Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

10-mila från 2024

Mila 2023-05-04 08:47

https://10mila.se/index.php/sv/nyheter/1077-tiomila-i-orientering-en-likvardig-stafett
Avbryten stafett i båda klasserna.
Vad tycks om detta?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Kanske? 2024-01-05 11:34 #1219

Svar till inlägg av ?????, 2024-01-05 11:04:

På minder tävlingar innebär mångfalden av klasser att det blir alltför få i varje klass; särskilt ifall resultatet påverkar sverigelistan.

xx 2024-01-05 11:10 #1218

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-05 10:58:

Då är jag helt med dig! Ja, HD21 bör många gånger kunna göras kortare, 1:10 000 är självklart, och man ska inte behöva ha alla klasser. Sen kanske jag tycker att detr för stort hopp till HD60. HD50 kanske behövs? kanske behövs. Men det tycker jag respektive arrangör ska kunna bestämma själva.

????? 2024-01-05 11:04 #1217

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-05 10:58:

Hur menar du att klasser som t ex H40-H60 parasitera på sporten?

Jojo 2024-01-05 10:58 #1216

Svar till inlägg av xx, 2024-01-05 10:39:

Jag menar att sporten orientering inte kan fortsätta vara 1980.
Därför bör tex H21 på de flesta tävllingar vara kring 8 km på 1:10.000.
Då kan man arrangera fler kvällstävlingar som ger fler startande i seniorklasser.
Veteranklasser bör starta från H60 och uppåt så att man får stort antal i HD21.
Vi måste inse att klasserna H35-H50 parasiterar på sporten och att 12-14km är på tok för långt fför en vettig lokal tävling.

xx 2024-01-05 10:39 #1215

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-05 10:07:

Förstår inte exakt vad du menar. Men håller med om att man ska kunna arrangera enklare tävlingar med färre antal klasser/banor och att dessa ska ingå i Sverigelistan. Typ ungdomsserier men med även klasser för vuxna. Men jag tror inte på enbart klasser av typen svår 7 km om det är det du menar. Då blir der mer träning av det.

Jojo 2024-01-05 10:07 #1214

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-05 09:57:

Jag tror man skulle behöva reformera orientering till att ha tävlingar med seniorklass 8 km juniorklass 5 km så att fler kvällstävlingar och natttävlingar kan arrangeras.
Dessa tävlingar borde också ingå i en sverigelistan.
Det blir då naturligt att springa dessa som förberedelse för stafetter.
Kanske man kan samla poäng på kvällstävlingar och delas ut till bästa klubb.

Jojo 2024-01-05 09:57 #1213

Svar till inlägg av xx, 2024-01-05 09:48:

Håller helt med. Men också att orientering inte har bra upplägg för den gruppen som finns kvar i de mindre städerna.
Det är på tok för komplext att arrangera tävlingar med ett klass-system från helvetet.
Det skulle behövas fler enkla arrangemang för folk i 20 till 40 års ålder gärna på kvällstid.
Istället blir det veteranorientering med de redan invigda och avancerad ungdomsverksamhet.

xx 2024-01-05 09:48 #1212

Svar till inlägg av ??????, 2024-01-05 08:20:

Det var väl typ det jag skrev. Förr bodde folk kvar eller åtminstone flyttade tillbaka i mycket större utsträckning än idag. Alltså den generationen som skulle,varit stommen i laget och vara de som drev rekryteringsverksamheten. De hamnar i Göteborg och Stockholm och blir kvar där.
Det fanns många klubbar i mindre orter förr och inte ovanligt att de kunde få ihop lag. Men samma problem gäller även städer med 50 000 invånare.
Samma problem gäller säkert även andra idrotter. Men slår nog hårdare mot orientering då det är så värdefullt även för löpare i storstäder att det finns tävlingar i obygden eftersom mycket kul terräng finns där. Dessutom är orientering en rätt komplicerad sport son kräver erfarna ledare. Försvinner dessa är det lätt att verksamheten dör.
Här tror jag den största förklaringen till tappet finns. Det vägs inte på långa vägar upp av om så GMOK och OK Linné så skulle ha 10 lag var.

?????? 2024-01-05 09:28 #1211

Svar till inlägg av ml, 2024-01-05 08:49:

Tror du att SOFT-avgifter har varit en orsak till att t ex mindre klubbar tappat mycket av sin klubbverksamhet och aktiva orienterare? Ofta har de klubbarna som jag haft insyn i haft väldigt bra ekonomi och det är inte ekonomin som varit orsaken till att verksamheten sjunkit.

Kommunikatör 2024-01-05 09:25 #1210

Svar till inlägg av ml, 2024-01-05 08:49:

Ja.

ml 2024-01-05 08:49 #1209

Svar till inlägg av Sverker P, 2024-01-05 08:25:

En del i detta är hur SOFT har ”klubbifierat” landslagsverksamheten. De aktiviteter som förr genomfördes på klubbnivå, som tex utlandsläger eller teknikhelger, sker idag med SOFT som huvudman. Det skulle vara intressant att se hur många ”förbundsdagar” v/s klubbdagar det var på 80-/90-/00-talet jämfört med nu.

En tangerande del är ekonomin. Förr tog SOFT en 5-krona per tävlingsdeltagare i ersättning för att finansiera central administration. Numera går väldigt mycket pengar från alla typer av arrangemang för att finansiera SOFTs verksamhet. En tanke som slår en är om SOFTs ekonomiska förutsättningar skulle försämras på bekostnad att tävlingsarrangörernas finanser blir bättre, får vi tillbaka mer satsningar ute i klubbarna och därmed ett större 10mila?

Sverker P 2024-01-05 08:25 #1208

Svar till inlägg av Croc, 2024-01-05 07:22:

Två teorier:
1. Stafett/10 Mila är inte lika viktigt idag som förr. Titta bara hur många av elitlöparna idag som är kvar i sina ”små moderklubbar”.
2. Föreningslivet ser inte alls likadant ut idag som för 20 år sedan. Folk är inte intresserade av att lägga tid och energi på samma sätt.

?????? 2024-01-05 08:23 #1207

Svar till inlägg av ??????, 2024-01-05 08:20:

Skulle avslutas med "... liten ort jämfört med större stad".

?????? 2024-01-05 08:20 #1206

Svar till inlägg av xx, 2024-01-05 00:58:

Problemet med idealet att bo i en ort med 5000 invånare är att det knappt finns underlag för en klubb idag med någon större verksamhet, och 10mila är nog inget man får ihop eget lag till. Sen av egen erfarenhet tror jag inte att man är mer intresserad av skogen och orientering om man bor i en så liten ort eller större stad.

Croc 2024-01-05 07:22 #1205

Intressant med tappet 99. Jag funderar generellt på om lagkänslan var bättre förr, utöver elitbredden. Tycker mig märka det på arbetsplatser och i föreningar. Idag lever vi individualismens era. Är lagkänslan månne bättre i Finland, kanske av historiska skäl? De är ju dessutom världens lyckligaste land.

Kort säsong 2024-01-05 01:01 #1204

Svar till inlägg av Fnularen, 2024-01-04 21:32:

1999 tvingades 10mila pga nya vårdatumregler flytta tävlingen en vecka bakåt, dvs till sista helgen i april istället för första helgen i maj. Det kan ha haft stor betydelse. Det tråkiga med det är ju att trots att man nu är tillbaka till första helgen i maj (om tävlingen går i östra Svealand) så har man inte har fått tillbaka de tappade lagen.

xx 2024-01-05 00:58 #1203

Svar till inlägg av Fundering, 2024-01-04 23:16:

Jag tror det har väldigt liten betydelse om Sverige har 8 eller 10 miljoner invånare för hur många orienterare vi är. Om vi bara har ledare och klubbar som har lust och ork att engagera sig så finns det potentiella orienterare så det räcker och blir över många gånger om.

Däremot tror jag det har mycket större betydelse var folk bor. Det är lättare att bli intresserad av natur och orientering om man bor på en liten ort med 5000 invånare, skogen runt hörnet och klubbstugan på cykelavstånd, än om man bor i en storstad. Om folk (framför allt orienterande 20-40-åringar) lämnar landsbygden och flyttar till storstäderna, ja då får det en stor negativ påverkan på orienteringen.

xx 2024-01-05 00:45 #1202

Svar till inlägg av Oj, 2024-01-04 22:27:

Jag tror inte heller att "problemet" ligger i upplägget. Jag tror inte att man måste ändra massa för att få fler lag. (Sen är det vissa saker man måste göra när det gäller damtävlingen för det är inte 1977 längre...)
Jag tror inte sträckorna behöver göras kortare, nattsträckorna minskas eller tidpunkten ändras. Det gäller ´"bara" att öka intresset för det man erbjuder och få fler breddlag att anmäla sig.

Här tror jag stafettligan kan vara en jättebra inkörsport. Hoppas att 10mila tar en aktiv roll där och att man verkligen ser möjligheterna med denna. Marknadsför stafettligan ordentligt (även i 10milas kanaler) och försök få breddlagen att anmäla sig dit. Sen när man är med där så är steget till 10mila kortare. Givetvis ska 10mila marknadsföras ordentligt i samband med dessa stafetter. Gärna med en monter på plats.

Kanske kan 10mila göra något i samband med alla nattcuper som arrangeras? Kanske sponsra ,med något pris? Bara en sån enkel sak som att uppmärksamma de nattcuper som finns på hemsidan och sina sociala medier hade varit fint. Kanske göra lite reportage om några av dem? För huvudsyftet med dessa är ju att klubbarna ska få natträning inför 10mila.

Jag vet att Ungdomens 10mila inte har något med riktiga 10mila att göra. Idag hade de väl aldrig fått sno det namnet so de en gång gjorde. Men skit i det nu. Se det istället som en möjlighet att nå nya grupper, öka intresset och tillsammans bygga varumärket 10mila. Det är ju här framtidens 10mila-löare finns. Vore kanon om ett "Veteran-10mila" kunde återuppstå också.

Jag tror att 10mila funderat väldigt mycket på vilket upplägg de ska ha, vilket de blivit tvingade till. Men nu måste de lägga krutet på att sälja in sin tävling också.

Fundering 2024-01-04 23:16 #1201

Spinner vidare på statistik och nu har jag tagit hjälp från SCB. Utifrån befolkning i ålder 15 - 45 år var 1992 års tävling i Sorunda den som har samlat flest deltagare utifrån sveriges befolkningsmängd. Se det bara som en jämförelseparameter eftersom vi har en hel del utländska gäster som springer 10mila, men likväl en intressant jämförelse.

Man skulle samtidigt säga att 1992 skapade 10mila som störst samhällsengagemang och att dagens attraktionskraft är hälften av var den var 1992.

Utifrån 1992 med hänsyn till befolkning 1977 - 2022 så ser %-andel löpare jmf med sveriges befolkning enligt följande.

1990 Norrtälje -> 99%, 1991 Ånhammar -> 98%, 1984 Rörkens motorstadion -> 97%, 1985 Dunker -> 95%, 1983 Skeppsta bruk -> 95%, 1981 Tranbygge -> 94%, 1989 Bogesund -> 93%, 1986 Rikstens gård -> 92%, 1988 Malmköping -> 91%, 1982 Eskilstuna -> 90%, 1987 Gimo -> 90%, 1979 Enhörna -> 87%, 1995 Riala -> 84%, 1994 Hälleforsnäs -> 82%, 1997 Eskilstuna -> 81%, 1980 Ösmo -> 80%, 1978 Fiskeså -> 79%, 1996 Enköping -> 79%, 1977 Tyresta -> 78%, 1998 Haninge -> 78%, 1993 Österbybruk -> 76%, 2004 Kolmården -> 73%, 2003 Kungsör -> 73%, 1999 Enköping -> 70%, 2002 Surahammar -> 68%, 2000 Solbacka -> 67%, 2001 Strängnäs -> 66%, 2005 Kungsängen -> 66%, 2006 Hallsberg -> 64%, 2007 Eskilstuna -> 63%, 2008 Rosersberg -> 62%, 2010 Finspång -> 62%, 2011 Riksten -> 62%, 2009 Perstorp -> 60%, 2012 Kvarn, Borensberg -> 60%, 2013 Kungsängen -> 59%, 2014 Eksjö -> 58%, 2016 Falun -> 58%, 2015 Skepptuna -> 56%, 2018 Nynäshamn -> 56%, 2017 Partille -> 56%, 2019 Östra Göinge -> 54% och 2022 Ånnaboda -> 51%

Oj 2024-01-04 22:27 #1200

Tror inte man ska bry sig om Jukola. Jukola har på något sätt fått att sin tävling fått en klassiker status som gör att folk som inte ens orienterar speciellt mycket är med. Tycker väl inte heller det är något att som bara är positivt.

Som en svensk klassiker som ju är en stor anledning till att någon alls är med på Vansbrosimmet.

Angående 10Mila så tycker jag det fortfarande var ett bra deltagande och jag tycker inte man ska göra stora ändringar för att försöka öka det. Finns också en risk att deltagarna kommer försvinna med diverse ändringar.

Fnularen 2024-01-04 21:32 #1199

Svar till inlägg av Jakob Wedman, 2024-01-04 20:09:

Intressant. Var det nån ny regel 1999?

Jakob Wedman 2024-01-04 20:09 #1198

Svar till inlägg av Resultatlista?, 2024-01-04 09:16:

Här är liten analys angående minskning i antalet lag mellan 1998 och 1999. Jag hittade en arkiverad lista från 1998 hos archive.org med 420 lag och en cachad lista från 1999 hos google med 333 lag. Minskningen är 87 lag (jämfört med 61 i Stockholmarens lista).

73 klubbar hade egna lag 1998 och hade inga lag alls 1999.
Av dessa hade två klubbar 3 lag 1998 (Hagaby, IFK Södertälje) och fyra klubbar hade 2 lag (Almby, Haerens Officersskole, Kvarnsveden, Tisvilde Hegn OK).

20 klubbar hade egna lag 1999 men var inte med 1998. Två av dessa hade med två lag (MS Parma och Tumba-Mälarhöjdens OK, som hade med tre kombinationslag året innan).

198 klubbar hade med egna lag båda åren. Av dessa hade:
- 152 klubbar lika många lag
- 35 klubbar hade ett lag färre
- 2 klubbar hade två lag färre (NTNUI, Täby OK)
- 8 klubbar hade ett lag fler
- 1 klubb hade tre lag fler (Södertälje Orientering, jfr IFK Södertälje)

Det var med 25 kombinationslag representerande 48 klubbar 1998 jämfört med 26 kombinationslag representerande 56 klubbar 1999. I ett fall var det kombinationslag som blev tävlingsklubb (Tumba-Mälarhöjden). 27 klubbar var med i kombinationslag båda åren.
Två klubbar som var med i kombinationslag 1998 hade även egna lag (Säterbygden och OK Djerf). Två klubbar som var med i kombinationslag 1999 hade även egna lag (Friskus och Ärla). En klubb som var med i kombinationslag 1998 hade ett eget lag 1999 (OK Dacke).
Tretton klubbar som hade ett eget lag 1998 var bara med i kombinatsionslag 1999.

Jag skulle alltså säga att nedgången i antalet lag framför allt berodde på att det var många klubbar som var med 1998 som inte var med alls 1999 - netto 56. En annan förklaring var att antalet klubbar som hade med två lag också minskade - netto 31.

ml 2024-01-04 19:56 #1197

Svar till inlägg av xx, 2024-01-04 18:43:

Nja, kunskap om varför ger styrka i kommande beslut.

Alternativt baserar man förändringarna utifrån s.k. killgissningar.

xx 2024-01-04 18:43 #1196

Det spelar ju egentligen ingen roll om det är stämpelkaos på 70-talet, Ingemar Stenmark eller orie teringsdöden som gjort att 10mila minskat. Vi kan inte backa bandet och ändra på något nu. Tveksamt om det hjälpt om vi ens kunnat. Spelar heller ingen roll hur många gånger större Jukola är och när det skedde. Det enda som betyder något är vad 10mila kan göra för att växa med de förutsättningar som råder idag

Jojo 2024-01-04 15:51 #1195

Svar till inlägg av Hmm, 2024-01-04 14:34:

Jag menar att det var breddelit som försvann under 90 talet. 25 manna har ju haft stabilt antal startande.

????? 2024-01-04 14:57 #1194

Svar till inlägg av Hmm, 2024-01-04 14:34:

Har du några uppgifter om hur det sett ut för aktiva orienterare i Finland jämfört med Sverige under denna tiden? Jukola bygger ju mycket på att många ”icke-orienterare” springer så kanske inte speglar det korrekt?

Hmm 2024-01-04 14:34 #1193

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-04 10:08:

Samhällsutvecklingen bör väl ha varit samma i alla länder? Känns som folk i Sverige lämnat orientering men så har inte skett i tex Finland?

Jojo 2024-01-04 10:47 #1192

Svar till inlägg av Mitt namn, 2024-01-04 10:35:

Kanske då Ingemar dök upp i Lets dance att vissa stannade hemma från tiomila. Han är som socker för flugor för den generationen.

Mitt namn 2024-01-04 10:35 #1191

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-04 10:08:

Nu förklarar du din poäng mycket bättre. Jag tror det ligger mycket i att den generationen var stor och drivande i mycket.
Men att just Ingemar Stenmark slutade tror jag inte påverkat orienteringen alls :)

Enkelt 2024-01-04 10:09 #1190

Svar till inlägg av Mitt namn, 2024-01-04 09:24:

...underliggande påverkansfaktor: ålder...

Jojo 2024-01-04 10:08 #1189

Svar till inlägg av Mitt namn, 2024-01-04 09:24:

Ja, men jag tror jag har rätt att generationen 50-60 tal var idrottsgalningar och drev mycket seniorsverksamheten i klubbarna fram till år 2000.
Det fanns inget Internet och inga dataspel så den generationen höll bara på med idrott.
Ingemar är symbolen för den generationen och är en av 56 orna.
Ett bättre exempel är Jörgen Mårtensson som sprang sitt sista mästerskap 1997.

Mitt namn 2024-01-04 09:24 #1188

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-04 08:55:

Jag gillar hur du kopplar olika händelser till varandra :)
”1989 slutade Ingemar Stenmark och runt 1995 så stannade breddeliten hemma från Kopparkavlen”
Från Peter Griffin i Family Guy om varför man aldrig ska köpa en begagnad bil: Jag hade en kompis som köpte en begagnad bil en gång och 10 år senare, BAM! Då fick han herpes.

Historia 2024-01-04 09:18 #1187

Svar till inlägg av och.., 2024-01-04 08:25:

Även 1971 års stämplingskaos verkar ha påverkat deltagandet rejält. Det var ju också kaos med stämplingssytemet från Regnly och ett 10milaår är fortfarande utan resultat?

Resultatlista? 2024-01-04 09:16 #1186

Svar till inlägg av Jojo, 2024-01-04 09:00:

Det hade varit intressant att se vilka lag som var med 1998 men inte 1999. Finns det några resultatlistor för dessa år?

Jojo 2024-01-04 09:00 #1185

Svar till inlägg av och.., 2024-01-04 08:25:

Tror inte det handlade om att få runt lag.
Jag gissar att många klubbar gick från 2 lag till 1 lag när 50-60 talister slutade satsa.

Jojo 2024-01-04 08:55 #1184

Svar till inlägg av Fundering, 2024-01-03 23:31:

Jag menar inte att motionvågen tog slut, jag menar att breddeliten som var född under 50-70 tal slutade tävla aktivit ungefär 1995-2000.
1989 slutade Ingemar Stenmark och runt 1995 så stannade breddeliten hemma från Kopparkavlen.
Jukola har snarare klarat sig pga att de attraherat motionärer, liksom 25 manna.

och.. 2024-01-04 08:25 #1183

Svar till inlägg av xx, 2024-01-04 02:28:

Tappet till 1999 är märkligt, verkar som att många lag försvann för gott till det året. Intressant är att de två åren innan drabbades första sträckan av stämplingskaos. 98 i Rudan ska också ha varit en tuff upplaga, samtidigt hade 40-talisterna passerat 50 och kanske tackade för sig och många små klubbar blev utan lag efter det?

xx 2024-01-04 02:28 #1182

Svar till inlägg av Fundering, 2024-01-03 23:31:

Det är ju inte så att Tiomila minskar bara för att Jukola ökar. Så du kan ju inte titta på procenten i förhållande till Jukola för att avgöra hur Tiomila mår. Tittar på på antal lag ser du inget tapp på 80-talet.
Men det går ju tydligt att se att orienteringsdödren och stoppet 1993 tog hårt på tävlingen.Sen var det rätt stort tapp 1999. Vet ej varför.
Efter det har det varit rätt stabilt med en svag nedgång fram till 2023. Då är det väl rimligt att tro att geografiska läget och kanske tidpunkten är största orsaken.

Tanke 2024-01-04 01:47 #1181

Det känns uppenbart att resan till likvärdighet är en komplex och kontinuerlig process.

Fundering 2024-01-03 23:31 #1180

Svar till inlägg av xx, 2024-01-03 12:57:

Vad är 10milas storhet/storlek numera?
Javisst, den helgen var störst - fram till 1984, men därefter har Jukola växt om och 10mila har minskat i storlek även när man räknar antal löpare.

Relationen i antalet deltagande löpare jämfört mellan Jukola/Venla och 10mila/2mila har över åren förändrats från att de svenska tävlingarna hade ett mycket större antal deltagare till att som idag har förvandlat 10mila-helgen till att vara 1/4 eller rent av en 1/5 del av Jukolas storlek. Redovisning nedan om hur stor procent svenska tävlingarna har haft jämfört med sin finska motsvarighet.

Det där med att motionsvågen tog slut känns inte som ett argument. Man bör kanske titta på vilka förändringar som skett med 10mila de årtal då %-antalet tar ett hack neråt. 2004, 1995 (kan finnas en förklaring), 1988 och början 80-tal finns tydlig nedgång i 10milas storhet/storlek.

10mila v/s Jukola
1949 > 380%, 1950 > 274%, 1951 > 243%, 1952 > 208%, 1953 > 265%, 1954 > 186%, 1955 > 166%, 1956 > 165%, 1957 > 196%, 1958 > 188%, 1959 > 155%, 1960 > 163%, 1961 > 146%, 1963 > 162%, 1964 > 132%, 1965 > 113%, 1966 > 138%, 1967 > 124%, 1968 > 116%, 1969 > 118%, 1970 > 123%, 1971 > 171%, 1972 > 96%, 1973 > 95%, 1974 > 95%, 1975 > 98%, 1976 > 140%, 1977 > 136%, 1978 > 117%, 1979 > 117%, 1980 > 122%, 1981 > 98%, 1982 > 100%, 1983 > 96%, 1984 > 84%, 1985 > 81%, 1986 > 75%, 1987 > 68%, 1988 > 73%, 1989 > 69%, 1990 > 71%, 1991 > 67%, 1992 > 70%, 1993 > 56%, 1994 > 65%, 1995 > 58%, 1996 > 58%, 1997 > 54%, 1998 > 50%, 1999 > 43%, 2000 > 45%, 2001 > 43%, 2002 > 41%, 2003 > 46%, 2004 > 43%, 2005 > 38%, 2006 > 37%, 2007 > 36%, 2008 > 34%, 2009 > 35%, 2010 > 33%, 2011 > 34%, 2012 > 29%, 2013 > 29%, 2014 > 29%, 2015 > 26%, 2016 > 29%, 2017 > 29%, 2018 > 25%, 2019 > 23%, 2022 > 28% och 2023 var 10milakavlens deltagande motsvarande 19% av Jukolas totalt antal deltagare för Jukolabudkavlen.

2mila v/s Venla
1978 > 216%, 1979 > 219%, 1980 > 260%, 1981 > 215%, 1982 > 232%, 1983 > 185%, 1984 > 167%, 1985 > 152%, 1986 > 133%, 1987 > 123%, 1988 > 146%, 1989 > 120%, 1990 > 114%, 1991 > 120%, 1992 > 110%, 1993 > 91%, 1994 > 111%, 1995 > 94%, 1996 > 93%, 1997 > 78%, 1998 > 71%, 1999 > 66%, 2000 > 67%, 2001 > 60%, 2002 > 61%, 2003 > 68%, 2004 > 62%, 2005 > 54%, 2006 > 54%, 2007 > 52%, 2008 > 47%, 2009 > 41%, 2010 > 39%, 2011 > 41%, 2012 > 34%, 2013 > 35%, 2014 > 33%, 2015 > 32%, 2016 > 30%, 2017 > 33%, 2018 > 26%, 2019 > 25%, 2022 > 28% och 2023 var 10milas damklass deltagande motsvarande 19% av Jukolas deltagare för Venlakavlen.