Hur blir vi den största nationidrotten?

Johan Balck 2025-07-18 07:40

Jag tycker mig se att diskussionen och funderingarna är samma här som i Finland. Tagit del av en en diskussion bland orienterare i Finland om hur tävlingarna borde utvecklas för att bli mer inkluderande och locka fler nya deltagare. Exempel som lyftes är att banor ofta görs för svåra, både fysiskt och tekniskt (Jukola nämns som exempel), för nybörjare och motionärer. Man tror att detta leder till att många hoppar av eller aldrig börjar.

I diskussionen kom det upp att Finland borde ta efter Sverige eftersom vi lär barn att orientera på riktiga banor och inte låter svenska barn springa rastireitti (RR). Det skulle göra steget in i sporten lättare tror man, intressant för jag skulle vilja se s.k. RR-banor i Sverige på samma sätt som man har i Estland och Finland. Kan också nämnas att Finland helt nyligen gjort en rip-off av vår tidigare upplaga om färgskalor.

I diskussionen lyfts också att veteraner ofta lägger banor åt andra veteraner enligt gamla principer, samt att tävlingarna blir mer och mer som veterantävlingar.

Mitt bidrag till debatten är att jag kommenterade att jag ser samma utmaningar i Sverige och snabbt (för snabbt?) lade fram lite statistik från några svenska tävlingar.

Pålamalmsdubbeln (2025-04-27)
Ungdom: 32,8%
Veteran: 56,9%
Senior/Junior: 10,3%

Kolmårdsdubbeln (2025-04-12)
Ungdom: 20,7%
Veteran: 47,7%
Senior/Junior: 31,6%

Barkenträffen Dag 1 (2025-05-17)
Ungdom: 25,9%
Veteran: 62,1%
Senior/Junor: 12,0%

Ålems OK (2025-04-06)
Ungdom: 28,4%
Veteran: 64,2%
Senior/Junior: 7,4%

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

ToreH65 2025-07-18 13:16 #11

Det finns många aspekter på frågan.
1)
Om man är ledare för elitens skull och det kommer 100 nybörjare till nybörjarkurser, och det ett halvår senare bara är 10 nybörjare kvar, då struntar man i att 90 har försvunnit för man är bara intresserad av att hitta den nybörjaren som kan bli en stjärna.
Om man är ledare för att klubben ska växa och det kommer 100 nybörjare och det ett halvår senare bara är 10 kvar, då gråter man.
Om man är ledare för ungdomarnas skull och det kommer 100 nybörjare och ett halvår senare är det 10 nybörjare kvar, då är man nöjd för då har 100 nybörjare fått prova på orientering och lära sig grunderna. Det kommer dom att ha nytta av senare i deras liv.

Min dotter valde rytmisk gymnastik istället för orientering. Jag hade lite sorg i hjärtat för jag ville att hon skulle få uppleva allt roligt jag har upplevt. Men jag upptäckte att hon fick uppleva allt det roliga i gymnastiken så jag stödde hennes gymnastiksatsning helhjärtat och hon tog sig till seniorlandslaget i rytmisk gymnastik år 2019, tyvärr var det inga internationella tävlingar då pga Covid19. Hon fick en bronsmedalj på SM i rytmisk gymnastik, seniorklass.

2) Det finns en psykologisk förklaring till idrott. Det är:
Människa har mer eller mindre rutiner. Det gäller att göra träning till en rutin.
Människan är en social varelse. Det gäller att idrotten ger social gemenskap.
Dessutom mår man bra av träning.
Om en idrott ger bra social gemenskap, man känner att man mår bra och fastnar i rutinen att träna - så rullar det bara på.

Detta är dock olika för olika åldrar. För ungdomar och juniorer betyder den sociala gemenskapen 100%, rutiner betyder noll och att må bra betyder noll. Upp till 12 år vill ungdomarna generellt sett vara nära föräldrarna men från 13 års ålder när ungdomarna generellt sett börjar kunna vara ifrån föräldrarna säger alla ungdomar samma sak: MERA LÄGER, MERA LÄGER, MERA LÄGER. Föräldrarna får bromsa för ungdomarna behöver vara hemma och vila ibland, t.ex. sköta skolan.
För en gubbe som mig förändras världen när man blir pensionär. Det innebär inte bara att man slutar jobba utan också att man orienterar sig mot individualism och tänker på hur man vill leva resten av sitt liv. Då upplever man att man lämnar denna världen och social gemenskap inte längre har betydelse, bara individualism har betydelse.

3) Kulturella skillnader. Jag bodde i några år i ett utlännings-område. Det är så dom kallar sig själva. Dom kallar sig utlänningar och inte invandrare. Utlänningarna gick inte en meter ut i skogen för skogen ansågs farlig. Däremot var fotboll väldigt viktigt för utlänningarna. Det finns kulturella skillnader som tillsammans med demografiska skillnader gör att det blir färre som överhuvudtaget vistas i skogen.

4) För att citera Marcus Aurelius, romersk kejsare ca 150 efter kristus: Man måste veta vad man vill, och för att ta reda på vad man vill måste man utforska sig själv.

Om jag utforskar mig själv vill jag att orienteringssporten ska behålla sin själ: Självvald väg i okänd mark. Och jag vill att orienteringssporten ska anpassa kostymen till storleken, men samtidigt måste tävlingarna vara stimulerande och inspirerande. Det måste kännas spännande och roligt att åka till en tävling. Därför måste dom stora tävlingarna finnas. Men samtidigt måste dom stora tävlingarna och alla tävlingar och träningar nedrusta och anpassas till färre deltagare.

Om vi vill göra orientering till nationalsport- vilket jag inte vill - tycker jag vi dels ska satsa på dom som vistas i skogen. Sätt upp reklam på elljusspåren. Strunta i dom som inte vill vara i skogen utan vill spela fotboll. Dessutom är det en välkänd tröskel in i sporten, en tröskel som alla ungdomsledare känner till, hur ska man lyckas få ut ungdomarna på tävling. Den metod man har idag är via ungdomscup och sprinttävlingar, och det är rätt metod. Jag är personligen emot sprint men jag märker ju att det är vuxennybörjares väg in i sporten. Så sprint är bra, bara jag slipper springa det.

Skrota klubbarna 2025-07-18 12:13 #10

Svar till inlägg av Skrota klubbarna, 2025-07-18 12:09:

Och det är dom nybörjarna som åker med ut på tävling man ska satsa på.

Vet inte hur många familjer jag lärt genom åren som varit med på ungdomsserier som aldrig tagit steget till riktig tävling. Känns oerhörd vask med tid och energi.

Skrota klubbarna 2025-07-18 12:09 #9

På tok för avancerat för en icke orienterare att komma i kontakt med sporten.
Varenda löplopp har en egen hemsida, lätt att hitta info och anmäla sig.

Varenda nybörjarkurs idag handlar om att förstå kartan och tecken.
Börje istället i den änden att dra ut nybörjarna direkt på tävling och därifrån berätta och visa det fantastiska med sporten. Själva orienteringsmomentet är en sån liten del av att vara ute på tävling.

Hitta till tävling, parkering, gå till arenan, anmäla sig, köpa kaffe i marken, gå till start, starta osv.
Det är det alla infödda orienteringsfamiljer har i blodet vilket är svårt för alla nya att förstå. För dom har bara varit vid klubbstugan varje tisdag och sprungit en bana.

1982_old 2025-07-18 11:39 #8

Svar till inlägg av esset, 2025-07-18 11:26:

Karta så att det alltid går att utgå från idrottshallen, jättebra för tävlingar och sannolikt också bra för en klubbträning per vecka

esset 2025-07-18 11:27 #7

Varför dubbleras alla mina inlägg?

esset 2025-07-18 11:26 #6

Svar till inlägg av 1982_org, 2025-07-18 11:13:

Vilka distrikt i Sverige har inte kartor nära tätorter? I mitt distrikt (Uppland) har varenda by med 300 invånare och uppåt en orienteringskarta.

esset 2025-07-18 11:26 #5

Svar till inlägg av 1982_org, 2025-07-18 11:13:

Vilka distrikt i Sverige har inte kartor nära tätorter? I mitt distrikt (Uppland) har varenda by med 300 invånare och uppåt en orienteringskarta.

esset 2025-07-18 11:21 #4

Man bör ju komma ihåg demografin. De största barnkullarna efter 2:a världskriget var 40-talisterna och deras barn. Samtliga dessa är veteraner sedan länge.

Sedan förstår jag inte den här tanken som besjälat OL-rörelsen i åratal: att man ska locka fler att springa genom att göra allting enklare och kortare. Samtidigt blir ultralöpning allt populärare. Idag är det inte ovanligt med motionärer som springer lopp på 10 mil och man ser inget tendens att intresset för att göra Klassikern minskar.

En tredje punkt: Jag får allergiska utslag så fort ordet "inkluderande" dyker upp. Vad betyder det? Att orientering inte är tillräckligt bögvänlig? Invandrarvänlig? Minoritetsfolksvänlig? Vad ska man i sådana fall göra åt det?

esset 2025-07-18 11:21 #3

1982_org 2025-07-18 11:13 #2

Svårt område och mycket handlar om att få med ungdomar upp till seniorer. Några utmaningar;
1. Banlängder från 17- och uppåt kräver ofta träning runt 4-5 ggr/vecka. 2. Alla OL-gymnasier vittrar sönder deltagande och kritisk massa på klubbträningar. 3. Resande ut till tävlingar behövs föräldrar eller nära bekanta. 4. Mycket ideellt arbete och samråd mm för arrangörer av tävlingar.

Så några försla;
1. Minska antalet OL-gymnasier till 3-4 i Sverige
2. Alla öppna banor med resultatlista efter ålder(5-års intervaller)
3. Ökat antal tävlingar med möjlighet till bra lokaltransport!
4. Möjlighet att anmäla till tävlingsklass( högre avgift) på tävlingsdagen
5. Förenkla IT-systemen så att fler kan och vågar använda dem
6. Fler nya kartor nära tätorter

????? 2025-07-18 07:53 #1

Gällande statistiken. Pålamalmsdubbeln gick på samma arena och samtidigt som Stafettligan.

Senast kommenterat

Fredag 18/7

13:29

Den stora O-Ringen Köp/Sälj Sökes/Finnes

213