Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Svårt att bli bra som vuxen-nybörjare

Anders M 2018-11-22 12:45

Jag har börjat med orientering på äldre dar, ca 40 och nu hållit på i några år. Det verkar vara svårt att ta sig mot toppen i sin åldersklass om man börjar senare. Finns exempel på vuxen-nybörjare som lyckats snabbt. Hur har de gått tillväga.

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Anders M 2020-06-24 10:16 #94

TS här.
Ett tips till på studiematerial är Orienteringsförbundets utvecklingssida - https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/orientering/utbildning/individutveckling/utvecklingsplan/

Här är också ett tips jag hittat för oss vuxennybörjare
https://snattringesk.se/nyheter/2020/05/27/valkommen-in-i-flytet

För övrigt har jag tränat på och sett en viss förbättring sedan denna tråd startades. Hade för 2019 ett medel på 9:49 min/km på svart bana med runt 8 som lägst och strax under 12 som högst.
Har försökt att följa de flesta av råden i denna tråd men vet inte vilka som gett effekt.
Tack alla som bidragit i denna tråd och hoppas vi på detta forum kan fortsätta dela med oss med tips.

H40 2018-12-04 15:54 #93

Svar till inlägg av Anders M, 2018-12-04 07:26:

Jag hittade inte speciellt mycket när jag letade på internet för några år sedan.

Av de jag hittade så tyckte jag att de här två var bäst.

http://www.okorion.com/elit/traning/elitskola1.pdf
http://www.o-norge.no/wordpress/wp-content/uploads/2013/10/LoperutviklingAll_v1.pdf

Angående övningar så tror jag att det bästa är att orientera mycket, gärna variera banorna, ibland fokusera på kompassen och någon gång ibland träna linje eller korridor för att specifikt träna på kontinuerlig kartläsning.

Anders M 2018-12-04 07:26 #92

Tack för alla bra inlägg. Undrar också om tips på hemsidor eller litteratur för övningar och teori?

1982 2018-12-01 17:10 #91

de som lyckas snabbt har en drivkraft/hängivenhet som innebär att de försöker vara med på "allt" dvs klubbträningar, träningscuper och två tävlingar per helg. det finns inga genvägar utan som med det mesta - man blir bra på det man tränar. Gäller att försöka variera kartor, terrängtyper för bättre effekt. När det gäller teori så finns det många källor, som livelox, gpsseuranta, "worldofo.com" att studera hur andra har sprungit , fundera över hur man själv skulle sprungit etc

Efter många års orienterande har jag kommit fram till att de som lyckas har en förmåga att transformera en 2D-karta till verklighet och det omvända. Vet inte om man kan träna upp denna förmåga eller om den i någon mening är medfödd? Denna förmåga har inte med intelligens att göra i vanlig bemärkelse då jag har många vänner och bekanta med olika höga akademiska utbildningar/examen, men som fortsätter att bomma mycket helg efter helg;-)

naryM 2018-11-30 22:23 #90

Kom att tänka på en grannklubbslöpare som började för cirka 5 år sedan. Han tävlar i H45 numera och det var antagligen sonens engagemang som öppnade sporten för honom som vuxenorienterare. Sonen tränar fysträning inom orienteringen. H45 har med framgång sprungit träningscuper, nattcuper, tävlingar och gjort anmärkningsvärda bra lopp i stafetter. Vi hade en litet trevligt snack efter en tävling i oktober. Jag frågade mycket vetgirigt när han knäckte koden med brunbilden. Han log lite förstulet och sa "jag har förbättrat mig mycket i min orienteringsteknik men har mycket kvar att lära förstås". H45:an har ett bra löpsteg och verkar vara otroligt konditionsstark, löper ungefär 7-8 min/km obehindrat i blekingeterräng. Frågade också om han har en bra känsla för "lokalsinne", alltså att veta var man befinner sig i tid och rum utan att vara väl förtrogen med platsen/området. "Han svarade att det är något jag alltid har haft med mig i livet".
Det tror jag är en en stor fördel om man ska börja lite senare som vuxen-nybörjare.

PS 2018-11-30 18:45 #89

Svar till inlägg av OdenXT, 2018-11-30 15:07:

Menar du att jag nämnde att Mustafa inte är född i Sverige? Jag undrade helt enkelt vad Tore menade med "Sveriges genom tiderna bästa tid" när det blir väldigt svårt att konstruera något sätt att räkna där det stämmer. För det första så vet jag inte vilken relvans det egentligen har att göra en speciell lista över svenskar vad man nu menar med det. Räcker det att representera en svensk klubb, måste man vara medborgare eller räcker det att vara mantalsskriven? Ännu mindre förstår jag poängen med att lista orienterare eller som möjligen var underförstått här, svenska orienterare. Vad är man ute efter? Är det någon form av gemenskap man känner eller är det bara intresset av hur bra man kan bli i olika omgivningar? Det är i det sammanhanget någon skulle kunna tycka att det vore intressant med svenskfödda löpare. En mer eller mindre färdigutvecklad elitlöpare som kommer till Sverige och råkar bli medborgare är ju knappast intressant i det avseendet eftersom det ju inte är en produkt av svensk friidrottsmiljö. I fallet med Mustafa så är han väl däremot i allt väsentligt en sådan produkt. Däremot skulle det möjligen i ännu mer obskyr mening kunna vara intressant hur tidig uppväxtmiljö påverkar en idrottare även om jag tyckte jag gav uttryck för att jag inte tyckte det var speciellt intressant.

Mats Hellstadius var bästa svenska löpare 1987 och det var en av de bästa tiderna någonsin av en svensk men både Pär Wallin och Mats Erixon hade sprungit fortare åren före. Så då kommer frågan; varför tog Tore ens upp detta? Tja, han mindes väl lite fel och tyckte att det var en kul grej. Det må väl vara hänt men då skadar det väl inte om jag uppmanar honom att förtydliga sig lite.

Hacka på andra. 2018-11-30 17:05 #88

Svar till inlägg av OdenXT, 2018-11-30 15:07:

Du måste vara ny här? Han har svårt att komma med något själv!

OdenXT 2018-11-30 15:07 #87

Svar till inlägg av PS, 2018-11-30 09:19:

Varför tar du ens upp det?

Elbo 2018-11-30 11:43 #86

Svar till inlägg av Tore H55, 2018-11-29 21:43:

Tror att Håkan var lite trög i spurten....

1 Tommy Ekblom.Finland 1.38.17
2 Kevin Forster,Storbritannien 1.38 47
3 Mats Helistadius.lFK S-ta$ 1 38 56
4 Mats Erixon.Molndals A 1.39.16
5 Jan Hagelbrand.Kils AIK 1 39.58
6 Allan Mogensen.lFK S-ta$ 1.40.41
7 Jonny Danielsson.Kvarnsved 1.40 44
8 Viegas Guadino.Portugal 1.40.51
9 Häkan Eriksson,Malungs Fr 1 41.03
10 Anders Roswall.lF Kville 1.41.25

PS 2018-11-30 09:19 #85

Svar till inlägg av Tore H55, 2018-11-29 21:43:

Med "Sveriges genom tiderna bästa tid" antar jag att du då menar av en orienterare för annars är det väl Mustafa Mohamed som har bästa tid av en svensk och gissningsvis Magnus Bergman som har bästa tid bland Svenskfödda löpare vilken betydelse det nu har. Mustafa har ju bott i Sverige sedan han var 11.

Äntligen 2018-11-30 07:31 #84

Svar till inlägg av Tore H55, 2018-11-29 21:43:

En tråd på O-snack utan en referens till Lidingöloppet på 80-talet ör i gen tråd

Tore H55 2018-11-29 21:43 #83

Håller med J om att de som nu är 75+ och lärde sig orientera på 60-70-talet när kartorna var sämre har sämre grund som orienterare och generellt sett bommar mer. Det var flera saker som skilde från när jag sprang min första tävling 1974.
1) På den tiden tränade men mestadels löpning. Man tränade dock ofta stor mängd. Teknikträning var bara delvis uppfunnen på den tiden och träningsorienteringar var sällsynta. Klubbträningen bestod av ett 2 mils löp-pass en gång i veckan.
2) WinSplit fanns inte. Sträcktider fanns inte. Man hade inget begrepp om hur mycket tid man tappade i orienteringen. På -80-talet kom Casio-klockan där man kunde lagra 30 mellantider. Man tryckte en mellantid vid varje kontroll och började diskutera sträcktider. Men först när WinSplit kom såg man hur mycket man tappade i småbommar och dålig teknik.
3) Ranking fanns inte. Utan ranking försvinner en av motivationerna till individuell tävling.
4) Eftersom många var bättre på att springa än orientera kunde många hänga sig till bättre prestationer på kavlar än individuellt. Därför var kavlarna omåttligt populära.
1974 när jag var 15 år vae det normalt att en H15-16 var en planbildsorienterare som var dålig på höjdkurvor och gick kompass istället. Nu är dom flesta HD15-16 duktiga kartläsare.
Man sprang generellt sett 1 min/km långsammare på -70-talet fastän man var betydligt bättre löpare än dagens orienterare. 7,5 min/km var en segrtid och dom som höll landslagsnivå höll 6,5 min/km. Dagens elit skulle hålla 5,5 min/km på samma bana, pga betydligt bättre teknik.

Men på Lidingöloppet skulle dagens elit vara chanslösa. Något som uppmärksammats mycket är att Mats Hellstadius har Sveriges genom tiderna bästa tid på Lidingöloppet. Han kom tvåa. Något som inte uppmärksammats är att Mats Hellstadius blev tvåa genom att spurtslå Håkan Eriksson Malung med 15 sek. Det var inte bara Musen som var snabb.

j 2018-11-28 11:23 #82

Oj, vad ni går igång. Vad jag menar är att många i denna åldersgrupp (naturligtvis inte alla) har en grundteknik som bygger på hur förutsättningarna var då de lärde sig orientera. De litar mer på kompass och stegning än på finorientering. De utnyttjar inte de detaljerade kartorna lika bra som de växt upp med dessa från början. Jag har inte gjort någon vetenskaplig studie på att mina teorier stämmer, utan de bygger på gissningar, spekulationer och egna erfaranheter.

old 2018-11-28 10:47 #81

Svar till inlägg av j, 2018-11-27 15:53:

Sprang mycket utan kompass på träningar på 70-talet, men dessutom lärde man sig att både springa noggrann kompass och att stega. Särskilt det sista en utdöende konst som jag ibland använder mig av. Vi använde alla verktyg i verktygslådan.
Det var också på 70-talet som man började springa med t.ex. bara kompasshus fastsatta på lite olika sätt.
Dessutom är det nog vi som började springa på den tiden som fortfarande står för största delen av kartproduktionen.
Du är helt enkelt historielös. Och att anta att vi på 40-50 år inte skulle kunna anpassa tekniken till nuvarande kartor???

Cc 2018-11-28 09:19 #80

Svar till inlägg av j, 2018-11-28 09:11:

Vad är poängen? Har du några fakta? Först säger du en sak, sen ändrar du dig... kollade några tävlingar i H75 i Bomkoll och det bommades inte mer där än i andra klasser.

B 2018-11-28 09:12 #79

Svar till inlägg av j, 2018-11-28 08:54:

Eftersom det i Stockholm finns rätt många 75+ så ser vi dem ofta, och din kategoriska åldersindelning är inte tillförlitlig.
Du skulle kunna säga så om vilken ålder som helst.
Kollar du i Sverigelistan på HD 75+ så är åtminstone topp 20 % av de aktiva löparna riktigt duktiga orienterare. De bommar inte mer än topp 20 % i andra klasser.

Sedan om man vill åldersdiskriminera så visst finns det problem med att även en liten bom tar längre tid när man inte längre är så snabb. Och visst finns det många äldre som mera tar det som en skogspromenad för att det är kul och hälsosamt, än fokuserar på att tävla.

j 2018-11-28 09:11 #78

Svar till inlägg av Cc, 2018-11-28 09:07:

Nej, 70-tal var kanske att ta i. Snarare 50-60-tal. Men min poäng är fortfarande att det är därför jag tror att gubbarna bommar, och med gubbar menar jag alltså inte 50-åringar.

Cc 2018-11-28 09:07 #77

Svar till inlägg av j, 2018-11-28 08:54:

Om nu de i HD80-95 bommar har de knappt med 70-talets kartor att göra... Släpp den där virriga tanken...

j 2018-11-28 08:54 #76

Svar till inlägg av PE, 2018-11-28 07:47:

Är du 75+?

PE 2018-11-28 07:47 #75

Svar till inlägg av j, 2018-11-27 15:53:

Jag lärde mig orientera på 70-talet och jag ska säga att så lite som jag bommar på ett decenium nu gjorde jag inte på en säsong på 80 och 90-talet. (Ok kanske lite överdrivet.) Anledningen är att kartorna stämmer så mycket bättre nu. Så du ska nog inte dra alla över en kam.

j 2018-11-27 22:26 #74

Svar till inlägg av nenE, 2018-11-27 16:57:

Det beror på hur du definierar en gubbe. Men 75+ är jag inte så imponerad av när det gäller OL-teknik.

nenE 2018-11-27 16:57 #73

Svar till inlägg av j, 2018-11-27 15:53:

Haha, i vår klubb är det inte gubbarna som missar. Dem kan man ställa klockan efter.
+-30 sek/km

j 2018-11-27 15:53 #72

Svar till inlägg av kartsnack, 2018-11-27 15:45:

Gubbar missar nog så mycket som de alltid gjort. De lärde sig orientera på dåliga kartor på 60-70-talet. Då gick det inte att finlira så mycket utan man fick lita en hel del på kompass och stega. En ganska osäker teknik, men det gick inte att göra på så mycket bättre sätt. Så alla bommade rätt mycket.
De har fortsatt att använda samma teknik idag eftersom det är det de lärt sig, och de fortsätter att bomma. Trots att kartorna är så mycket bättre.

kartsnack 2018-11-27 15:45 #71

Eftersom kartor idag skall ritas efter hur en elitorienterare uppfattar terrängen är det svårt att lära sig kartan om man ens springer hälften så fort. Är det därför gubbar missar så mycket?

Före detta 2018-11-27 00:28 #70

Svar till inlägg av Topp Hundra kan alla nå, 2018-11-26 10:04:

Topp 100 kan alla nå, om man tränar regelbundet och målmedvetet under en längre tid (hur lång beror på vilken nivå man börjar på). Att 700 orienterare i en 5-årsklass skulle göra detta samtidigt är fullständigt osannolikt i dagens läge. De flesta försöker inte ens och för övrigt finns det inte i närheten av så många som kan kallas orienterare i någon äldre klass. Ditt räkneexempel är helt uppåt väggarna.

Tomas Albinsson 2018-11-26 15:49 #69

Svar till inlägg av Impad, 2018-11-26 01:36:

Hon har föräldrar som är duktiga orienterare. Så lite har hon nog fått av dem i alla fall 😀

LS 2018-11-26 12:17 #68

Svar till inlägg av Topp Hundra kan alla nå, 2018-11-26 10:04:

Det är rätt att det är bara hundra som är topp hundra vid varje tillfälle men det är betydligt fler som kan nå dit. Lite omsättning är det på listan så fler än hundra är där någon gång under året och ytterligare ett antal har möjlighet till det.

Hjortfot 2018-11-26 11:35 #67

Det finns ytterst få föreningar som bedriver träning som utvecklar varje enskilt moment i ol.
Man måste lära sig krypa innan man kan gå och än mindre löpa. Samma gäller kartläsning, kompassanvändning, avståndsbedömning, hastighetsanpassning, mm, mm.
Det går inte att lära allt på en gång utan utvärdering och övning.

old 2018-11-26 10:57 #66

Svar till inlägg av JIN, 2018-11-26 00:10:

Jo, det är ju kartläsningen som är viktigast, eller i varje fall svårast, att bli bra på.
Och visst är det skillnad på teori och praktik, men nyckeln till säker och effektiv orientering är planering av sträckorna. Ofta är det svåra att göra en bra plan teoretiskt. Är planen tillräckligt bra är det oftast inte svårt att genomföra den i praktiken när man väl börjar bli bra på att översätta karta till terräng och vice versa.
Jag märker när jag diskuterar med andra, också ganska erfarna, gamlingar att vi ofta inte läser på samma saker. Det är många som, på kartan, inte upptäcker de naturliga ledstänger eller kombination av detaljer som jag kan köra grovt utefter eller mot. (Beror det på bristande kartläsningsförmåga eller något annat?) Tror att det är mycket nyttigt att ha någon duktig orienterare att diskutera med.

Topp Hundra kan alla nå 2018-11-26 10:04 #65

Svar till inlägg av Före detta, 2018-11-25 23:54:

Säg att det är 700 orienterare i H55 som är övertygade
om att "Topp Hundra kan alla nå" så stämmer det inte alls.
Det är bara hundra som kan nå Topp Hundra.
600 blir väldigt besvikna.

Impad 2018-11-26 01:36 #64

Jag undrar hur Järlas Sara Sjöqvist gjorde. Har i år vunnit 10mila, var 15:e på natt-SM och är 88:a på Sverigelistan. Men hon var i och för sig elit i terränglöpning innan hon började med orientering.

JIN 2018-11-26 00:10 #63

Svar till inlägg av old, 2018-11-25 22:23:

Kunde så klart lagt till flera saker som kan vara bra att till som hjälp: som att bli skuggad, gå igenom banor med erfarna orienterare, olika typer av teknikpass, ha mentor, etc, men jag vill mest peka på vilket fokus jag tror är absolut viktigast: att blir en bra kartläsare. Har till viss del vandrat den vägen själv, men alla fel jag gjorde tidigare berodde i princip på att jag inte kunde läsa kartan tillräckligt bra och översätta det till terrängen. Vägvalen var det sällan fel på och det handlade inte om att veta när jag kunde springa för fullt eller bromsa och såna saker. Teori är en sak men praktik en helt annan. (Att rita in banor för hand gjorde jag i början och det var ju inga problem så länge man inte missade rejält och inte visste var man var... Men Livelox har gjort att man även kan få lite analys på de missar man gör och samtidigt jämföra - och lära - av andra.) I varje har fokuset på kartläsningen fungerat väldigt bra för mig.

Före detta 2018-11-25 23:54 #62

Svar till inlägg av BC, 2018-11-25 23:39:

Då är vi nog överens. Topp 100 kan alla nå. Trådstartaren har ju också varit otydlig med vad han menar med "toppen".

BC 2018-11-25 23:39 #61

Svar till inlägg av Före detta, 2018-11-25 22:52:

Otydligt av mig.

Jag håller med dig, bara några få lyckas att nå en sådan toppnivå, men hundra stycken (minst, beroende på tidsperiod) når "topp hundra" i sin klass.

Jag menar att det kan vara svårt att förklara varför det är så svårt att nå fulländning på mer än 10 år som vuxen nybörjare, när ungdomarna kan nå toppen på kanske 5 år (men förklaringen är att de inte nått "det sista steget" i teknik, bara toppen i sin nivå av utvecklingen i åldersklassen om 2 år.

Det finns alltid ca 100 st som är "topp hundra", men som vuxen finns det i 5-års-klasser ganska många som har en gedigen bakgrund som vuxen-nybörjaren saknar. Jag tror (obs, tror) att vuxennybörjaren ligger för långt efter för att nå toppen även efter 10 år av ordinarie träning, men att junioren på 17 år som ligger topp hundra har en utvecklingspotential om det finns en ambition, vid 17 har man bara nått högt i åldersklassen, inte i fulländning. Men som du påpekar så är det ett fåtal som når topp tio nationellt, eller ännu färre ,ännu högre och internationellt (även om de haft internationella framgångar som juniorer).

Det oklara i frågeställningen i tråden är dels hur "toppen" i klassen definieras, och dels hur stor instats som inkluderas i ambitionen att bli bättre. Men även frågan om det är resultaten i loppet eller kompetensen i orienteringsteknik som är målet (det första kanske man då kan nå med att byta till sprinttävlingar om det är viktigt, det andra kräver "vill och försöker tillräckligt mycket" om det över huvud taget ska ha fått en chans.
Och då får man inte börja för sent, men även den vuxne också kan nå en nivå som innebär en stabil orienteringsteknik innefattande en njutning at att klara de knepiga svarta banorna på ett bra sätt.

Före detta 2018-11-25 22:52 #60

Svar till inlägg av BC, 2018-11-25 20:24:

Du tycker att det är oförklarligt att vissa vuxennybörjare inte klarar av att "ta det sista steget", och du menar att ungdomar gör det mellan 12-17 år. Om du med "det sista steget" menar att ta sig till toppen i sin klass (vad gäller teknik, löpförmåga, etc.) så menar jag att så är det inte alls. Endast ett fåtal klarar detta. De flesta orienterare kommer aldrig dit. Även om många någon gång lyckas göra ett hyggligt lopp så är det för de flesta mer en slumpens skörd än ett kvitto på att man är en orienterare på elitnivå. Ditt resonemang är bara ytterligare ett i raden av alla nutida som går ut på att "om du bara vill och försöker tillräckligt mycket så kan du bli vad som helst". Så är det inte. Alla kan bli hyggliga, men inte riktigt bra.

old 2018-11-25 22:23 #59

Svar till inlägg av JIN, 2018-11-25 19:51:

Tycker att du skriver mycket som är bra, men Öh.. har absolut en poäng.

Är övertygad om att Anders behöver någon att ofta gå igenom de sprungna banorna med. Någon som kan ställa frågor om varför Anders sprang som han gjorde, hur han tänkte och som kan ge ideér om hur A kunde gjort istället för att springa både säkrare och fortare.

Dessutom tycker jag att de som vill utvecklas ska, för hand, rita in hur de sprungit, fundera på vad som fungerat och varför det inte fungerat. Detta bör göras innan man tittar på ev. GPS-spår!
"Torrträning" på andra banor är också bra.

När man alltid ganska exakt kan rita in hur man sprungit då har man utvecklat sin kartkontakt till en ganska hög nivå. Då återstår att lära sig att bedöma när man kan springa för fullt och när man måste bromsa. Och för att göra det måste man vara klar över vilka punkter på en sträcka som man måste passera för att ha kontroll. D.v.s. VARJE sträcka måste planeras.
Och då måste man kunna vara koncentrerad hela banan.

JIN 2018-11-25 21:28 #58

Svar till inlägg av BC, 2018-11-25 20:24:

Min tanke var mer att springa så mycket som möjligt om man gillar det, och sprint verkar många vuxennybörjare gilla. I skog vet jag vuxennybörjare som ligger på topp-100 men lånht från toppen. Tror man tekniskt kan komma långt men svårigheten är att bli riktigt bra skogslöpare också och kombinera det. Sen kanske det är väldigt få som verkligen satsar så hårt utan man gör det nog på lagom motionsnivå för att det är roligt.

BC 2018-11-25 20:24 #57

Svar till inlägg av JIN, 2018-11-25 19:51:

Jo kanske i sprint, om man vill snäva in selektionen dit. Det har jag mindre koll på.
Omstartare som har grunderna kvar har kanske en annan förutsättning, men jag tolkade trådstartaren som att det gäller skogsorientering och vuxen nybörjare (då är det inte som sprint).
Där i skog har jag nog inget exempel som jag kan ge, på topp hundra-plats.

Visserligen så ser man 10 år eller mer efter debuten som vuxen nybörjare ofta en hygglig och stabil nivå, men det sista steget verkar saknas. Det är lite oförklarligt, för ungdomar kan ju lära sig samma sak på kanske en 4-5 år från 12 till 17 ålder. Men kanske orienteringstekniken är ett snäpp upp hos 40+ även om de inte har hastigheten så toppen är än mer svår att nå. Ungdomarna fortsätter ju att utvecklas 17-22 om de är seriösa i träningen samt att de växer till sig fysiskt utöver träningen.

JIN 2018-11-25 19:51 #56

Svar till inlägg av BC, 2018-11-25 19:38:

Natt är otroligt bra träning, då får man fokusera till 100 % på orienteringen och man har hela tiden väldigt små ytor att läsa på. Måste vara väldigt niga med kartläsning och uppmärksam. Det är bra träning på många moment. Kan rekommenderas. Gällande vuxennybörjare är det nog få som ligger på topp 100-listorna men finns nog en del, och en hel del omstartare. I sprint tror jag flest har lyckats.

BC 2018-11-25 19:38 #55

Svar till inlägg av JIN, 2018-11-25 17:35:

Av de råden håller jag med om att springa mycket natt, även träning. Så här års finns det ju ofta träningar som går i mörker. Det kan vara (ett) bra sätt att som stark löpare tvingas att fokusera lite mer på OL-teknik med kartkontakt, vägval /ledstång, sista säkra och uppfångande. Även lite enklare banor kan då ge både löpträning och orienteringsutmaning, som gör att det senare med samma teknik i dagsljus blir en utveckling resultatmässigt. Lär man sig att förstå kartan på natten så underlättar det på dagen.

Som ytterligare ett exempel på svårigheten att nå toppen om man startar som vuxen kan man ju ta de som har elitorienterande barn som nu är topp 100 i 21 klassernas ranking.
Det finns nog några där som (vuxen) har inlett en egen karriär som orienterare och via sina barn levt med OL varje dag, och trots god löpförmåga och regelbunden träning så ser man inte dessa topp 100 i sina åldersklasser i någon märkbar omfattning i Sverigelistan. Vad jag kan se listan i alla fall.

1 2

Senast kommenterat

Onsdag 7/5

19:20

I vilken ordning, lång/medel?