktiga är att man på ett tydligt sätt får med rösena på kartan.

De tre prickarna är jag fortfarande avigt inställd till eftersom de blir alldeles för nedtonade på kartan jämfört med verkligheten och röset försvinner också som möjlig kontrollpunkt. Ingen kan veta om det är ett röse eller bara lite stenigt på marken. Vidare är det dåligt i anslutning till beståndsgränser, där ju rösena ofta ligger.

För övrigt känns det som vi är klara med diskussionen om rösen. Bättre vi låter tråden fortsätta med förslagen till ny kartnorm. Där skulle det i och för sig kunna vara en ide att tydligare bestämma hur odlingsrösen i olika former ska hanteras.

PS 2025-09-05 14:49 #116

Svar till inlägg av Skeptisk, 2025-09-05 13:48:

Apropå "tråkig ton" så var den helt avsiktlig eftersom jag tyckte att ditt kartexempel var en nidbild. Det kan vi lämna bakom oss.
Att en ringhöjd ritas med helkurva betyder inte att den måste vara fem meter hög vare sig från omgivningen eller från närmaste kurva nedanför och just detta exempel tog jag mest med för de odlingsrösen som är relativt vanliga i vissa delar av Småland och som är så stora ytmässigt att somliga kartritare formritar dem med distinkt beståndsgräns med en prick i mitten vilket är ett avsteg från kartnormen. Det funkar säkert bra för dem som är vana vid det men poängen med en kartnorm är ju att den ska fungera hjälpligt i hela världen så om man vill ha det så är det väl lämpligt att lobba för att det kommer med i normen. Jag är som sagt inte alls främmande för att redovisa branta staplade rösen med prickringen eftersom jag tycker att det är utseendet som avgör. Det är de där flacka stenhögarna jag inte tycker framstår som rösen i den mer strikta bemärkelsen. Vad beträffar #2095 på IOF:s wiki-sida tyckte även jag att det såg tveksamt ut vid första anblicken men man ska ha i åtanke att allt brukar plattas ut på bilder så det är svårt att föreställa sig hur det ser ut i verkligheten och den omgivande terrängen ser ju väldigt speciell ut så antagligen är det väldigt utmärkande och definitivt betydligt högre än 0.5 meter.
När det kommer till de där tre prickarna i en triangel (utan punkthöjd), som jag föreslog, så tar de med minimiavståndet upp betydligt mindre plats än tecknet för röse så om man bara bibehåller avstånden mellan de rösen man tar med så är det svårt att uppfatta det som en enda stor yta med stenig mark.
Signaturen "Sten Röse" undrade ju nedan om det var OK att använda svart ring för rösen. I det sammanhanget så kan jag nämna att i mina hemtrakter på 80-talet så var det ganska vanligt att de redovisades med svart kryss. Bra eller dåligt överlåter jag åt andra att avgöra.

Sten Röse 2025-09-05 13:54 #115

Svar till inlägg av Uj, 2025-09-05 13:50:

Visa mig ett exempel så ska jag bedöma det. Men kan man passera igenom det så är det väl rimligt.

Uj 2025-09-05 13:50 #114

Svar till inlägg av Sten Röse, 2025-09-05 13:39:

Ok, om man bygger ett hus som har växter på sidorna så skall det ritas som grönområde.

Skeptisk 2025-09-05 13:48 #113

Svar till inlägg av PS, 2025-09-05 12:26:

PS, jag tänkte egentligen inte svara mer på detta då jag tyckte det var lite tråkig ton i ditt tidigare inlägg och jag därför inte tror vi kommer så mycket längre. Vill heller inte bidra till de allmänt negativa åsikterna om kartgruppen, vilka jag faktiskt inte ställer mig bakom även om jag tycker det blir lite fel ibland.

Jag svarar ändå nu när du ännu en gång kommenterade mitt inlägg. Jag hoppas du inser att jag inte är ute efter att provocera utan jag vill att vi ska ha rimliga och fungerande karttecken för alla terrängtyper. Jag vet att jag skrev första inlägget på ett lite raljerande sätt, men lite måste man väl få skoja till det?

Ja det var kanske lite att dra det till sin spets att man ska kunna springa över alla punkthöjder, det kan man faktiskt inte här heller även om det vanligtvis går. I vilket fall som så förväntar man sig att kunna se skillnad på punkthöjder och rösen på kartan då de ser helt olika ut i verkligheten. Annars kan vi väl ha samma symbol för sten också? De är ju också på sätt och vis detsamma som en punkthöjd och ibland kan det t o m vara en svår gränsdragning om det är sten eller punkthöjd.

Små rösen med en massa jord på kan förstås ses sm en punkthöjd men det är inte dem det handlar om. Tvärtom så har jag skrivit att de mindre rösena tas naturigtvis inte alls med på kartan. I mitt kartexempel är alla rösen runt 1,5 m höga, plus minus några dm och med en diameter på kanske 3-6 meter. Höjden är alltså 3 gånger minimikravet för symbolen röse. De är inte lika välstaplade som röset på bilden men de har ändå tydligt formen av ett röse och är inte bara en liten upphöjning på marken.

Att jag valde ett exempel med ett flertal rösen är väl ändå inte så konstigt. Vi har sådana områden på alla våra kartor så det är inget unikt och här gavs möjligheten att visa på flera olika problem. Jag valde faktiskt inte "symbolen" med punkthöjd och prickar för att dumma mig utan för att jag tyckte det var det minst dåliga av dina alternativ. Att alla rösen ska ritas på samma sätt när de ser ungefär likadana ut tycker jag är självklart. Kartan ska vara konsekvent.

Här är de alternativ du föreslår:

- Punkthöjd + 3 svarta prickar. Inte bra men kanske minst dåligt (om vi inte ska forstätta rita ett röse som ett röse)?
- Bara tre svarta prickar. I princip samma som att ta bort stenrösen helt från kartan då de blir mycket diffusa. Särskilt i områden med många rösen ser det istället ut som stenbunden mark (trots att det går alldeles utmärkt att obehindrat springa mellan rösena). De blir också ritade på ett sätt så de mer eller mindre försvinner som möjliga kontrollpunkter.
- Höjdkurva med svarta prickar. Det får vara ett väldigt högt röse för att det ska vara möjligt. 2,5 eller 5 m ekvidistans... Dessutom ska de kanske ritas med symbolen för brant runtom?
- Hjälpkurva + svarta prickar. Du föreslog inte det men jag tar upp det ändå. Minimimåttet gör att röset måste ritas väldigt stort så det blir orimligt.

Är det då inte bättre att använda den symbol som faktiskt symboliserar uppstaplade stenar? Jag förstår inte problemet med att göra det. Om det är att för små rösen som egentligen inte ska vara med ritas med symbolen så finns väl precis samma problem med alla andra symboler? För små stenar tas med på kartan i vissa områden osv. Om det av någon anledning är helt otänkbart får nog kartgruppen hitta på ett nytt tecken istället för odlingsrösen måste kunna ritas på ett rimligt sätt.

Till sist, du protesterade mot min bild på gränsröset men tycker du att #2095 och #2428 som du själv länkade till är så mycket bättre? Jag vill påstå att #2095 skulle kunna vara ett bra exempel på ett oldlingsröse som generaliseras bort i områden med många rösen för att det är för litet i förhållande till rösena runt omkring.

Sten Röse 2025-09-05 13:39 #112

Svar till inlägg av Uj, 2025-09-05 10:41:

Poängen var väl att rita saker som de ser ut, inte efter vilken funktion de har. Ett "normalt" hus med väggar och tag ser ut som ett hus och ritas som ett hus. Om det istället är en bunker som ser ut som en höjd så ritas det som en höjd. Ett övervuxet röse som ser ut som en punkthöjd ritas som en punkthöjd. Ett röse som ser ut som en hög med stenar ritas med en svart ring med prick i. Ett väldigt lågt/raserat röse ritas som stenig mark.
Vi använder orienteringskartor för att hitta kontrollerna och behöver kunna förstå på kartan hur det ser ut i verkligheten. Vi använder den inte för att hitta kolbottnar, minnesstenar eller gränsrösen. Det får man använda andra kartor till.

Arendal 2025-09-05 13:10 #111

Svar till inlägg av Uj, 2025-09-05 10:41:

Jag vet inte hur det ser ut där du bor, men på min gata är hus en väldigt distinkt konstruktion med väggar och tak.

PS 2025-09-05 12:26 #110

Svar till inlägg av Skeptisk, 2025-09-04 21:06:

Glömde en sak igår apropå ditt inlägg. I den terräng jag ritar kartor så finns det massor av punkthöjder som ingen någonsin skulle komma på tanken att springa över. När vi tränar på orekade banor så brukar mina fuskande vänner ofta inte ens orka klättra upp på dem trots att ingen fot är angiven på kontrollbeskrivningen. Upprörande men sant!

1 2 3

Senast kommenterat

Onsdag 21/1

17:35

Kritik mot SOFT