Är tillgången till orienteringsskog vår största framtidsfråga?

Rolf ideell ledare 2026-07-22 08:20

Texten är redan stark. Jag skulle främst putsa flytet, ta bort några upprepningar och göra avslutningen lite skarpare.

⸻

Är tillgången till orienteringsskog vår största framtidsfråga?

Debatten om JOK och Åsabadet i Jönköping har fått stor uppmärksamhet i Jönköpings-Posten. Där har orienteringsklubbens protester mot planerad bostadsbebyggelse beskrivits som ett exempel på att klubben fått ett orimligt stort inflytande.

Men frågan är betydligt större än JOK och ett enskilt skogsområde.

Samtidigt har Rikslägret i Idre genomförts i princip utan orientering på fjället. I Sälen diskuteras liknande problem. På andra håll försvinner tätortsnära skogar genom bostadsbyggande, vägar, skogsbruk eller annan exploatering.

Sverige har mycket skog. Men det betyder inte att vi har obegränsad tillgång till skogar där orientering faktiskt kan bedrivas.

Vi behöver tätortsnära skogar där barn och ungdomar kan träna utan långa bilresor. Vi behöver sammanhängande områden för tävlingar och läger. Vi behöver fjällterräng om vi ska kunna bedriva fjällorientering.

Orienteringens idrottsanläggning är skogen.

Skillnaden mot många lagidrotter är att deras planer, hallar och arenor ofta ägs och finansieras av kommunen. Där finns en tydlig anläggning, en tydlig ägare och en etablerad politisk diskussion om framtiden.

När en fotbollsplan eller ishall hotas mobiliserar ofta föreningen. Föräldrar, ledare, aktiva och tidigare spelare kontaktar politiker, skriver insändare, samlar namn och visar vilken samhällsnytta verksamheten skapar.

Orienteringen har kanske inte varit lika bra på detta. Vi har länge tagit skogen för given.

Det kan vi inte längre göra.

Det räcker inte att börja protestera när beslutet nästan redan är fattat eller när den egna klubbens karta hotas. Då har planeringen ofta pågått i flera år.

Vi behöver börja agera tidigare och mer organiserat:

• bevaka kommunernas översiktsplaner och detaljplaner
• svara på samråd när viktiga skogsområden berörs
• bjuda ut politiker, tjänstepersoner och journalister i skogen
• visa hur många barn, ungdomar, skolor, motionärer och paraidrottare som använder områdena
• stötta andra klubbar när deras skogar hotas
• förklara att tätortsnära skog är folkhälsoinfrastruktur – inte bara mark som väntar på att bebyggas

Jönköpingsfallet visar faktiskt att engagemang kan ge resultat. Efter protesterna började kommunen diskutera färre bostäder och ett större sammanhängande område för orientering och friluftsliv.

Det är så demokratiska processer ska fungera.

Frågan är därför inte om JOK har fått för stort inflytande.

Frågan är om vi orienterare hittills har haft alldeles för litet inflytande över de skogar som hela vår idrott är beroende av.

Om vi bara agerar när vår egen skog hotas kommer område efter område att försvinna eller begränsas.

Om inte vi försvarar orienteringsskogen – vem ska då göra det?

Skriv ett inlägg