Svar till inlägg av Nja, 2026-07-06 11:33:

Som jag skrev tidigare är min kunskap begränsad. Jag har planterat, röjt oc hmm är allmänt intresserad. Dessutom har jag talat med kunniga personer.

Det där du beskriver av att små bestånd bara ger utdelning med stora tidsmellanrum är en överförenkling. Skog ökar i värde om den sköts väl och växer. Tills man avverkar, sedan blir den billigare igen. Priset sätts ju på en marknad där köpare tar hänsyn till när nästa avverkning kan ske.

Låt oss inte köra fast i huruvida investering i skog ger en ränta-på-ränta-effekt, och om det därför är rimligt att placera pengar i skog. Det är mycket lätt att hitta belägg för att det är så. Fråga t ex Googles AI. En mer seriös källa är denna:

https://www.skogskunskap.se/aga-skog/vara-skogsagare/skoglig-kapitalavkastning-sa-funkar-det/

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-06 09:28:

Har du erfarenhet eller insyn i skogsbruk? Kan du förklara hur du tänker få ränta på ränta på din skog i traditionell dvs finansiell mening?

2km^2 är inte i närheten av tillräckligt för att du regelbundet, exempelvis 1 gång/år, ska kunna avverka och återplantera en vettig mängd skog för att gå med vinst. Och hur tänkte du sköta din eviga nyplanterade lilla plätt skog dom första 5 åren när det är en evig kamp för att inte älgar ska äta upp plantorna och för att inte björkar och sly ska konkurrera ut dom?

Som liten skogsägare har man bara 1 eller ett par åldrar av skog och pengarna får man ut var 50-100 år. Däremellan eviga kostnader och jobb för att hålla skogen i skick.

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-06 09:28:

Och när all skog redan ägs av ett företag - hur växer de då?

Nej, det du pratar om går enbart i matematikens värld menar jag ändå. Under en kort tid kan nåt som man kanske uppfattar som ränta på ränta-effekt uppstå men sedan planar det ut.

Svar till inlägg av Spårbyte, 2026-07-05 16:32:

Jag är mycket seriös.

Och det du säger nu stämmer inte. I alla fall om man med ”ränta på ränta” menar exponentiell tillväxt av kapital.

Så länge man kan tjäna pengar på att äga och bruka skog kan skogsbolag plocka ut ränta på ränta. De intjänade pengarna kan nämligen återinvesteras i bolaget, till exempel genom att förvärva mer skog. Med större skog tjänar bolaget ännu mer pengar och kan återinvestera ännu mer, osv … Det blir ränta på ränta för bolaget och dess ägare.

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse , 2026-07-05 16:22:

Nu vet jag inte om du är seriös längre för ränta på ränta funkar ju bara i en låtsasvärld, dvs i pengarnas värld. Inte i skogstäkternas värld.

Svar till inlägg av Spårbyte, 2026-07-05 00:05:

Det är en bra idé, och man skulle säkert kunna göra nytta på det sättet.

Men jag är ute efter något som ger ränta på ränta. Ränta på ränta är en komponent som jag tycker saknas inom orienteringen.

Ränta på ränta ger makt. Donald Trump kan bekräfta.

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-04 23:11:

Satsa din energi på att få kommuner att vårda stadsnära skogar mer orienteringsvänligt.

Svar till inlägg av Orealistiskt, 2026-07-03 18:21:

Tack för bra input, jättebra att få lite tankar från någon som kan skogsbruk.

Själv kan jag inte så mycket. Jag har planterat, röjt, och är allmänt intresserad. Men jag har helt klart stora kunskapsluckor.

Jag pratade faktiskt med en mycket kunnig skogs- och orienteringskunnig person om min idé, denna tråd och särskilt ditt inlägg. Han håller med om att de punkter du listar innebär svårigheter och att idén i dess nuvarande form är svårgenomförbar. Men han säger också att idéen trots detta är intressant, och att det kan vara värt att tänka vidare längs liknande spår.

@Angående förvärvandet av skog: Detta är nog den svåraste punkten du listar. Här har jag faktiskt inget bra svar, förutom att satsa på att spana aktivt efter möjligheter och ha lite tur.

@ Nej, jag häftade 200 hektar för 10 Mkr. Här tänkte jag mig att den bästa OL-terrängen är lågproduktiv skog, typ hällmarksterräng med lite mossar emellan, och därför billigare än genomsnittsskogen. Men jag kanske har fel här? Som du antyder är det nog problematiskt om skogen ligger långt från där de flesta orienterare bor. Om det skulle vara ungskog vet jag inte om det är ett så stort problem egentligen. Ungskog kan röjas, och den växer upp. Och det är ju kul om bolaget genom att tid förflyter och åtgärder sätts in får en roligare skog att orientera i.

@Hur jag tänker mig att skogen ska skötas? Först och främst med någonslags samsyn gällande avvägningen mellan anpassning till orientering och avkastning. Med det sagt:
) Bolaget ska vara positivt till att låta användas för orientering.
) Bolaget ska vara villigt att gå orienteringsarrangemang till mötes genom att t ex senarelägga avverkning och andra skogsskötselåtgärder till efter arrangemang.
) Bolaget anpassar röjning och gallring så att skogen blir trevlig att springa i under en stor del av sin livscykel.
) Jag har förstått det som att det finns ett spann av ”gyllene år” då det är som mest lönsamt att avverka mogen skog. Beroende på hur bolaget är berett att kompromissa med avkastningen kan de sikta på att avverka mot senare delen av det spannet, och kanske något efter. Jag har dock hört att det finns risk att gammal skog konfiskeras till naturreservat, och detta vill bolaget nog undvika. Att låta mogen skog stå länge syftar till att öka andelen skog som är trevlig att springa i.
) Skogsskötselåtgärder och inventering kommuniceras direkt till kartritaren så att kartan kan hållas uppdaterad.
) Detta är de huvudsakliga anpassningarna kopplade till skogsbruk tänker jag. Sedan kan man tänka sig andra anpassningar som inte är kopplade till skogsbruk, några är nämnda i trådstart.

@Hur mycket orientering som kan bedrivas på området? En medeldistansrävling vartannat år kanske? Sedan kan området vara öppet för träning ett tag efter varje tävling. Att terrängen är orienteringsmässigt högkvalitativ ger förhållandevis stor möjlighet att variera banläggningen, så 2 kvadratkilometer räcker nog till detta.

@Var ska skogen ligga? Det är nog bra om det är hyfsat nära där många orienterare håller till. Du har rätt i att det kan finnas en effekt där lokala orienterare är mer intresserade än de långt bort. Men jag kan ändå tänka mig att människor kan vara intresserade över rätt långa avstånd. De som bor långt bort kan kanske glädja sig åt att besöka skogen när de är på genomresa vid något tillfälle. Inte nära storstad, eftersom marken är dyrare där. Spontant tänker jag att Sörmland vore optimalt, men det är bara min känsla.

@Vem som ska göra jobbet? Avverkning, markberedning och gallring köper man in på standardmässigt sätt antar jag. Plantering och röjning kan också köpas in. Alternativt gör ägarna detta själva, kanske till och med utan personlig ersättning. Det skulle ju kunna vara ett sätt för bolagets ägare att ses, och dessutom är röjning och plantering bra träning.

När det kommer till planeringen av skogsbruksåtgärder så tänker jag mig en styrelse med skogsbrukskunnigt folk. Jag kan tänka mig att det finns många tillräckligt kvalificerade orienterare som skulle kunna vara intresserade. Det är viktigt att styrelsen kommunicerar sina beslut och avväganden till övriga ägare så att de kan ta ställning till om de är rimliga eller inte. På detta sätt kan man säga att ett indirekt uppdrag hos styrelsen är att utbilda övriga ägare i skogsskötsel. Styrelsen bör också ta in och förhålla sig till den allmänna opinionen hos ägarna. Styrelsen väljs av ägarna vid bolagsstämman, så som det går till i aktiebolag. Kanske bör styrelsen vara avlönad, kanske inte. Jag vet inte hur mycket jobb det rör sig om, och hur mycket ersättningen i sådana fall skulle ligga på. Kanske är det ett roligt uppdrag som några ägare är beredda att göra utan ersättning.

@Angående jakten. Här får väl bolaget göra en bedömning. Antingen anser man det värt att avstå orientering under t ex älgjakten för att kunna arrendera ut jakten mot ett högt pris. Eller så gör man en annan bedömning. Kanske vill man inte att jakt ska ske överhuvudtaget. Skillnaden gentemot hur beslut runt samexistens av jakt och orientering brukar gå till är att för en gångs skulle ligger beslutet hos orienterarna.

@Angående skogsgårdar med långsmala och icke-sammanhängande skiften. Den skogskynniga person jag konsulterat säger att detta bara är vanligt i vissa delar av landet, typ Dalarna. Alltså borde detta problem kunna kringgås.

Svar till inlägg av Orealistiskt, 2026-07-03 18:21:

Instämmer!

Den begränsade yta skog som skulle kunna köpas bil snabbt utsprungen, och ligger ju bra nära till för ett begränsat antal orienterare.

Stockholms OF hade en annan lösning för ca 15 år sedan, jag tror att de slöt ett avtal med markägare om att kunna utnyttja arena och marker över ett antal år. Det blev ett par tävlingar där och man kunde kartera med lite mer framförhållning för flera olika områden intill den arenan. Jag vet inte kostnad eller om man upplevde att det blev som planerat. Men det var ett antal vina tävlingar i södertörnsterräng.

Kanske skulle man kunna avtala likt jaktarrende om att få disponera ett område med framförhållning över flera år, så att man har arenor, markägare (avverkning, utom stormar, brand och insekter) och jakt i ett sådant avtal under bra kontroll för att kartera och arrangera. Sedan kan man ju flytta område om man tycker att det är utsprunget, kartan kanske kan finnas kvar om man har ett upparbetat förhållande. Och orienterarna kan hitta ett nytt område som är lämpligt, med avtal för en ny period.

Men risken med att orienterare själva erbjuder att på sig kostnader för att få tävla i skogar är nog att det ännu snabbare kommer att bli avgifter och ersättningar som förväntas för att få tillgång, än vad som redan är på gång. Det verkar som att även kommuner börjar avgiftsbelägga allt mer, och vi måste söka ekonomisk stöd för att få dem att stötta vår aktivitet i skogarna, lika som att de stöttar idrottsplatser, vandringsleder och skidspår.

Så kanske ska vi inte skapa en rutin där vi själva bekostar tillträdet till "skogen" innan det är någon som kräver det? Det är tvärtom så att vi måste visa upp allt positivt med att vi kan skapa bra kartor, så att inte allt blir automatgenererat från laserdata, samt påtala all samhällsnytta som idrottsaktiviter och motion på olika vis kan ge. Så att vi inte enbart ses som tärande bidragssökande och snyltgäster i skogen.

Tanken är intressant, men som nämnts dyr i större skala. Dessutom upplever jag inte att fina orienteringsskogar är en bristvara, snarare att vi orienterare inte karterar och arrangerar i de fina områdena (det finns givetvis orsaker till det). Men hade jag 5 miljoner tänker jag att det skulle göra större nytta i att lägga på kartering av befintliga fina områden (litet som Obygden gjorde) än inköp av skog som ska skötas och växa sig fin.

Själv har jag också mer och mer inriktat mitt orienterande på att besöka och springa i erkänt fina områden (ex grövelsjön, österdalen i norge, höga kusten) än att åka på tävlingar. Litet som sker inom klippklättring och utförsåkning, man åker iväg mer för att klättra vissa klippor eller åka vissa åk snarare än tävla.

Svar till inlägg av Orealistiskt, 2026-07-03 18:21:

Drt heter inte skogsskötsel, det är skogsvåldtagning.

Resonemanget håller inte. Jag äger en del skog och ser inte alls hur du ska få ihop det här. Kan du någonting om skogsägande och skogsskötsel?

- Det finns stora begränsningar för bolag (juridisk person) att köpa skog i Sverige så det kan bli svårt att köpa den skog du vill ha. Måste nästan köpa av andra bolag som säljer.

- Du vill köpa 400 ha skog för 10 Mkr? I södra Sverige får du i bästa fall 100 ha för de pengarna. Räkna ändå inte med att det kommer vara färdigvuxen fin orienteringsskog. Med dina 10 Mkr får du kanske i bästa fall 400 ha ungskog i Norrlands inland.

- Hur tänker du att skogen ska skötas för att ge nästan full avkastning men ändå bli bra för orientering? Här behöver du förtydliga hur du har tänkt. Vilken skillnad tänker du jämfört med normal skogsskötsel?

- Hur mycket orientering kan bedrivas på 2*2 km? Det är inte ett stort område för banläggning och det kommer snabbt att bli uttjatat för dem som tränar där.

- Var i Sverige ska din orienteringsskog ligga? Hur ska du få dem som inte bor i närheten att vilja investera i en skog för orientering som ligger för långt bort så de ändå aldrig kan nyttja den.

- Skog sköter sig inte själv. Ska bolaget ha anställda eller vem ska göra jobbet?

- Om skogen ska hyras ut för jakt vill förstås jägarna vara ifred under jakten, precis som jägare på övrig mark. Men lågt pris kan kanske kompensera för störningarna?

- De flesta skogsgårdar som säljs består inte av ett stort fyrkantigt skifte utan ofta av flera långsmala skiften med andra markägare emellan. Du kan behöva vänta i generationer innan maken däremellan blir till salu...

- osv...

Jag tror det då blir att andra markägare säger att ni har ju er egen skog så varför skall ni vara här.

Svar till inlägg av Orienterare, 2026-07-03 10:58:

Men jag har ju aldrig sagt att skogen inte ska avverkas. Tänk Sveaskog, men med anpassning till orientering. Låt anpassningen till orienteringen kosta någon procent av avkastningen, men inte mer. Jag tror det skulle räcka långt för orienteringssyften, och det skulle fortfarande vara en rimlig placering av kapital.

Jag har också tänkt på problemet med arv. Men jag ser detta som ett ännu olöst problem som nog går att hantera på något smart sätt.

Svar till inlägg av Orienterare, 2026-07-03 10:58:

Hur mycket skulle det gå att få in på att sälja jakträtter på området?

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-03 08:50:

Du kan ju inte beskriva det som "förvalta kapital" eftersom du även samtidigt säger att skogen inte ska avverkas. Då är det inte förvaltning av kapital utan avsättning av kapital utan framtida återbäring (donation).

Du kan ju även tänka fallet i ett AB att personen X med stort orienteringshjärta köper andelar i AB. När denne sedan går bort och dennes barn (som inte alls gillar orientering) ärver aktierna vill de ju antagligen kapitalisera sina aktier. D.v.s. antingen genom avverkning eller genom att bolaget / annan part köper loss aktierna från dem till marknadsvärde (vilket ökat eftersom skogen växt till sig). Det kommer sluta med kapitalbrist i bolaget vilket övriga ägare kommer tvingas skjuta till medel för att täcka.

Och återigen, inte enns som bolag eller stiftelse har man rådighet över LST som, när skogen blir tillräckligt gammal och fin, kan besluta om att den ska avsättas som naturreservat utan att du som ägare har något att säga till om.

Svar till inlägg av Anders., 2026-07-03 06:35:

Jätteintressant. Men finns det någon väsentlig motsättning mellan denna inriktning och ett projekt där orienterare äger skog tillsammans? Kan inte båda sakerna finnas?

En fördel med skogsägarskapet som jag tänker mig är att det det blir ett naturligt och intressant sätt att förvalta kapital i orienteringens intresse. Det kan vara bra att ha en kanal för att ta emot donationer. Finns kanske en del orienterare som skulle testamentera lite till verksamheten innan de trillar av pinn, om verksamheten sköttes på ett trevligt sätt.

En vacker dag kommer kanske en miljardär och vill ge oss 100 Mkr, så som sker i tennisen just nu. Kanske kunde vara värt att hålla dörren öppen dör sådana (ovanliga) händelser?

I stället för att fundera på hur orienterare ska köpa skog kanske vi borde fundera på hur vi får fler skogsägare att börja orientera.

Jag har svårt att se att orienteringsrörelsen någonsin kommer ha råd att köpa några större arealer. Men en enda skogsägare som själv orienterar kan ju påverka hundratals hektar genom hur hen väljer att bruka sin egen mark. Det känns som en ganska mycket större hävstång.

Lite långsökt kanske, men ibland undrar jag om vi marknadsför sporten mot fel människor. Om fler markägare, skogsförvaltare och andra som faktiskt fattar beslut om skogsbruk började orientera skulle det kanske göra större skillnad än att vi försöker äga skogen själva.

Det är därför jag nästan tänker tvärtom: kanske borde orienteringen synas i sammanhang där människor med kapital och skogsintresse finns. Till exempel i Connoisseur eller liknande magasin. Det låter kanske konstigt, men om några skogsägare upptäcker orientering den vägen skulle effekten kunna bli betydligt större än vad några hundra hektar i gemensam ägo någonsin kan ge

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-02 13:11:

Ok, och vad ska orienterarsverige med 2x1km skog till? Helt värdelöst.
Det låter mer som nån form av helknäppt affärsupplägg utan framtid än nånting som orienteringen skulle ha nytta av.

Tror helt seriöst det är bättre att sätta degen i en indexfond..

Svar till inlägg av Skogmulle, 2026-07-02 14:18:

Mitt förra inlägg kl 22.25 blev fel. Läs detta istället.

Notera att risken för kuppning minskar av att bolagets ägare vill ungefär samma sak: ha avkastning på sina pengar samtidigt som anpassning till orientering är högt prioriterad. För att bevara denna konsensus bör man inte sälja aktier till vem som helst. Man kan t ex tänka sig att de som vill investera måste redovisa sitt orienteringsintresse innan för att tillåtas köpa.

Vem som ska göra jobbet? Vi orienterare är ju bra på att organisation och arbete. Jag tänker att det finns en massa orienterare som kan såväl skogsbruk, jakt, ekonomi och juridik. Precis hur det skulle kunna gå till är nog för tidigt att säga. Men jag tänker att under rätt förutsättningar skulle det kunna vara både roligt och intressant, och inte främst jobbigt.

Svar till inlägg av Skogmulle, 2026-07-02 14:18:

Bra tankar. Jag tänker att båda dessa utmaningar kan hanteras.

Angående styrdokument och liknande tänker jag att det inte borde vara så komplicerat. Tanken är ju att bolagets ägare ska vilja ungefär samma sak; de vill ha ekonomisk avkastning och hög anpassning till orientering. Detta borde kunna leda till tillit mellan ägarna, så att man litar på varandra istället för att misstänka att medägare döljer information eller försöker sko sig hänsynslöst. För att bevara denna tillit behöver man nog inte sälja aktier till vem som helst. Man kan t ex tänka sig att de som vill investera måste redovisa sitt orienteringsintresse innan för att tillåtas köpa.

Vem som ska göra jobbet? Vi orienterare är ju bra på att organisation och arbete. Jag tänker att det finns en massa orienterare som kan såväl skogsbruk, jakt, ekonomi och juridik. Precis hur det skulle kunna gå till är nog för tidigt att säga. Men jag tänker att under rätt förutsättningar skulle det kunna vara både roligt och intressant, och inte främst jobbigt.

I praktiken står valet mellan en stiftelse eller ett AB.

Med en stiftelse kan man garantera ett syfte men dom som donerar får inget ägande eller inflytande.

Med ett AB kan man inte garantera syftet och det är snarare en struktur för individuell affärsidé. Företaget får inte in pengar via aktiehandel, och inte kan man göra nyemission varje gång någon vill köpa sig in med 1000 kr.

Finns flera orienterare som gjort detta i sina egna skogar. Då funkar de ju väldigt bra. Att göra de i större skala skulle vara svårt om ingen tar takt pinnen med många miljoner. Pengarna till detta kan inte ses som en investering snarare välgörenhet

Och, tyvärr, om skogen bevaras "för bra" så kommer tillslut länsstyrelsen tycka att det här är ju en oerhört fin skog och klassa den som naturreservat och därmed tog det stopp med orientering där direkt. Det är det som händer med många av gammelskogs skogar.

Det här är ju en sån där lite halvfarlig väg, SOFT är väl sponsrad / samarbetar med någon sådan här organisation redan? Gammalskog eller vad heter den. Vet inte om det är samma som denna https://naturarvet.se/

Oavsett, det går ju ganska fort att fokus flyttas från att förhindra skogsbruk till att även begränsa frilufsliv för att inte förstöra skogen.
Det krävs oerhört tydliga ägardirektiv om detta inte skall urarta i ytterligare en organisation som inte tycker orientering är något bra och försöker förhindra det.

Svar till inlägg av Tvåsträcksmosse, 2026-07-02 13:11:

Det måste ju styras i nån form av organisation som har ett tydligt och inte så lätt ändrat styrdokument - annars kan det kuppas, och hur definierar man "orienterare"? Men kul tanke - vem orkar starta det?

Svar till inlägg av Frågan, 2026-07-02 12:25:

Att vi skulle äga all skog vi springer i är extremt avlägset. Som jag skriver tänker jag mig ett par kvadratkilometer. För att det vore spännande, lite som en experimentverkstad för orienterare.

Men också privatekonomiskt för alla investerare; jag tänker mig ju ett aktiebolag.

Sedan tror jag det vore bäst att bara sälja andelar till orienterare. Om vi tar in icke-orienterare så finns det ju inget som säger att skogen skulle brukas orienterarvänligt. Och då faller ju hela idén.

Du tänker att orienterarna skulle starta detta, och sedan sälja andelar för att ta in mer pengar och kunna växa ordentligt?
Skulle du täcka tillräckligt mycket av det som idag är karterat så behöver du från 10 miljarder och uppåt.