Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Kartskala långdistans

1:15000 2013-04-19 08:30

Ska det inte vara 1:15 000 på långdistans (HD16-21)? Vad jag kan se i tävlingsanvisningarna är undantag OK endast om banor är nedkortade. På helgens Kringelträff är det 1:10 000, i alla fall enligt inbjudan och PM, med ordinarie banlängder. Mera 1:15 000! Eller?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Redaktionen Orienterare.nu 2013-06-03 14:33 #94

Även nyhet här på Orienterare.nu:
http://www.orienterare.nu/N/20221

Talangen 2013-06-03 14:00 #93

Svar till inlägg av TLP, 2013-06-03 13:32:

Underbart!

TLP 2013-06-03 13:32 #92

SM Långdistans kommer avgöras på 1:10000:
http://www.orientering.se/Nyheter/StorrekartskalapaSMilangdistans/

Janne N 2013-05-09 18:14 #91

Lite lustig diskussion om hyggen här kan jag tycka. Det handlade väl från början om kartskala?
Hur som helst så är det i mina trakter enkelt att se vad som hänt i OL-skogen de senaste decennierna. Runt Sundsvall, där det mesta är karterat inom 2 mil från kusten har antal hyggen stadigt ökat, även sedan man började rita hyggen på kartorna. Nästan alla våra kartor var befriade från större hyggen när de ursprungligen ritades (70/80-tal). Idag är samma områden perforerade av hyggen, förutom de rena berghällarna. En del gamla hyggen har återfått vettig ungskog, men många är bara bush.
När det gäller långsträckorna som diskuterades här så innebär det att på många kartor är det då svårt att lägga vettiga långsträckor eftersom det mest blir "död" OL mot uppfångande ytor. I det läget tar jag hellre kortare sträckor med bra OL än fattiga långsträckor. Kom ihåg att en kortare sträcka även kan innehålla kluriga vägval.
Vid Sundsvallstävlingarna nästa helg kan ni dock se fram emot ett kanonområde. Det bästa vi har här uppe. Även långsträckor!

Magnus H 2013-05-08 23:24 #90

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-08 06:58:

Jo, men det är ju vad rikskogstaxeringen gjort. Där har du bevisen på att arealen hyggen och ungskog är lägre nu än för 40 år sedan. Och man var där och undersökte på plats, istället för att titta på kartor 40 år senare. Och man har haft samma definition under hela serien så att den går att jämföra, medan man på OL-kartor ändrat både skala och hur mycket grönt man har använt.

Det är ju bara att jämföra antalet stenar eller höjdpartier på kartorna de senaste 40 åren. Inte är det väl skogsbruket som lagt dit stenarna, eller mejslat ut höjderna? ;)

Och som PS inser så är det så att man tar inte en slumpmåssig skog och ritar där, utan man väljer partier där det är finare än andra. Och just de skogarna som var fina förr, löper större risk att ha avverkats än de som var ungskog då (men fina nu).

g>> Det går att få fram dessa siffror på länsnivå, men lite får ni faktiskt fixa själv. Klicka på länken jag gav.

g 2013-05-08 22:47 #89

Det räcker väl att jämföra alla kartor från perioden 85-95 med dagens kartor på samma områden. Om det blir mindre areal kala hyggen i norrlands inland spelar väl ingen roll för orienterare om samtidigt varenda storskog i syd-, mellansverige och längs norrlandskusten avverkas ända fram till hällmarkerna. Ö-orientering.

Zerbembasqwibo 2013-05-08 06:58 #88

Svar till inlägg av PS, 2013-05-08 00:15:

Ja precis, det är det jag tror. Jag vet inte om vi kan titta på områden som INTE varit karterade med O-kartor, dvs såna platser med jättehyggen? Jag vill liksom se bevisen på det som Magnus H hävdar: att vi har mycket mer vit skog nu. OM det är så, så kan vår upplevelse förklaras på två alternativa sätt: 1) att vi inte är på de områdena eftersom man ritade kartor på de tidigare "fina" områdena (som är "fula") 2) att tillstorleken mindre hyggen gör att de blir fler och "hugger sänder" en karta mer än vad ett stort fläskigt hygge gör.

Magnus H> Finns det inga kartmaterial som visar detta som du hävdar? Nån som gjort en fin grafik, på riksnivå/länsnivå...? Eller kan man plotta ålder på skogen eller nåt sånt...

PS 2013-05-08 00:15 #87

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 22:36:

Jag tror att det finns en ganska stor felkälla med en sådan metod. På det fantastiska 80-talet har jag en känsla av att det söktes ganska friskt efter fina områden där man ritade en stor rejäl 15000-del och man valde ju knappast områden där det var gigantiska kalavverkningar. På senare år snålar man alltmer med nyritning och det är mycket revideringar av dessa gamla 80-talskartor. Vad tror du har hänt med den tidens storskog?

Zerbembasqwibo 2013-05-07 21:45 #86

Vi måste väl använda begreppen 403, 404 som "hygge", 406, 408, 410 för "grönområde" och 405 för "skog". Sen räknar vi på dessa ytors procentsatser.

Magnus H 2013-05-07 21:39 #85

Svar till inlägg av sladek, 2013-05-07 18:35:

Tja, det är väl ungeför där jag drar gränsen också. Sen blir det gammalt hygge i 10-15 år till. Nu är det väl åndå så att minskar andelen hyggen (dvs kalmark) minskar även andelen ytor där vegtationen är under 5-10 år, eller vad tror du?

Under mätperioden 1983-1987 var arealen i huggningsklass A + B 7,1 miljoner ha.

Under 2006-2010 var det 6,2 miljoner ha.

A är kalmark och B är plantskog/ungskog

Gäller hela landet, den som är intresserad kan studera länsvis. Finns mer info här http://www-taxwebb.slu.se:8080/Taxwebb/

jodå 2013-05-07 20:17 #84

Det är lika svårt för en skogsman att se det uppenbara som för kejsaren med nya kläder.

sladek 2013-05-07 18:35 #83

Svar till inlägg av Magnus H, 2013-05-07 17:17:

Du bemödar dig uppenbarligen inte ens att läsa vad jag skrev, jag skrev att gamla hyggen påverkar OL skogen negativt i mer än 30 år, däremot så hävdar jag fortfarande att för den okunniga pöbeln är en avverkning ett hygge fram tills åtminstone att veg. blivit 2m (man ser inte över den) och dit är det ofta kanske 5-10 år.

Magnus H 2013-05-07 17:17 #82

Svar till inlägg av sladek, 2013-05-07 17:04:

Väldigt få lekmän kallar 30 år gammal skog för hygge, och du ökar nog begreppsförvirringen snarare än minskar om du kalla all skog som en gång kalavverkats för hygge.

Det finns data för andel av skog i olika åldersklasser också, men sitter illa till.

Der här mwd kalavverkninh är ingen nyhet och har inte heller accelererat de senaste åren,snarare tvärtom.

sladek 2013-05-07 17:04 #81

Svar till inlägg av Magnus H, 2013-05-07 16:46:

Usch va trött jag blir av sådana här diskussioner som ofta har sitt ursprung i en begreppsförvirring mellan den akademiska experten och lekmannen. För den skoglige experten är ett hygge en sak, för oss andra dödliga är det något annat.
Visst det är absolut mindre totalt kala avverkningsytor nu än för 30 år sedan, men det som många med mej kallar hygge är det definitivt mer av, för för mej så är det hygge tills det blivit en tät plantering,dvs när ungskogen blivit några meter hög.
Dessutom så förstör ju gamla hyggen terrängen även efter tom kanske 30 år, för nu är där risiga gallrade trista monokultursplanteringar, oavsett vad det står i riksskogstaxeringen.

Magnus H 2013-05-07 16:46 #80

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-07 08:50:

Nejdå, du får gärna leva i din villfarelse. Eller kolla med Riksskogstaxeringen, så ser du själv.

Zerbembasqwibo 2013-05-07 08:50 #79

Svar till inlägg av Magnus H, 2013-05-07 08:25:

Jag trodde du ville övertyga mig om att det var mer hyggen förr?

Magnus H 2013-05-07 08:25 #78

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 22:36:

Och vad skulle en sådan övning visa, annat än att skogen hela tiden förändras?

Magnus H 2013-05-07 08:25 #77

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 22:36:

Och vad skulle en sådan övning visa, annat än att skogen hela tiden förändras?

Zerbembasqwibo 2013-05-06 22:37 #76

Svar till inlägg av Karraz, 2013-05-06 16:00:

Det är väl ett reservat det med... ;)

Zerbembasqwibo 2013-05-06 22:36 #75

Magnus, låt oss ta några exempel: på karterade områden. Vi letar reda på en så gammal karta vi kan, där hyggen är inritade. Gissar på Domarstigens DOMA-arkiv... O så tittar vi på en ny, och gör en bedömning. Men vi får nog starta en ny tråd.

Om jag har rätt så bjuder du mig på glass! :) Men som sagt, du kan ju alltid hävda att det ser helt annorlunda ut på alla andra ställen, där vi inte har OL-kartor att titta på. Kör vi?

EriOL 2013-05-06 16:28 #74

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 15:53:

Det är bara du som inte vet vad ett hygge är. Så fort plantorna är i jorden så är det ju inte hygge längre utan "föryngringsskog". Har man sparat något fler träd än vad som krävs enligt lagen så är det heller inte hygge utan "timmerställning". Det finns knappt några kalhyggen alls numera faktiskt...

Magnus H 2013-05-06 16:27 #73

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 15:53:

Att kartor som du sprang på för 35 år sedan har hyggen nu är väl inte så konstigt. Du sprang ju inte på den delen av Sverige som var hyggen då (men nu är uppväxt).

Att du syftade åp där du sprang som ung när du skrev "precis överallt" är inte lått att gissa sig till. Men som sagt, den totala arealen av hygge i Sverige har minskat kraftigt. Och även hyggesstorleken, men inte lika mycket. Däremot har andelen uppväxt gammal skog ökat.

Det finns MASSOR av vit skog nu, helt klart.

B 2013-05-06 16:23 #72

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 15:53:

På vilka kartor före 80-talet finns det hyggen eller grönområden redovisade? Några enstaka, trots att det fanns hyggen av olika ålder vill jag minnas.
Jag tror det blir svårt att jämföra kartor från den tiden för att se den utvecklingen.
Även banläggningen på 60-talet var annorlunda, färre kontroller och långa sträckor längs stigar och andra ledstänger, snarare än hyggen (även om stora hyggen var bra för då kunde man ju klura ut orienteringen med kurvbilden som hjälp) var väl upplägget.

Jag har dock ingen aning om det är mer orientering på hyggen nuförtiden, eller mer vegetation/hygge redovisad på grund av att kartorna är färskare (aktuella utskrifter/rekningar) jämfört med när allt var tryckt. Ibland var det flera år mellan revideringarna och då var väl inte små hyggen tillräckligt för nytt tryck.
Jag tycker att småfläckarna med gult och grönt är ganska tveksam nytta i de flesta fall då det bara är en överredovisning av den naturliga variationen i skogen. Det är ofta man blir lite undrande över hur kartritaren egentligen fått till ett behov av en minimal fläck bara för att det inte växer träd på jämnt avstånd över allt.

Karraz 2013-05-06 16:00 #71

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 15:53:

"Det är i naturreservat och militära övningsfält som man hittar större ohyggade områden? "

...eller längs hela Norrlandskustens (hällmarksområden) :)

Zerbembasqwibo 2013-05-06 15:53 #70

Svar till inlägg av Magnus H, 2013-05-06 14:58:

Det jag syftar på är de kartor som jag sprungit på sen jag började (1986). På uteslutande alla de är det fler hyggen ( till antalet) och summan av arean är också större än då jag först kom i kontakt med kartan.

Det som var hygge på 60-talet är väl knappast ens grönt nånstans längre: därmed borde det ju vara MASSOR med "vit" skog nu? Det är i naturreservat och militära övningsfält som man hittar större ohyggade områden? För det där om att det var större hyggen förr, gjorde väl också att fler områden var "skonade"? Alltså var de inte samlade i större enheter, som man undvek, och då hade områden som inte var en massa hyggen i?

Jag ser gärna kartor där man ser detta tydligt, kan du inte länka in några såna (gärna intressanta områden från 60-talet och "nuförtiden" så ser jag tydligt om jag har 100% fel).

Magnus H 2013-05-06 14:58 #69

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 08:30:

Jag vet inte vad du menar med "numera", men andelen skogsmark som är hygge har sjunkit markant sedan 60-talet. Men "numera" redovisar man hyggen/beståndsgränser tydligare, så det blir ju fler ledstänger på det viset.

Clint Eastwood 2013-05-06 12:14 #68

Tittar man tillbaka på 80-talets banor så var vägvalsorienteringen betydligt mera dominerande vilket ofta gav möjlighet till hårda löpninger mitt i banan. Att sedan ta ner tempot och hålla huvudet kallt när det blev orientering igen var en konst som de flesta åkte dit på...

Fantomen 2013-05-06 10:01 #67

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 08:30:

Om man utnyttjar berg, stup, mossar och grönområden till att dela upp vägval så går det nästan alltid att göra bra långdistansbanor. Nu lägger banläggarna banor i korridorer av fin terräng istället och resultatet blir tråkiga banor där alla springer rakt på.

Zerbembasqwibo 2013-05-06 09:02 #66

Svar till inlägg av EriOL, 2013-05-06 08:58:

Du får inte hantera kartan som RC, man ska smeka ur luften först (och det problemet slipper du med svetsningen) och sen vika. Om kartan är mindre än det optimala värdet på 97,5% av platsfickans bredd/höjd så uppstår problemet med pappersboll. Problemets maximum uppträder vid pappersstorleken 64%, under det är kartan så liten att du lätt kan göra den slät igen inne i plastfickan, även svetsad.

EriOL 2013-05-06 08:58 #65

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2013-05-06 08:30:

Just mina kartvikningsproblem tror jag inte alls blivit bättre med svetsad plastficka. Då hade det ju i stället blivit helt omöjligt att platta ut pappersbollen inne i plastfickan. Kanske är det viktigaste att man ser till att kartan passar perfekt i plastfickan och att både plast och papper har lagom styvhet? "Lagom" betyder antagligen inte exakt samma för A4, A3 och A2 heller.

Zerbembasqwibo 2013-05-06 08:30 #64

Svar till inlägg av EriOL, 2013-05-05 20:44:

OT1: Kan det ha med att göra att INGEN i Sverige lyckas svetsa plastfickor (medan resten av världen gör det, ibland med ett ett batteri och en ståltråd).

OT2: PS> Ett större problem är väl att det numera är hyggen precis överallt, att lägga långsträckor är meningslöst då de blir så lätta, bara att följa ledstänger hela vägen?

Mad Man 2013-05-05 20:52 #63

Svar till inlägg av Magnus H, 2013-05-05 17:01:

...och den frågan jag har redan svarat på ett flertal tillfällen.

EriOL 2013-05-05 20:44 #62

Vill bara påpeka att det pappersformat som användes på 10Mila i år faktiskt var något större än A2 (cirka 44x62 cm får jag det till på minneskartan). Med vanlig A2 hade det nog blivit väldigt trångt att få plats med banorna på bredden.

Har sprungit med A2-karta ett antal gånger tidigare på 10Mila och Jukola, men i helgen var faktiskt första gången jag hade problem med att vika till kartan. Lyckades knöla till en stor pappersboll redan på väg till startpunkten och sedan var det en kamp hela banan för att få till något slags vettigt tumgrepp. Hade hellre sprungit med 15000-del, särskilt om man kunde ha fått 5 meters ekvidistans och några av 0,5 metershöjderna bortrensade från kartan.

Hsontheman 2013-05-05 18:38 #61

10000-del är en bra avvägning mellan läsbarhet, storlek på karta och är en logisk skala oavsett medel, lång eller ultralång. Fungerar bra för i princip alla terrängtyper. Ger också en relativ rättvisa mellan deltagare av olika ålder. Men en förutsättning är naturligtvis att detaljeringsgraden hålls på en rimlig nivå, ungefär som dagens. Man slipper också en massa trassel med olika kartskalor på samma tävling.

Magnus H 2013-05-05 17:01 #60

Svar till inlägg av Mad Man, 2013-05-03 21:45:

Okej, då får du väl diskutera med mig då. Jag frågar igen varför du tycker att ev. åsikter om 20 år bör styra hir vi gör nu? Är inte dagens åsikter minst lika relevanta?

Sjusovaren 2013-05-04 23:29 #59

Svar till inlägg av Spork, 2013-05-04 00:47:

ja så att ungtupparna har en ärlig chans

Micke 2013-05-04 12:27 #58

Det är ju fånigt med 1:10000 på långdistans, dålig överblick på långsträckor, och tappar långdistanskaraktären som ska vara vägval, och väldigt fånigt till 10mila nu då man måste springa med A2? Hur lätt kommer det vara att hantera, det visar sig snart..

Bättre förr 2013-05-04 01:05 #57

Ett bekymmer är att frisksportarna (orienterarna) numera kräver varmdusch, fullödig barnpassning, krypavstånd från parkeringen, 4g-uppkoppling, servering med mjölkrättigheter, livebevakning på internet som ingen följer, med mera. Samtidigt som vi blir dramatiskt färre och ännu mer introverta.

Spork 2013-05-04 00:47 #56

Kan inte bara alla gubbar som pga dålig syn propagerar för 1:5000 på lång- och medeldistanser gå och lägga sig?

C-H 2013-05-03 22:47 #55

Svar till inlägg av vsb, 2013-05-03 14:51:

Ingen av kartorna används i 1:7500 för att det är för detaljrikt. Båda kartorna är ritade med dimensioner för 15000-del. Det är inget som hindrar att man trycker i 1:15000. Den förra versionen (80-talet) av den karta som du redan sprungit på var däremot ritad med 33% för små symboler! Inte heller finns det med fler ex. stenar och punkthöjder på den nya. Det är faktiskt tvärt om. Däremot har du rätt i att det finns "färgfläckar" som är mindre än normens. Men du kanske föredrar att man inte visar passager i enbusksnår eller visar att en sten eller höjd ligger dold av små men tydliga och opasserbara snår.
Den kommande (Orinto) går i ett litet, intressant område med konstgjord terräng. Alla banor skulle få plats på A4 i skala 1:5000. Jag tycker att det är ganska dumt att inte utnyttja större delen av det formatet.

1 2

Senast kommenterat

Onsdag 14/5

18:55

Stafettligan

552