Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Naturreservaten hotar orienteringssporten?

Johan 2014-01-22 15:30

Efter en enkel sökning på naturreservat i Blekinge syns en tydlig förändring av förbudsreglerna de senast åren. På i stort sett samtliga reservat bildade de senaste tio åren är förbud mot tävlingar inskrivet. Det gäller också äldre reservat där reglerna uppdaterats.

Nära varje tätort i länet finns ofta också ett större naturreservat som en gång avsattes i rekreationssyfte. Nu har flera av dessa områden dessutom blivit Natura 2000 områden. Alltså områden avsatta i syfte att skydda hotade arter. I åtminstone ett sådant område har tävlingar nu också skrivits in som förbud.

Intressant är att jakt nästan alltid är tillåtet.

Mina slutsatser är att Jägarförbundet är betydligt duktigare lobbyister än Orienteringsförbundet.

Det verkar också som om enskilda tjänstemän på Länsstyrelsen i hög grad kan utforma regler efter eget godtycke. Idag förbjuds tävlingar nästan undantagslöst i vissa områden medan under en period på 80-talet var det ofta tvärt om. Under denna period kan man hitta skrivningar som: Förbjudet att rida i skidspår. Förbjudet att hindra det rörliga friluftslivet.

Det mest extrema jag hittade i en helt ny reservatsbildning var förbud mot friluftsliv!

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Nisse 2014-07-29 14:17 #110

Svar till inlägg av jodå, 2014-07-29 12:38:

lavarna bortslitna där stigen går.

jodå 2014-07-29 12:38 #109

Svar till inlägg av Nisse, 2014-07-29 12:28:

Hur ska du upptäcka en stig över helt kala stenbumlingar???

Nisse 2014-07-29 12:28 #108

Svar till inlägg av jodå, 2014-07-29 12:09:

Om det är många naturintresserade människor som går och tittar på dessa så kan det vara störande att det plötsligt går en stor stig över stenarna. Retar mig ofta på motorcykel-spår även om jag förstår att de växer igen.

jodå 2014-07-29 12:09 #107

Såg att man snitslat av några stenpartier på O-ringens 4e etapp som förbjudet område.

Kändes märkligt så jag var tvungen att kola upp det lite. Det var länsstyrelsen som krävt det för att stenarna, en gammal sjövall, inte skulle skadas! Som om stenbumlingar som legat i 5 000 år skulle ta skada av några par orienteringsskor. Länsstyrelsens tjänstemän ägnar sig åt rent trams. Vi ser enorma miljöproblem överallt men dessa människor som vi samhällsmedborgare har utbildat, anställt och betalt ägnar sig åt att kommendera avsnitsling av några stenbumlingar.

PS 2014-06-30 16:15 #106

Svar till inlägg av Ung Dom, 2014-06-30 10:23:

Den typen av "reservat" som du beskriver räknas inte ens som reservat i internationella sammanhang. Jag kan hålla med om att ombildningen till riktiga reservat är lite överdriven men främst handlar det ju om att se till att reglerna för naturreservaten inte är för rigida och att hålla goda kontakter med tjänstemännen. Jag tror det många gånger är lättare att få tillstånd av en länstyrelsens ombud än det är att få tillstånd av någon stor markägare som sällan lämnar sin lägenhet på Östermalm. Det senaste är förstås ett exempel helt taget ur luften ;-)

Zerbembasqwibo 2014-06-30 10:50 #105

Svar till inlägg av Ung Dom, 2014-06-30 10:23:

Dags för att bli mer radikala och bli löpsedelsunderlag? Tjuvspringa orientering?! Lysell i spetsen och så lite Aftonbladetreportrar i hälarna!

Ung Dom 2014-06-30 10:23 #104

Svar till inlägg av PS, 2014-06-29 23:51:

Det är en ordentlig skillnad mot tidigare när reservat runt städerna avsattes just för att människor fritt skulle kunna vistas där mot idag när det krävs tillstånd av godtyckliga tjänstemän, som du så fint beskriver.

PS 2014-06-29 23:51 #103

Svar till inlägg av jodå, 2014-06-29 12:37:

Om det nu vore så allvarligt som du säger så förstår jag inte hur vi återigen har fått tillstånd att arrangera i ett naturreservat som är skyddszon till nationalpark och till mycket stor del sköts på samma sätt.

OL-man 2014-06-29 13:05 #102

Länsstyrelsernas tjänstemän, eller åtminstone deras natursnubbar (och -snubbor), vill ha naturen som ett museum. Hög tid (eller för sent?) att stoppa dem!

jodå 2014-06-29 12:37 #101

Svar till inlägg av O, 2014-06-29 12:17:

Där har du fel. Du måste skilja på reservat och reservat. Förr fanns reservat runt nästan alla städer i rekreationssyfte. Dessa omvandlas nu i rask takt till rena naturreservat där vi ombeds hålla till på stigar och färdiga leder. Anledning? -ja, den har fått stå orörd länge, fri från skogsbolagsmarodörer.

O 2014-06-29 12:17 #100

Det är bra för orienteringen med fler reservat! De flesta reservat får vi arrangera tävlingar i som vanligt och om det finns begränsningar så finns det en anledning till det. Då borde vi ändå inte arrangera där. Utan reservat har vi snart ingen skog kvar att springa i.

Ulven 2014-06-27 09:44 #99

Svar till inlägg av 141, 2014-06-26 22:59:

Förmodligen att vi får ägna oss åt stadsorientering i fortsättningen! Men det tycker säkert soft är helt i linje med den planerade mediautveckling.

141 2014-06-26 22:59 #98

141 nya eller utvidgade naturreservat kan inrättas i Uppsala, Södermanland, Östergötlands, Västra Götalands, Skåne, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län.
Vad innebär det för oss?

http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/243096

jodå 2014-06-26 11:26 #97

Har lagt märke till att Länsstyrelsen börjat skylta i och runt våra städer typ: -Gå bara på stigarna i området.

Skogen i landet skövlas och ersätts med klonade plantager. Vad tycker tjänstemännen på Länsstyrelsen då är viktigt? Jo, att skapa frizoner för naturen runt våra städer där skogsbolagen aldrig fått husera.

Länsstyrelsens tjänstemän snor våra rekreationsskogar! Skogsbolagen vågar de sig inte på men obildade kommunpolitiker kan man köra över.

insider 2014-04-14 14:23 #96

Apropå…
http://www.expressen.se/ledare/tommy-hammarstrom/fatal-inkompetens-pa-skogsstyrelsen/

Professorn 2014-04-14 13:53 #95

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-13 22:56:

Halland: Inte fråga om misshushållning. Bete var viktigare än skog på den tiden.

Norrland: Det produceras totalt mindre industriråvara per tidsenhet i en naturskog, men markägaren tjänar betydande belopp på ett sådant upplägg eftersom hen slipper stora investeringskostnader. Industrin kommer naturligtvis att gråta då man inte får gratis råvara längre.

Magnus H 2014-04-13 22:56 #94

Svar till inlägg av Insider, 2014-04-11 15:30:

Utan människans (miss)hushållning med skogen hade den Halländska skogen såklart inte betats fram. Jag tror inte Hagner var först med att anse att skogarna inte producerade särskilt mycket.

Visst, väntar man tillräckligt länge så kommer det nog skog där igen. Naturen sköter sig alltid själv, men det blir inte mycket skog producerat.

sladek 2014-04-12 09:27 #93

Svar till inlägg av Insider, 2014-04-11 15:30:

De halländska ljunghedarna tillkom dessutom av att man högg ner de naturliga ekskogarna under stormaktstiden för att använda virket till skeppsbyggen, sedan tog utmarksbetet över.
Undertecknad har under vintern rekat karta i ett av de områden som först återbeskogats utan inblandning av människan i detta landskap, när förra kartan ritades över området på 70-talet dominerade enbuskar och ljung, nu har eken åter tagit över och enet har förtvinat och dött, allt utan plantering. I vissa skyddade dalgångar har gran planterats, men den har nästan mangrant blåst ner under stormen Sven, eftersom den drog fram i dalgångarnas riktning sv/no. Ek och bok står däremot kvar.

Insider 2014-04-11 15:30 #92

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-11 09:46:

De halländska ljunghedarna betades fram och de norrländska trasskogarna var ett hittepå av Stig Hagner.

EE 2014-04-11 14:45 #91

Svar till inlägg av EriOL, 2014-04-11 13:59:

En vanlig missuppfattning som tyvärr sprids fortfarande. Man undrar om du någon gång varit i ett naturreservat som är inrättat för att bevara gammelskog? Där skogen ofta är åtminstone 200 år. Då kan vi börja prata om fin orienteringsterräng!

I produktionsskog är ca 70% av skogen yngre än 60 år idag. Skog som är yngre än 60 år är inte fin. Folk som tycker det har nog aldrig sett hur vacker en riktig skog kan vara. På sin höjd kan plantage under 60 år vara helt OK att passera på en tävling, men det är inte sån skog man letar efter när man vill erbjuda fin terräng.

EriOL 2014-04-11 13:59 #90

Igår var jag ute och promenerade lite på en tallåker där det ska arrangeras tävling i höst. Väldigt fin orienteringsterräng skulle nog dom flesta säga, men likafullt är det en monokultur skapad för att bergslaget ska ha maximal avkastning på sitt markinnehav. Med en mer naturlig vegetation bestående av blandskog i varierande ålder med gran, tall och lite asp och björk på sydsluttningarna hade biologerna nog varit mer nöjda och i så här pass mager skog hade kanske även orienterarna kunna stå ut med att det ligger döda träd på marken som man måste kliva över..?

Men samtidigt ska man som orienterare vara tacksam för att det finns större sammanhängande områden med bolagsskog. I angränsande områden med skog ägd av småbönder blir orienteringskartorna lätt ett lapptäcke med olika nyanser av grönt, gult och vitt...

Magnus H 2014-04-11 10:08 #89

Svar till inlägg av sladek, 2014-04-11 09:45:

Använder man klassat konstruktionsvirke får man den hållfastheten man betalar för. "Svensk gran" varierar - liksom alla träd - i kvalitet efter hur den har växt och genetik.

Magnus H 2014-04-11 09:46 #88

Svar till inlägg av Farfar, 2014-04-11 07:39:

Visst kan man göra så, ocvh det var så man gjorde när det fanns tillräckligt med skog för att bara hugga ner det man behövde när man behövde det.

Det var bla så de halländska ljunghedarna (med hjälpa va bete då förstås) och de norrländska "trasskogarna" kom till, man högg ner det man behövde och lät naturen sköta resten.

sladek 2014-04-11 09:45 #87

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-11 09:24:

Ett stort problem i byggbranschen idag är att svensk gran håller så dålig kvalitet att man helst inte skall använda den som konstruktionsvirke (för mjuk och för korta fibrer för att kunna ta upp skjuvbelastning.

Magnus H 2014-04-11 09:43 #86

Svar till inlägg av sladek, 2014-04-11 09:16:

Jag tyckler det är lite lustigt detta att granen har hamnat i någon slags strykklass. Är det något som gör granen til ett sämre träd än tall, lärk, bok eller ek? Ingen som använder uttrycket tallåker eller bokåker. Granen förekommer naturligt i nästan hela Sverige, och är lättskött och växer bra och ger bra betalt.

Lubeckmodellen är bara 20 år gammal, och jag är lite skeptisk till vad dess företrädare hävdar om lönsamheten, milt sagt.

Magnus H 2014-04-11 09:24 #85

Svar till inlägg av PS, 2014-04-10 22:54:

Det manuella jobbet har minskat och minskar fortfarande. Det är bara plantering och röjning kvar, resten sköts av maskiner.Förvisso sitter det (än så länge) en person och spakar dessa maskiner, men eftersom priset på virke sjunker så måste maskinerna effektiviseras för att få fortsatta lösanmhet. För 30 år sedan kunde man gå med sågen och gallra manuellt och få en OK lönsamhet på det, idag är det omöjligt. Det är sannolikt snart inte lönsamt att gallra, utan bara plantera och en hård röjning sedan vänta 35-50 år och hugga ner allt.

Sladek kanske har råd att bygga sina hus av prima tysk bok, men de flesta efterfrågar lite billigare virke för konstruktion.

sladek 2014-04-11 09:16 #84

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-11 08:59:

Så resonerade man imellaneuropa också för 30-40 år sedan, granåkrar och trakthyggesbruk, sen kom "skogsdöden" och papperskrisen och en katastrofal minskning av djurlivet.
Som tex i Tjeckien beräknar man att avkastningen per ytenhet om 15-20 år då det omtag i skogsbruket som man startade på 80 talet slår igenom, kommer att öka med 5-10ggr, utan att den totala personalinsatsen ökar. Vad har man då gjort? Jo satsat på att återplantera ädellöv i stor omfattning, minska "resp föryngringsytas areal med ca 90% alt. övergå till en variant av blädning, hägna in planteringar av framförallt bok och tall, mm. Dvs man ser inte längre skogen som en åker utan man ser varje träd som en "individ".

I den del av Sverige där jag bor, är inte granen naturlig, den har vandrat in genom plantering de senaste 100-150åren, här trivs tall bok och ek, bäst, precis som i det för dej avlägsna mellaneuropa, sverige är nämligen väldigt stort.

Så en slutfråga till dej som uppenbarligen är i branschen, Lübecksmetoden har du hört talas om den, förkastar du den?

Magnus H 2014-04-11 09:09 #83

Svar till inlägg av Hej, 2014-04-10 19:40:

Så vem betalar mellanskillnaden mellan lönsamt skogsbruk och ett skogsbruk som du tycker är vackert att titta på? Jag vet inte om du har insett det, men den mesta skogen i Sverige ägs inte av stora bolag, utan av små och stora skogsbönder, som använder skogen som en väldigt liten pengafabrik för att försöka leva på.

Magnus H 2014-04-11 08:59 #82

Svar till inlägg av sladek, 2014-04-10 21:06:

Förlåt, jag trodde vi pratatde om svensk skogsbruk. Nej, för en genomrutten gran får du inte många hundringar, kanske 1-2 st. Om du reser runt lite i Sverige så ser du at det är mest barrträd. Det beror bla på klimatet och växtbetingelserna. Som jord- och skogsägare får man nog försöka anpassa sig till vad som växer, istället för att drömma om hur det ser ut på andra platser.

Zerbembasqwibo 2014-04-11 08:32 #81

Svar till inlägg av sladek, 2014-04-10 14:51:

Ett monotont utnyttjande av jorden för potatisoding lakar ur den på kväve. Dvs även potatisodling vinner på "blädningsmetod" i det långa loppet, om vi nu nån enstaka gång ska titta långsiktigt. Nu är det fritt fram för potatisodlarna att kapa tråden!

Farfar 2014-04-11 07:39 #80

Skogen växer utmärkt utan kladdiga jägmästare!
Vi kan både ha och äta kakan!
Skogen kan få stå helt ifred eller sågas ner om vi måste.
Att plantera, röja och gallra sköter naturen rätt bra själv, och helt gratis.
Det är sällan markägaren tjänar på jägmästarnas råd.

EE 2014-04-11 00:56 #79

http://skogsbloggen.wordpress.com/2013/12/04/om-hallbar-utveckling/

Bilden där nere sammanfattar artikeln och visar ganska tydligt hur det ser ut i Sverige. Det är inget 'nödvändigt ont' att bruka skogen så hårt som vi gör, det finns andra alternativ. Tyskland och Nya Zeeland är riktiga föregångare, förhoppningsvis svänger vi åt det hållet snart också.

PS 2014-04-10 22:54 #78

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-10 15:10:

Nu är det ju ganska mycket manuellt jobb även vid trakthyggesbruk innan man är framme vid slutavverkning. Min systerson jobbar med gallring av skog och i den branschen verkar det finnas nästan hur mycket som helst att göra för dem som har utbildningen och de använder förvisso maskiner men det är långt ifrån alltid man kommer åt med dem. I och med att efterfrågan minskar så hoppas jag att det i framtiden kan bli så att lönsamheten blir dålig för dem som bara passivt äger skogen och anlitar folk för att få jobbet gjort medan lönsamheten finns för dem som aktivt sköter sin skog och planerar sin avverkning noggrannare. För övrigt tror jag att det där med att arbetskraften ständigt blir dyrare kommer att svänga. Det är ingen naturlag att asiater ska tjäna mindre än Européer och den dagen detta jämnats ut (gissar på 20-30 år) så kommer allt att se helt annorlunda ut. Vad detta får för konsekvenser och hur man bäst hanterar det får ni räkna ut själva för annars blir det för mycket politik ...

Analysen 2014-04-10 21:23 #77

Man ska nog komma ihåg att svenskt skogsbruk hittills bedrivits enligt en storskalig, monoton och industriellt enformigt modell typ havreåker. Lika spännande som en sovjetisk 10-årsplan. I samma takt som skogsbranschen går in i en allt djupare kris (ingen vill ha massaveden och pappersbruken stänger sina maskiner i en allt raskare takt) och naturvännerna protesterar föds förhoppningsvis nya idéer som kan vara till fromma för vår sport. Till exempel att skogsbranschen värdesätter riktigt timmer.

sladek 2014-04-10 21:06 #76

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-10 15:22:

Nej inte en stor halvrutten snabbvuxen gran, men en noga vårdad bok som fått fina växtbetingelser i sydsvensk skog, borde betinga samma värde som en motsvarande tysk ca 2000-2500 EUR.

Hej 2014-04-10 19:40 #75

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-10 14:15:

Om man utgår från att maximal avkastning är prio ett så har du nog rätt, trakthyggesbruk. Om man vill ha några som helst andra värden i skogen så är trakthygge vidrigt.
Att en metod funkar i potatislandet hemma men inte för storbonden är ju ett lysande exempel på nackdelar med stordrift. Har ingen tänkt på att det kanske inte är optimalt att några få bolag använder skogen som en gigantisk pengafabrik utan att ha några andra intressen i den. Inte optimalt för oss som bor här och Sverige alltså. För bolagen är det ju optimalt.

Magnus H 2014-04-10 17:43 #74

Svar till inlägg av Lars B, 2014-04-10 16:33:

Japp, i snitt kanske en femhundring för ett timmerträd?

Lars B 2014-04-10 16:33 #73

Svar till inlägg av Magnus H, 2014-04-10 15:22:

Då ska du ha mycket tur!

Magnus H 2014-04-10 15:22 #72

Svar till inlägg av sladek, 2014-04-10 14:51:

Nej, värdet på ett stor träd i Sverige är inte 20-30kk, om du har tur får du en tiondel.

Magnus H 2014-04-10 15:10 #71

Svar till inlägg av PS, 2014-04-10 14:51:

Svårt att sia om framtiden, men med tanke på att priset på lång sikt för råvara går ner och tid för arbetskraft går upp (realt sett alltså), så har jag svårt att tänka mig att arbetsintesivare skötselmetoder skulle bli mer lönsamma.

Med monoton granskog menar jag skog med bara gran.

1 2 3

Senast kommenterat

Söndag 29/6

17:17

Tjoget 2025