Svar till inlägg av 08, 2025-10-05 15:07:

Å andra sidan så fick ju Martin rejält med pisk av killen som vann 17-årsklassen på Lidingöloppet. Ska man av det dra slutsatsen att lite fler cellopass är vägen till framgång för att bli en riktigt bra löpare?

Konstaterar att han vann Lidingöloppet fick se sig slagen av Martin Regborn idag på Hässelbyloppet. https://www.marathon.se/racetimer?v=/sv/race/show/6623%3Flayout%3Dmarathon

Svar till inlägg av Oj, 2025-10-02 20:52:

Det gör det inte, men det finns inte heller något som pekar på att dagens orienterare är bättre än gårdagens, trots alla mentala kullerbyttor som fjunisarna på den här sajten försöker sig på.

Svar till inlägg av 1891, 2025-10-04 23:38:

Tror det

TCS Lidingöloppet 30 – Bästatider Kvinnor
Tid Namn Klubb/Ort Född År Placering
01:49:18 Carolina Johnson Linköpings GIF / Sverige 1996 2025 1
01:51:17 Sylvia Medugu Kiberenge Saucony / Toyota 1990 2025 2
01:51:35 Carolina Wikström Upsala IF / Sverige 1993 2024 1
01:51:56 Sylvia Medugu Køge 1990 2019 1
01:52:31 Sylvia Medugu Kiberenge Saucony / Kenya 1990 2024 2
01:52:39 Evelina Henriksson IFK Umeå / Sverige 1999 2025 3
01:52:56 Yesimabet Tadesse Norway 1988 2019 2
01:52:56 Hanna Lindholm Huddinge AIS / Sverige 1979 2019 3
01:52:59 Sylvia Medugu Sparta 1990 2021 1
01:53:13 Lena Gavelin Sverige 1974 2002 1
01:53:29 Anna Rahm Rånäs 4H / Sverige 1980 2008 1
01:53:51 Annie Bersagel Tjalve / Norge 1983 2012 2
01:54:16 Hanna Lindholm Huddinge AIS / Sverige 1979 2020 2
01:54:24 Carolina Johnson Linköpings GIF / Sverige 1996 2023 1
01:54:31 Johanna Eriksson Motala AIF / Sverige 1981 2007 1
01:54:32 Lena Gavelin Trångsvikens IF / Sverige 1974 2004 1
01:54:36 Sylvia Medugu Saucony / Kenya 1990 2022 2
01:54:42 Emma Eriksson Eksjö SOK / Mölndals AIK 2002 2025 4
01:55:02 Sylvia Medugu Kenya 1990 2021 1
01:55:05 Moa Gustafsson FK Studenterna / Sverige 1992 2025 5

Mycket gagg om herrarnas tider. Är 01.54.42 från i år av Emma Eriksson den bästa tiden för damorienterare?

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-03 17:47:

Jag menar att Fosser har en ny nivå på långdistans. Han springer fortare och kan ta säkra vägval som gör att han vinner. Man kan inte i de flesta fall slå honom med gammal teknik och sämre löpkapacitet.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-03 17:14:

Säger han som drog in Fosser i resonemanget med VM-sträckan som exempel...

#180: Är du bra på baklänges kullerbyttor?

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-03 10:05:

Det roliga i ditt resonemang är att det alltid är Fosser som har tur när det är slump. Precis som Stenmark på 70 talet.

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-03 10:05:

Jag tycker du borde hålla på med löpning om du tror att kartan kommer visa din löphastighet.

Svar till inlägg av ToreH65 , 2025-10-02 19:12:

Mycket av dina beskrivning liknar väldigt mycket Nils van der Poels träningsupplägg. Men han är väl också snart en föredetting som måste ha fuskat för att uppnå sina resultat.

Man kan också välja att se ungdomarnas inställning till sina resultat på ett positivt sätt: -man vägrar att se sig besegrade, vilket nästan alltid är en bra inställning inom idrott.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-03 09:40:

Jag tycker ju - och har förstått - att kartan ska ge en så rättvisande bild som möjligt och du tycker det är charmigt med slump. Då vet jag.
I detta fallet var banläggarna (och speaker) medvetna om förhållandet. Då tycker jag att det är märkligt med den avvägningen av sträckan.

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-02 22:38:

Jag tycker du inte förstått vad sporten orientering går ut på.
Jag menar att idrotten långdistans orientering handlar om att bedöma osäkra mot säkra vägval.
Så om man väljer ett vägval rakt på så har man en tids-osäkerhet på 10% och runt så är det 5%.
Jag tror aldrig kartan kan ta bort det momentet och tycker även att det är idiotiskt om kartan tar bort ett moment som är fundamentalt.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-02 17:17:

Får nog förklara för dig.
A: Det var definitivt inte slump att det fanns vägval på långdistansen.
B: De verkliga tiderna på vägvalen till K4 och K11 stämde inte överens med de teoretiska. D.v.s. kartan visade inte framkomligheten på ett bra sätt. Detta innebar att vägvalen var slumpmässiga.
Ska du jämföra med VM-stafetten i år så var det säkerligen också så att vindfälleområdet var betydligt sämre än vad kartan visade. Sedan är det alltid de som tycker att man borde ha lärt sig detta vid det laget. Men jag håller inte med om att man ska behöva lära sig att kartan inte stämmer på ett VM.
Men självklart har du rätt i att bästa vägval kunde vara olika för Lundanes och Fosser.

Hur tränar och tränade Tove? Hon är ju milt sagt ganska bra på väldigt mycket. Hur tränade Annichen? Hon nådde ju extremt stora framgångar. Sitter det innanför pannbenet, kanske inne hjärnan? Mentalt? Bara att konstatera att vissa svenska tjejer är lite vassare än svenska killar i riktig orientering.

Vet knappt vem Mats Hellstadius är men tycker det är lite väl mycket om honom som jag antar är på grund av en bra tid på Lidingö loppet.

Antar att den tiden också bevisar att allt var bättre för och att orienterarna på 80 talet var mycket bättre och snabbare än dagens orienterare.

Svar till inlägg av Frågan, 2025-10-02 20:16:

Bra sammanfattning.

Man kan kanske specifikt bör nämna det kanske lite kontroversiella påstående att intervaller inte är träning.

Svar till inlägg av Stressad, 2025-10-02 19:33:

Tag dig tiden att läsa, så mycket text var det inte. :) (Ser att någon redan sammanfattat.)

Svar till inlägg av Stressad, 2025-10-02 19:33:

Sammanfattningen blir att allt det som skrevs går rakt emot hur många stora löpare idag tränar, och gör att vara tydlig, också tar medaljer på VM något som inte någon av Tores referensexempel Wehlin/Hellstadius lyckades med. Ni får ju döma själva vad ni ska tro mest på.
Och om man tycker att tex Ingebrigtsen och/eller tex Almgrens metoder för att skapa löpkapacitet är intressanta och ger intressanta resultat, så kan ni ta Tores inlägg och kasta så långt bort ni nånsin kan…

Svar till inlägg av ToreH65 , 2025-10-02 19:12:

Kan någon sammanfatta?

Angående Mats Hellstadius är jag insatt i frågan. Hans kropp höll bara för 10 tim träning/vecka pga skador, medans Micke Wehlin under grundträningsperioden tränade 20 timmar i veckan. Mats Hellstadius har omkring 6-7 10mila segrar, varav en för Malmby och resten för IFK Södertälje, numera SNO. 1 jukolaseger. Veteran-VM guld i H40 Danmark 1999. Han var aldrig i landslaget pga för många skador gjorde att han inte nådde upp till den nivån. Han vann åtminstone ett VM-test men blev skadad till VM. Han kallades internt för "gubben i lådan" för han var borta mycket pga skador och sedan dök han plötsligt upp och var jättebra.

Under förra århundradet hade vi en kunskap om grundträning av löpning och grundträning av orientering som har glömts bort detta århundradet. Grundträning av löpning förra århundradet illustreras tydligt av Mats Hellstadius och grundträning av orienteringsteknik av Micke Wehlins träningsmetoder.

Mats Hellstadius träningsmetoder var: Löpning varannan dag väg, varannan dag skogsslinga hemma i Enhörna, NV om Södertälje, utan karta, ganska långt, ganska fort. Det var inte viktigt hur mycket väg respektive skog han tränade men varannan dag var en enkel och bra (men inte viktig) metod. Backe regelbundet. Mängdträning hade prioritering 2. Långpass prio 2. Tempopass prio 2. Intervaller har jag inte frågat honom om men förra århundradet ansåg man att intervaller inte är träning för dom är för korta tidsmässigt för att kunna bygga upp muskler och blodkärl. Däremot är 5 intervallpass 20/70 bra formtoppning.

Mats Hellstadius tränade inte OL-teknik. Periodvis tränade han ol-teknik högst 1 ggr/vecka. Han säger att tävlingarna var ol-teknik-träningen. Istället var han så extremt bra på att springa i skogen att han med lätthet tog sig fram överallt i högsta fart, i brötig, stenig terräng och uppförsbackar. Han tryckte på i alla uppförsbackar med bra löpteknik och hög fart. När jag tränat med Mats Hellstadius på vinterns långpass kände jag att på stig gick det att hänga med. Men när terrängen blev brötig, stenig, kuperad, flög han ifrån oss andra. Vi var chanslösa. Mats Hellstadius kunde springa rakt fram i skogen som en stridsvagn och trycka på ett fridrottslöpsteg hela vägen. Gick han inte in i väggen då? Jo det hände. Bommade han? Jo det hände. Han var mestadels en säker orienterare men det hände att han sprang för fort och bommade. På tävling fokuserade Mats Hellstadius på ol-tekniken för han hade självförtroendet att hans löpförmåga räckte till seger.

Allt ovanstående var alltså prioritering 2 för Mats Hellstadius - vad var då prioritering 1?
Prioritering 1 - var fotisättningen. Fotisättningen skulle vara på tå eller framfoten och under kroppen. Han tyckte inte om att man drar sig fram på fötterna. Mats Hellstadius fokuserade varenda löpsteg på varenda träningspass på fotisättningen oavsett terräng.

Detta illustrerar förra århundradets syn på grundträning av löpning. Den allmäna åsikten förra århundradet var: "Träna hur du vill - men ha alltid ett bra löpsteg". Jag själv tränade liten mängd på den tiden och var aldrig elitorienterare. Jag höll 8 min/km i H21 och placerade mig mitt i resultatlistan. Men även jag fokuserade på att alltid ha ett bra löpsteg, på varenda träningspass, varenda steg. Det var prio 1 för mig och för alla förra århundradet. Tyvärr är den kunskapen bortglömd detta århundradet.

Grundträning av orientering är också bortglömd kunskap. Hur grundträning av orientering går till illustreras av Micke Wehlin, landslagsman på 90-talet, med individuellt ingen pallplats men placeringar bland de 10 bästa, VM-guld i stafett i Skottland, omkring 6 10-milasegrar, troligen ett antal SM-medaljer. Det står mer exakt i Wikipedia.

Micke Wehlin var i ungdomen friidrottare och en dålig kartläsare. När han blev junior slutade han med friidrotten och satsade på orientering. Han bestämde sig för att bara träna orientering för att bli en bra kartläsare, och bara i skog. Hans träningsmodell var skogslöpning med karta. Man bestämmer grovt vart man ska springa. Eftersom det inte finns kontroller, inte finns teknikmoment, inte finns tidtagning, det finns inga begränsningar alls, så kan man utmana löpningen, pressa löpningen, välja fartlek om man vill. Samtidigt kan man fokusera på ol-tekniken. Jag kallar det den personliga ol-tekniken. Micke kallar det teknikträning och när det är orienteringsbanor kallar han det för orienteringsträning dvs träning på att genomföra en tävling. Micke tränade på detta sätt hela junioråldern och som senior tog han sig hela vägen till landslaget med denna träningsmetod. När han kom till landslaget dubblade han träningen genom att lägga till väglöpning, och då blev det 50% väg, 50% skog och träning 20 timmar/vecka. På tävling fokuserade Micke på att kämpa, att springa fort. Han hade självförtroendet att veta att han var en så säker orienterare att det bara var fråga om att kämpa och springa för att vinna. Han hade automatiserat tekniken så mycket att han inte behövde tänka på ol-tekniken. När han kom i mål hände det att han inte kunde berätta vilka vägval han gjort, vart han hade sprungit, för han tänkte inte på det. Han startade och sedan gick allt automatiskt tills han kom i mål. Han fokuserade bara på att springa fort. Han predikar att man aldrig ska nöja sig med sin nivå. Man ska alltid försöka finslipa och förbättra tekniken. Man ska träna på den nivån man vill nå till, och då passar skogslöpning med karta perfekt för då kan man utmana ol-tekniken och löpningen. Man ska tävla på den nivån man är. Man ska ha som mål att bli bäst i världen, även om det teoretiskt sett bara kan vara en som är bäst i världen. Alla kan inte bli det. Man ska inte ha som mål att fortsätta vara en medelmåtta. Thierry Guergiou har samma princip. Thierry Guergiou är heller aldrig nöjd och finslipar detaljer in i all oändlighet.

Skogslöpning med karta är förra århundradets grundträning av ol-teknik. Den finns tyvärr inte längre.

Tilläggas att ingen vet hur Jörgen Mårtensson tränade, men vad jag tror, efter att ha hört rykten, var hans träning väldigt lik Micke Wehlin med som junior majoriteten skogslöpning med karta, när han kom till landslaget dubblade han träningen och lade till väg så det blev 50% väg, 50% skog. Inte så vansinnigt stor mängd före landslaget, kanske 10 tim/v, men när han kom till landslaget 20 tim/v.

Gunilla Svärd IF Thor är värd att nämnas. Den enda kännedom om henne jag har är att jag lyssnade på en föreläsning av henne i mitten av 90-talet. Hon sa att hon som junior förstod att hennes vadmuskler bara håller för 3-4 timmars löpning per vecka. Därför hade hon sedan dess bara tränat löpning 3-4 timmar/vecka. Hon lade till alternativ träning, mest gym, men all alternativ träning tränade hon. Totalt tränade hon 20 tim/vecka, dock sade hon att hon räknade in stretching i träningstiden för hon tyckte stretching är viktigt. Denna föreläsning ägde rum i mitte av 90-talet efter att hon vunnit VM-stafett guld och VM silver på medeldistans. Några år senare vann hon ett VM-stafett-guld till.

Katarina Borgs åsikter är också värda att nämnas. Katarina Borg var i landslaget på 90-talet och har många medaljer, se Wikipedia. Hennes åsikter om träning är: Det är viktigt att gå sina egna vägar. Man ska lyssna på andra men det är viktigare att gå sin egen väg för man får inte kväva sin inspiration. En elitsatsning är mångårig och tuff. Man måste kunna vakna varje morgon och känna att man valt rätt, att man är motiverad att träna. Det lyckas man bara med om man går sin egen väg.

Sammanfattningen av förra århundradets träningsmodeller är att en orienterare behöver ha en grund i löpning, men det räcker med 3-4 timmar/vecka. "Ha alltid ett bra löpsteg". Det är inte viktigt om man tränar skog eller väg dessa 3-4 timmar. Det ska vara "ganska långt, ganska fort". Intervaller finns inte, det är ingen träning. Utöver dessa 3-4 timmar behövs mängd men det kan innebära vad som helst. Alla orienterare behöver grundträna ol-tekniken med "skogslöpning med karta" där man kan utmana sig löpmässigt och ol-tekniskt samt finslipa ol-tekniken med 100% fokus på tekniken. Det finns inga kontroller och inget annat som stör fokuset på tekniken.

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-01 18:40:

Haha, så det är slump att det var vägval på långdistans. Jag tror du har fel och att Fosser är snabb att han kan välja runt vägval där andra som är långsammare väljer skogen.
Precis det som hände på stafetten på VM i år där svenskarna snurrade på inne i det gröna och tyckte det var slump.

Svar till inlägg av Frågan, 2025-10-01 18:15:

Nej det är bra men räcker inte, Fosser har skruvat upp nivån på långdistans. Man behöver ha en hög tröskelfart och inte bara vo2 monster.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-01 14:44:

Du kan ju fråga förra årets EM-2a om han var lika bra nu som för 10 år sedan när hans placering på det årets långmästerskap var det samma. Tror han ger dig svaret att han var väldigt nöjd med loppet i Ungern 2024 men generellt såklart höll en högre nivå som 31-32åring.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-01 18:06:

Det var ju just det jag inte glömde. Men huvudorsaken var att det var långsammare i den vita skogen än vad man kunde förvänta sig av kartan. Jag sprang där själv. Mycket knölig terräng och tungt med ljung och bärris. T.o.m. speakern talade om det faktum att terrängen var värre än vad man kunde tro. För mig är det märkligt att man hade en sådan slumpsträcka - eller två.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-01 18:06:

Alltså..gör man 1:45 på LL så springer man typ 30min på 10km bana. Det är inte kattskit, och det är definitivt tillräckligt för att ta en 1-2km på hyggligt plant och hårt underlag utan stök i det tempot.

Svar till inlägg av Orsaken.., 2025-10-01 17:00:

Du glömde att han sprang nära 3 min/km efter vägen vilket inte man klarar om man gör 1.45 på Lidingöloppet.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-01 14:44:

till att Fosser låg före så länge berodde i och för sig på att han valde runtomvägval till K4 och K11. Och orsaken till att detta var så mycket snabbare var att det vita på kartan var betydligt långsammare än vad som fanns orsak att tro. Samt att han redan då var bra väglöpare förstås.

Folk som tror man sprang fortare förr i tiden är samma folk som blev köpta att Axas havregryns är det bästa som finns. En bra marknadsföring och mycket pengar kan få folk att tro på vad som helst.

Svar till inlägg av SN, 2025-10-01 06:59:

Man kan gå tillbaka till 2019 så ser man att Fosser ligger före efter halva banan och tappar sedan guldet till Olav Lundanes, det hade inte hänt nu och dessutom har alla andra blivit 5 år bättre när Fosser steppat upp vad som är bra.

Svar till inlägg av Nja, 2025-10-01 14:37:

Hahah Lundanes och TG hade enkelt tagit medalj i år. Enbart Fosser som har god nog att slå dom.

Svar till inlägg av SN, 2025-10-01 06:59:

Det tror inte jag. Tror inte Lundanes eller Thierry hade kapacitet för medaljer i år.

Svar till inlägg av 08, 2025-10-01 07:04:

Längden "förr" var 30,3 km. Såg att det är samma längd nu.

En bra påminnelse om varför vi håller på med orientering. Varje tävling har nya banor, gärna i okänd terräng, och du tävlar mot de som kommer till start där och då.

Här verkar det finnas en uppsjö olika uppfattningar om hur man tävlar mot de som sprang (nästan?) samma lopp för 30-40 år sedan beroende på skor, kläder, lufttryck och vind.

Hörde i helgen att banan som sprangs på LL för 30-40 år sedan var ett par minuter snabbare.

Svar till inlägg av Nja, 2025-09-30 23:44:

Beror lite på profil. 1.45 kräver såklart att du är väldigt bra på allt annat, men en Lundanes i sin prime hade tagit minst silver även i somras, trots LL-kapacitet på runt 1.45.

Svar till inlägg av SN, 2025-09-30 23:00:

Det håller jag med om. Jag ville bara påstå att 1.45 på Lidingö så är du ute ur leken.

Svar till inlägg av Nja, 2025-09-30 14:34:

Dessa tre hade säkert varit ganska jämna på både 10km och Lidingöloppet på VM-dagen, men fosser var både tekniskt och fysiskt överlägsen de andra medaljörerna. OL är komplext och inte så enkelt som teknik + vägledning.

Svar till inlägg av Imponerad, 2025-09-30 21:16:

Vi publicerar gärna en sådan intervju här!

Shit vad mycket kunskap det finns i den här tråden!

Såvitt jag vet lever MH. Slå han en signal och fråga hur bra han var och varför. Kanske vill han själv berätta om sitt Lidingölopp som alla vet så mycket om? Förberedelser, hur det kändes, osv. Ta chansen!

Svar till inlägg av Nja, 2025-09-30 14:34:

Tror det är mer komplext än att titta på ett enskilt år, för liten samplesize. Men visst, exakt vilken kapacitet som krävs på ett visst terränglöpningslopp och korrelera det direkt till VM medalj är inte enkelt. För många ”ifs and buts”