Svar till inlägg av MF, 2012-12-19 14:14:

Det stämmer att studenter och forskare får tillgång till Lantmäteriets data utan att betala någon individuell licensavgift. Detta betyder dock inte att data blivit "fria". någon måste alltid betala för användningen så länge som Lantmäteriet måste finansiera sin verksamhet med användaravgifter.
När det gäller studenter och forskare så är det Vetenskapsrådet som betalar en gemensam licensavgift som täcker användningen enbart inom utbildning och forskning. För all annan användning krävs alltså en separat licens.

För ritning av orienteringskartor krävs en separat licens för icke kommersiell användning.
Om utbildningslicensen missbrukas och data används till andra ändamål kan det i värsta fall innebära att även studenter och forskare tvingas betala sina licenser själva.

Terje Mathisen> Mycket intressanta svar du kommer med! Jag ska studera ditt program ocksa!

Svar till inlägg av PS, 2013-01-04 18:37:

Du har selvsagt rett i at du aldri kan vite helt sikkert hvor en kurve skal gå, det kommer an på hvordan sw har tolket hvilke Lidar returer som er bakke og hvilke som er vegetasjon/steiner/hus osv.

Jeg skrev i ett tidligere innlegg at med f.eks 5 m kurver så kan man la dem gli opp/ned med ca 1 m, uten at det oppfattes som feil av o-løperne, men det er svært vanskelig å gå utover dette i ett automatisk generert kurvebilde.

Jeg tror at Lidar vil føre til at det blir vanligere med f.eks 2.5 m ekv, selv om det gjør kartet mere brunt enn nødvendig: Min erfaring er at det faktisk er helt OK å løpe med helt ned i 1 m ekvidistanse i 1:5000, evt sammen med litt tynnere streker. Dette er selvsagt brudd med kartnormen, men det visuelle bildet er overraskende bra. Jeg tror løsningen vil være å generere 2.5 m over det hele, men deretter fjerne alle hjelpe-kurvene som ikke viser noe ekstra informasjon, dvs de som ligger omtrent midt mellom kurvene over og under.

Det er når vi ønsker å følge idealet i kartnormen, dvs ett kart som viser mest mulig nyttig informasjon med færrest mulig streker/detaljer at vi beveger oss over i kunsten å tegne O-kart, og dette vil aldri ett program klare like bra som en erfaren kart-tegner.

Svar till inlägg av Terje Mathisen, 2013-01-04 11:43:

Att kurvorna är "objektivt korrekta" är väl inte helt säkert eftersom det hänger på om marknivån har kunnat bestämmas korrekt. I vilket fall som helst så vill man ju inte ha "objektivt korrekta" kurvor på den slutliga orienteringskartan. En sådan kan säkert funka i vissa terrängtyper men i exempelvis Södertörnsterräng skulle en karta bli helt värdelös om man inte glider på ekvidistansen. Detta inte bara tillåts, utan uppmuntras, av kartnormen om det förbättrar avbildningen av terrängen.

@PS:

Din sammenfatning er helt på linje med det jeg har erfart: Bruken av Lidar gjør det veldig mye lettere: Start med objektivt korrekte kurver og deretter plasseres alle andre detaljer på riktig sted i dette kurvebildet.

Jeg har f.eks brukt min GPS klokke til å synfare inn alle steinene på Asmaløy: Jogg/løp rundt i terrenget, hold armen over hver enkelt stein og trykk på Split time. Etterpå importerer jeg dette (som grønne ringer) i OCAD hvor jeg har lastet inn ortofoto, slik at jeg bare behøver å se skyggen av steinen for å vite eksakt hvor den ligger. Dette er nødvendig da det som oftest er 1-4 m avvik mellom GPS posisjonen og eksakt plassering, men med bruk av bildene trenger jeg ikke bruke lang tid på å måle inn hver enkelt stein.

Hoved-jobben som synfarer er fremdeles den samme, dvs å finne alle detaljer og vurdere hvilke som bør vises på kartet og hva som må utelates.

Min sammanfattning av det som skrivits blir att om vi vill ha tävlingskartor som en elitlöpare kan acceptera så gäller även i fortsättningen att en kartritare måste ge sig ut i skogen för att se och bedöma varje kvadratmeter av terrängen. Däremot kan ett bra grundmaterial radikalt reducera tiden som behöver användas för att få in denna bedömning i en kartfil. Möjligen något motsägelsefullt så tror jag att den tekniska utvecklingen, på sikt, kommer att leda till att rekognoseringen blir mindre teknisk och mer "konstnärlig". Med andra ord mindre av positionsbestämning och mer av att lista ut det bästa sättet att redovisa terrängen på ett sätt som gör det så enkelt som möjligt för elitlöparen (att göra det svårt för elitlöparna är banläggarens uppdrag).

@Zerbembasqwibo, her er noen kommentarer til ditt opprinnelige innlegg:

> Ett inlägg i en tråd "Höjdkurvor i överflöd" sade att det lasermaterialet tar fram är
> 5% av det jobb som kartritaren måste göra. Hur kan vi öka det till säg 90-95%?

Jeg tror aldri vi kommer dit, men f.eks 70-80% burde være mulig.

> Modern programvara kan nu snart ta fram mer "subjektiva" höjdkurvor och också
> klassificera vegationen.

Dette stemmer.

> Hus, vägar sjöar kan också tas fram.

Ikke like riktig: Disse detaljene er vanskelige å få nøyaktig fra Lidar scanning, de blir som oftest manuelt konstruert inn basert på ortofoto (som man ofte tar sammen med scanningen!). Så lenge vi O-løpere kan få dette fra offentlige myndigheter så holder det fint.

>För att få en dagsbild av vad som är möjligt kan man titta exv i Jarkko Ryyppös
> kartarkiv http://iso-henna.com/doma/index.php?user=Jagge

Jarkko gjør en god jobb med kurvebildet, han har gode data (Shape filer) fra det offentlige kartverket i Finnland for hus/veier/jorder/vann/elver osv, men vegetasjon er kun en antydning.

> Men vad måste göras om vi vill komma fram till automatgenererade kartor? Vilka är
> de största hindren, största möjligheterna? Vad måste ändras för att man ska kunna
> använda en rent automatgenererad karta på tävling? Går det redan idag eller är vi
> så stelbenta att det måste vara manuellt ritat?

Det som mangler på ett helautomatisk kart er først og fremst små punkt-detaljer (stein, grop, brønn, flaggstang osv, samt klassifisering av myrområder, både bevokst og ubevokst: Det er nesten umulig å skille mellom en åpen myr og ett jorde basert på LAZ data!

Det er også nødvendig å synfare alle mindre stier manuellt, da disse er stort sett usynlige under vegetasjon. (Slope-bilder kan vise gamle ferdsels-veger som har laget spor i terrenget, og noen ganger også striper i lyng-områder, men dette krever definitvt manuell tolkning!)

> Jag börjar med mina svar:
> - Höjder måste "ritas uppifrån", dvs ta högsta punkten och lägg höjdkurvan 3-5
> meter neråt för bättre formritning och hur löparen uppfattar höjden. Justera andra
> kurvor "längre ner".

Dette tror jeg er overdrevet: Det er bedre å bruke en hjelpekuve nær toppen av høyden for å vise konturen av den flateste delen. Flytting av normale 5m kurver med mer enn 1 m i høyde vil være svært vanskelig å få til uten at det blir åpenbare feil for løperen, spesielt i terreng med mange små kurve-detaljer/høyder.

> - Överdriv tydliga men små höjdformationer

Dette skjer automatisk hvis de vanligvis får en hel hjelpekurve nær toppen.

> - Klassificering av framkomligheten är svår, tänker på undervegetation/myrar. Kan
> IR-data lösa den pusselbiten? Ska myrar och undervegetation redovisas med
> streckade områden och synhindrande vegetation redovisas med annat ytkarttecken?

Det er mulig at normaliserte IR data kan gi bedre vegetasjons-info, men en tett punktsky (mer enn 1 punkt/m^2) ser ut til å kunne gi brukbare resultater.

> - Bygg ett öppet och fritt program som tar fram kartor ur olika former av laserdata.

Dette kommer! Jarkkos program er fritt tilgjengelig, og mine vil også legges ut. OL Laser var selvsagt først og skal ha stor heder for dette!

> - Svårt att få med stenar, hur löser man det? Kan man få dem genom nån
> radarmätning eller ska man strunta i stenarna?

Steiner krever en punktoppløsning som har multiple returer på hver stein! Dvs med f.eks 5-10 punkt/m^2 så burde det gå bra å se 1-2 m steiner, men med en standard oppløsning som her i Norge, dvs 0.5 til 2 "laser-skudd" per kvadratmeter så er det helt umulig å se forskjell på f.eks en liten men meget tett busk (einer-kratt) og en tilsvarende stor stein.

> - Möjlighet att uppdatera kartor så snart som en ny kartnorm tagits fram som
> kan tillämpas på befintligt data

Mere teoretisk. Det som er mulig er nok først og fremst å automatisk korrigere for endring i misvisning, kartnormen vil måtte håndteres inne i OCAD som i dag.

> - Man kan rita kartor överallt utan stor kostnad för ritjobbet

Det som er blitt enkelt er å lage veldig brukbare trenings-kart for lange veivalgs-strekk og postene plassert på kurvedetaljer.

> - Det är billigt att få laserdata (idag) i Sverige och Finland åtminstone

Finnland og USA er gratis, her i Norge er det også blitt gratis vha en avtale mellom GeoVekst (en sammenslutning av alle som utarbeider kart-data) og Norges Orienteringsforbund: Den lokale O-klubben må tegne en avtale med kommunen som gir rett til digitale grunndata mot at kommunen/GeoVekst får tilbake synfarings-data, dvs først og fremst stier som krever manuell inntegning (via GPX spor?).

> - En ny kartnorm behövs för automatgenererade kartor. Den innehåller metoder
> och parametrar hur man ska beräkna kartan i valfritt program

Dette er alt for tidlig: Målet for ett automat-kart må rett og slett være å holde seg så nær den normale kartnormen som mulig!

> - På kartan anges inte bara vald ekvidistans och skala, utan också version av
> kartnorm och en redovisning av de parametrar som man får välja (kan vara exv
> hur höga branter som ska med/hur uträtade kurvorna är etc).

Mye mere interessant er muligheten for å kunne trykke sitt eget kart i valgfri målestokk og ekvidistans!

@Analysen: Moral og Etikk.

Før siste Jukola (2012) lastet jeg ned LAZ filene som dekket terrenget. Sammen med gamle O-kart og offentlige 1:25K finske kart så kunne jeg på denne måten lage ett ganske OK kart over hele terrenget.

Jeg brukte dette syntetiske kartet til å planlegge flere aktuelle løyper og veivalg, og det var ganske morsomt når det viste seg at jeg på strekk nr 17 fikk akkurat samme tracé som jeg hadde planlagt på forhånd: Post 16 og 17 lå begge under 100 m fra der jeg hadde gjettet, og hele veivalget var som planlagt på forhånd!

Mitt forslag til 1/2 etp ligger her: http://tmsw.no/jukola/Jukola_1-2.jpg

og her er mitt løp (jeg fikk 3 etp pga en skade i laget). Legg merke til at 16-17 her var det samme som 12-13 på min gjettning:

http://tmsw.no/qr/show_map.php?user=terjem&map=571

Nå i år så går Jukola på ett område uten LAZ dekning, men for deler av WOC terrenget finnes det data, og disse viser at kartet som ble brukt til 2012 NORT avslutningen _ikke_ hadde full dekning, men nok til at det ser ut til at konstruksjonen ikke er helt ortokorrigert.

Jeg tror at WOC Middle og Relay vil bruke områder med LAZ data, så her er det fritt frem til å lage sine egne kart!

Fanns en frågeställning om moral och etik i ett tidigare inlägg. Enligt min erfarenhet är frågor som rör moral och etik inget som är prioriterat i vår rörelse. Landslag och löpare har i alla tider försökt komma över "exklusiv hemlig" information om kommande tävlingsområden (t o m vi motionärer är ju pigga på att tänja regelverket så länge det passar oss själva). Det som sker nu är att transparensen inom sporten ökar, och därmed den sportliga rättvisan. Under 2013 kan vi äntligen skrota uttrycket "okänd mark". Samtliga deltagare vet i god tid hur terräng och topografi kring Arenan är utformad. Ett litet steg för orienteraren, men ett stort steg för sportsligare tävlingar där även löpare från nationer med svagare resurser erbjuds bättre förutsättningar. Nästa steg är att den färdiga tävlingskartan publiceras i god tid före tävling. Oavsett om det är VM, EM, SM, DM eller KM. Tycker jag.

Dette har jeg jobbet med i litt over 1.5 år nå, mitt utgangspunkt er at jeg gjerne vil lage så bra OCAD grunnlag som mulig over relativt store områder, dvs mye større en det som f.eks OL Laser håndterer.

Min løsning pr i dag består av gratis-versjonen av LAStools (http://lastools.org/) som jeg bruker til initielle prosessering av LAS/LAZ filene, slik at jeg får klassifisert både bakke og 3 forskjellige lag med vegetasjon:

0.3-1.2 er lav vegetasjon (klasse 3), den kan gi grønt stripe-raster
1.2-4.0 er medium vegetasjon (klasse 4)
4.0-> er høy vegetasjon (klasse 5)

Jeg bruker las2iso (fra lastools) til å generere (svært forsiktig filtrert) kurver med 1.25 m ekvidistanse, disse prosesserer jeg så i ett perl program som splitter dem opp i 4 kurvelag i en DXF fil som OCAD lett kan importere (enklere enn med Shape!).

De klassene jeg bruker er de normale 25 m (index), 5 m (kurver) 2.5 m (hjelpe-kurver) og så 1.25 m som ett ekstra-hjelpe-kurver som jeg kan ta frem for å finstudere formasjoner.

Her i Norge får vi vei/bygning/vann/osv data fra kommunen på SOSI format, dette brukes kun i dette landet slik at jeg har også krevet en oversetter som konverterer SOSI til DXF (+ en CRT fil for automatisk import i OCAD)

Det siste steget, vegetasjons-klassifisering, er jo det mest interessante!

Det ser ut til at ved å analysere forholdet mellom Laser-punkter i forskjellige vegetasjons-høyder så kan jeg få en ganske bra automatisk klassifisering, men jeg må slå sammen data over f.eks 5x5 eller 7x7 m, vektet mot midten, for å få tilstrekkelig statistisk grunnlag.

På samme måte som Jarkko's Kartapullautin så gjør jeg denne prosesseringen i to steg:

Steg en regner ut "ideell" klassifisering av hver enkelt kvadratmeter.

Steg 2 foretar ett vektet flertallsvalg over ett 5x5/7x7 m område, slik at den klassifiseringen det er mest av vinner.

Hovedforskjellen på oss er at jeg prøver å ta hensyn til alle returene, ikke bare bakke og toppen av trærne:

Nesten alle returer under 0.3 m -> Åpent (Gult)
Signifikante returer i 03-1.2 m -> Grønne striper.
Mesteparten høy vegetasjon eller bakke -> Hvit skog

Forskjellige blandinger av lav/medium vegetasjon gir grønt (lys/normal/tett)

Her er ett eksempel på hvordan dette blir (noen få av stiene er manuelt synfart, resten er autogenerert):

http://tmsw.no/asmaloy/kirkoy_sample_1.25m.jpg
(I denne katalogen legger jeg ut OCAD-filene som jeg jobber med, foreløpig bare over Asmaløy som er den øyen jeg har jobbet mest med siden det er der vi har ett sommerhus.)

Det jeg jobber med nå er automatisk stup-forenkling, slik at en sammenhengende stuplinje blir plassert på optimalt sted i stedet for en masse individuelle stup-objekter slik Jarkko lager i dag: Dette fungerer dårlig når man har stup som ikke er helt vertikale.

Svar till inlägg av sladek, 2013-01-02 11:20:

OK, men egentligen är det väl lite synd för efter vad jag har hört (och i viss mån märkt) så tar det ganska lång tid att digitalisera tomtmark i förhållande till nyttan på många ställen. Alternativet blir nog i många fall att man inte tar med de områdena alls. Kan man importera från kommunalt material och sålla manuellt så borde det i och för sig gå betydligt fortare men jag misstänker att tex "friggebodar" inte finns med på kommunalt material (inget byggnadslov) och även om de inte är så stora så kan de ofta vara väl så tydliga som stugor längre in på tomterna.

527.1 är inget karttecken utan bara et ocadnummer i den medskickade symboluppsättningen. Men det är riktigt att ett stående svart raster finns som alternativ i kartnormen istället för den vanliga tomtmarken+byggnader. Den finns där som ett alternativ för gamla kartor från främst gamla sovjet, där man inte haft tillgång till något grundmaterial utan ritat från "vitt papper" och följdaktligen haft svårt att få dit husen på rätt ställe (inte så populärt att stövla runt i trädgårdarna och syfta och stege, med de blodtörstiga vakthundarna hängande i byxbenen).
Symbolen kommer att försvinna iden nya kartnormen

Svar till inlägg av PS, 2012-12-30 17:14:

Är det inte sagt att Sverige numera ska följa internationella kartnormen? Så det borde vara fritt fram att använda 527.1 när det passar..

Hur är det med den etiska frågan? Det är nu inte längre så svårt att ta fram egen karta över terrängen för kommande mästerskap eller stafett. Har själv testat att ladda ned filer från finska öppna databasen och där lär ju samtliga kommande VM kartor ligga..

Hur är det med den etiska frågan? Det är nu inte längre så svårt att ta fram egen karta över terrängen för kommande mästerskap eller stafett. Har själv testat att ladda ned filer från finska öppna databasen och där lär ju samtliga kommande VM kartor ligga..

I den internationella normen så finns ju förresten en speciell symbol för tomtmark där man inte kan redovisa alla byggnader. Varför är denna bortplockad i den svenska "bearbetningen"?

Svar till inlägg av PS, 2012-12-30 16:18:

Kollade just normen och vad beträffar byggnader så står det bara att de ska tas med men då gäller förstås vanliga regler för generalisering. Om inte allt får plats så kan inte allt tas med ...

Svar till inlägg av HenningW, 2012-12-29 12:05:

Det bästa är väl att ta bort de flesta av byggnaderna. Enligt kartnormen så finns det väl inga krav på att saker ska redovisas inne på tomtmark utöver det som syns allra tydligast utifrån. I sammanhanget bör man kanske påpekas att vägar genom tomtmark inte ska redovisas om man inte får passera på dem. En liten snutt vid tomtgränsen räcker för kartläsningens skull. Som orienterare ska man aldrig lita på att kartorna stämmer fullt ut inne på tomtmark.

Svar till inlägg av Jonas G, 2012-12-29 09:42:

Jag har använt GSD Tätort i shapeformat. Den innehåller några fler uppgifter än Fastighetskartan. Fastighetskartan kommer att kompletteras så att den kan ersätta GSD Tätort.
Byggnader är ytobjekt. Många småbyggnader (uthus, garage och lekstugor) är mindre än kartnormens minimimått. Om de ska bytas mot kartnormens minsta byggnad, som är punktobjekt, kan de ibland inte få plats mellan andra byggnader på tomten. Hur gör man för att uppfylla kartnormen? Klassningen av vägar, gator och stigar stämmer inte med karnormen. Fältbesök måste ske. Fördelen framför kommunernas grundkartor är att gatorna representeras av mittlinjen och kan direkt konverteras till OCAD-objekt. Grundkartorna är mer detaljerade och rekommenderas för sprintkartor. Bäckar, stigar och myrar i skogen är bara inlagda från vad som syns i flygfotot. De måste kollas.

Svar till inlägg av Jonas G, 2012-12-29 09:42:

googla på "importera byggnader till ocad". Det finns en pdf på orientering.se som beskriver hur man kan göra, men den är svårlänkad

Jag har kollat upp lite priser om en orienteringsklubb köper annan geodata än laserdata av Lantmäteriet via geodata.se. Priserna gäller Fastighetsskartan för ideellt, icke kommersiellt, bruk. Då kan man bland annat komma åt t.ex. byggnader, sjöar och vägar.

För Vänersborgs kommun, 863 km², kostar det 4900 kr (Engångsavgift: 4080 kr (exkl moms) + Leveransavgift: 811 kr (exkl moms)) i shape-format och dryga 1000-lappen i tiff-format, (Engångsavgift: 365 kr (exkl moms)+ Leveransavgift: 655 kr (exkl moms)) Efter nyår skulle priserna gå upp ca 5%.

För ett område på 400 km² kostar det Engångsavgift: 1890 kr (exkl moms)+ Leveransavgift: 644 kr (exkl moms) i shape-format eller Engångsavgift: 170 kr (exkl moms)+ Leveransavgift: 572 kr (exkl moms) i tiff-format

Det vore intressant att testa att använda detta att importera på en orienteringskarta, är det någon redan gjort det? Det mesta på fastighetskartan är väl digitaliserat från ortofoton så noggrannheten borde väl vara tillräcklig för en orienteringskarta. Sen vet jag inte hur mycket kommunerna kan hjälpa till med. För dryga 10 år sedan fick vi i Vänersborg större delen av kommunens kartdatabas över centralorten helt gratis mot att vi inte använde det för kommersiellt bruk.

Svar till inlägg av Karttapullautin användare, 2012-12-25 20:36:

Tack!

Svar till inlägg av Mats, 2012-12-23 04:20:

Mats,

Karttapullautin default curves are at 2.5 m intervals (can be changed in the .ini file by modifying the xyz factors). Choose 1:10000 as scale in Ocad import, and try follow these instructions (picked from the readme.txt file of an older Karttapullautin version):

Making map with Ocad
1. Open base.ocd
2. import "out2.dxf", using new offset and rotation
3. convert imported contour layer objects to contours and depression layer to purple lines.
4. import "dotknolls.dxf", using existing offset and rotation, convert DOTKNOLL layer to dot knolls and udepression to U depression symbols
5. import "c1g.dxf", using existing offset and rotation, convert them to passable cliffs
6. import "c2g.dxf", using existing offset and rotation, convert them to passable cliffs
7. import "c3g.dxf", using existing offset and rotation, convert them to impassable cliffs
8. rotate map to magnetic north.
9. open template vegetation.png. If ocad can't open it, convert the png to (uncompressed) tiff with irfanview and try opening it.
10. draw rectangle over the whole map using "north lines" area symbol.
11. Polish purple color depressions, convert them to normal contours and draw tag lines. You may also want to delete all depressions and U depression symbols if there is no depressions in your terrain in real world. Also, in some cases detected knolls are lifted up too heavily and are drawn with two contours. You can delete the other one.

Nu har jag hunnit med att kolla lite mer på det här. Perfekt sysselsättning när man ändå är uppe och nattar om småttingen. ;-)

Om man tar filer från Lantmäteriet och kör det finska programmet så får man väl fram 5-meters kurvor (låt vara att det kanske väljer ut "fel" kurvaI) och dessa kan man importera i OCAD. Men hur vet man vilken skala man ska skapa den tomma OCAD-filen? Hur kan jag säkerställa att skalan blir rätt från import från dxf till OCAD?

Jag tycker det var otroligt kul att testa det här. Tror definitivt att det är framtidens melodi. :-)

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2012-12-19 21:55:

Jodå, har anlitat både ock.

Och i båda fallen går det fel om man har en dålig arbetsbeskrivning.

Svar till inlägg av Jonas G, 2012-12-19 20:10:

Gör ett eller par gånger till! Troligtvis ser kartan bättre ut. Så hände för mig också.

Lantmäteriet demo data :
Svarta punkter är klassade som mark. 1 meter / pix
http://routegadget.net/misc/swegroundpoints.png
https://maps.google.com/?ll=60.656338,16.809211&spn=0.00438,0.011137&t=h&z=17

Om det är tio meter mellan punkterna ingen algoritm kan veta eller gissa att de finns branter eller höjder där.

http://routegadget.net/misc/inkooground.png
http://iso-henna.com/doma/show_map.php?user=Jagge&map=320
sydöstra hörn. Svartare. Orsaken är kanske att skogen är tätare i Sandviken, men i alla fall min erfarheten är att när kartan stämmer inte alls eller kartan är mycket konstigt orsaken är troligen att det finns inte markpunkter eller punkt klassifiering är dålig. Och algoritm tuning hjälper inte.

Svar till inlägg av Peter Löfås, 2012-12-20 16:51:

http://www.mavinci.de/en/startseite

Vi har fått ett suveränt utgångsmaterial för orienteringskartor i Lantmäteriets laserscanning. Genom att behandla materialet i OL-Laser och renrita i OCAD har vi alla möjligheter att producera orienteringskartor av hög klass. Det behövs inte mer utrustning förutom en dator.
Sedan måste det göras en hel del fältarbete för att få till en riktigt bra karta. Satsar man inte pengar på att ta fram ett underlag, får man även göra vad stereooperatören gjorde tidigare. Så det blir en hel del arbete.
Naturligtvis kan man åstadkomma någon form av karta utan att besöka terrängen. Fast jag undrar hur många orienterare som skulle komma med en sådan karta på en tävling. Blir nog svårt att sänka kvalitén på kartorna när vi varit med om en enorm utveckling från backstreckskartor och lantmäteriets 50-tusendel.

Ang tidigare inlägg om drönare som togs bort...Kanske för kommercielt …..provar igen…fransk TV visade på nyheterna att det kostar 15 € / hektar för en bonde att få en drönare som flyger över och fotograferar med värmekamera, man kan se var det behövs gödning, samma teknik kan säkert återanvändas i skogen.

http://www.helidrone.fr/Societe/professionnels-de-la-photographie-aerienne-et-outils-de-haute-technologie.html

Svar till inlägg av jeka, 2012-12-20 16:44:

Googla på IFK Kiruna och FROG. Funnits redan i bra många år nu.

Redan idag har aktörer som Google och stora universitet i USA börjat laborera med mindre radiostyrda helikoptrar/flygplan på vilka man monterat vanliga digitalkameror med vilka man kan producera flygfoton med klart bättre upplösning och kvalité till en spottstyver jämfört med traditionella flygningar.
Dessa foton är säkerligen inte helt ortho-riktiga men fungerar utmärkt för att producera klart bättre flygbilder i internetlösningar över mindre begränsade områden än att köpa dyra flygningar från de statliga verken.

Det är väl inte helt osannolikt att se att denna utveckling även sprider sig till andra områden, t.ex. lasermodellering.
Google, TeleAtlas (TomTom numer), Navteq (Nokia numer), AND och linköpingsbaserade C3 Technologies har alla metoder för markbaserade fordon där Google kanske är de som dragit strået längst hittils och numer laserscannar med utrustning monterad på en cykel.

Jag ser det inte om osannolikt att vi inom 5-10 år har utrustning som är såpass lätt och smidig att den kan monteras på radiostyrda flygande enheter och kan scanna mindre områden "on demand" med den punktupplösning som man önskar. Detta kombinerat med skarpa flygfoton, IR-bilder, radar-bilder gör att vi säkert kan skapa extremt mycket bättre grundmaterial än vad vi kan idag.

Sedan skall man inte glömma bort, att oavsett hur bra grundmaterial vi har så är orienteringskartan ett konstverk snarare än en exakt avbildning av naturen. En bra kartritare ritar kartan såsom en löpare uppfattar terrängen snarare än hur det exakt ser ut. Detta kommer vi aldrig kunna automatiskt uppnå.

Jag såg ett inlägg om "drönare/UAV/pilotlösa flygplan" tidigare, men det verkar ha blivit raderat (varför ?) . I vilket fall är jag säker på att automatgenererade kartor kommer att revolutionera kartframställningen.

För att få hög kvalitet på indata för den automatiska kartframställningen kommer man säkert att använda drönare. En överflygning med drönaren ger färsk detaljerad data över området som ska karteras. Därefter borde man kunna få till en högklassig autogenererad karta. ( Drönare är kommersiellt tillgängliga till överkomliga priser typ 100 kr/ha ).

Lite mera framtidsspekulationer :
Men man kan ju fråga sej om inte helt nya förutsättningar för sporten snart är här, den dagen det finns vikbara vattentåliga "läsplattor" med integrerad GPS, vem vill ha papperskartor då (som inte är zoom-bara, inte har integrerad hjälp etc)?
Då behöver vi inte hänga ut skärmar i skogen, borde räcka att man besökt kontrollpunkten och få kvitto på skärmen att man besökt rätt ställe. Det skulle bli väldigt mycket enklare och att arrangera en tävling och nya intressanta varianter på OL dessutom..

Svar till inlägg av Mats, 2012-12-19 22:31:

Du får alltid med KML-filer från LMV som du kan använda för att få fram namnet på de rutor du önskar använda.

Svar till inlägg av 1981, 2012-12-20 07:56:

Nej självklart inte, men vi kan sno allt de gör och använda till ett gott och ädelt syfte!
;)

Vad jag inte tycker har framkommit riktigt här är att man kan få betydligt mer information ur laserdata än vad som syns på de här automatgenererade kartorna. Vad man försöker göra är ju nämligen att både detektera och klassificera i samma program. Med ett lite mer renodlat program som tex "OL Laser" så använder man data huvudsakligen till att detektera, dvs man skapar bilder som är till stor hjälp för kartritaren men överlåter merparten av klassificeringen till denne. Det är tex ofta fullt möjligt att se vägar, stigar och diken på dessa bilder men det är inte så lätt att avgöra vad som är som är vad och linjerna är oftast inte sammanhängande. För kartritaren i skogen är det ju däremot väldigt lätt att klassificera och fylla på det som fattas ungefär som vid traditionell kartritning men med många fler stödpunkter.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2012-12-19 22:16:

Vi kan väl inte samarbeta med den kriminella skogsbranschen? :-)

Svar till inlägg av Mats, 2012-12-19 22:31:

Vi fick med en översikt över alla rutor som en kmz-fil att öppna i Google Earth när vi köpte NNH-data från Lantmäteriet.

Svar till inlägg av Mats, 2012-12-19 22:31:

Här är någon som förklarar hur man kan hitta rätt ruta och bearbeta data.

http://www3.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_443983/cf_69694/HanteringAvLaserdata.PDF

Svar till inlägg av Jerker, 2012-12-19 23:47:

Har faktiskt tittat på det, men jag förstår inte riktigt hur det kan hjälpa mig.