Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Kolbotten

Tore H60 2019-08-31 23:06

Jag upptäcker att av forumets 2300 debatter har kolbotten inte debatterats. Det har nämnts, år 2006 som Västmanlands landskapskarttecken. Idag hade jag kontrollen kolbotten. Den satt rätt i förhållande till en sten i närheten. Jag såg skärmen men fick ha mycket god fantasi för att kunna se själva kolbotten. Jag tror egentligen jag aldrig har sett en kolbotten. Hur många orienterare har egentligen sett en kolbotten.

Seriösa och oseriösa diskussioner på temat kolbotten.
Håller kolbottnarna på att försvinna?
Om kartteknik kolbotten försvinner, vad händer då med orienteringsklubben Kolbotn IL i Norge, och vad händer med orten Kolbotn i Norge?
Vet vi egentligen att kolbottnar är orsakade av milor. Det skulle kunna vara UFO? Brännmärken efter flygande tefat?

Så nu är det dags att debattera kolbottnar ur nationella, internationella och intergalaktiska aspekter, och dess betydelse för orienterare.

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Christer Carlsson 2019-09-05 09:26 #46

Apropå hur en ev. kolbotten ska representeras på kartan, så diskuterades detta inom Map Commission inför ISOM 2017. Kolbottnar är ju betydligt vanligare i tex Storbrittanien och runt gamla industriregioner i Centraleuropa än hos oss (förutom Bergslagen m.fl.). Generellt utomlands är att dessa har ritats med en brun symbol, i Storbrittanien med brun triangel i Centraleuropa med brunt x. Då det bruna X i ISOM 2017 ersattes med just den bruna triangeln, så kom ideen upp att i ISOM specificera att kolbotten skulle ritas med brun triangel. Jag var först positiv till iden, men efter lite konsultationer här hemma så insåg jag att detta skulle bli ett ramaskri (rör inte vår svarta ring!!!), så den meningen i ISOM försvann. Men ändå; det kan vara bra att veta att normalt internationellt så ritas kolbotten med brun triangel.

coolare 2019-09-05 08:19 #45

Många vet inte vad de ska titta efter för att se en kolbotten. Det beror på oträning. Det bör vara fler kolbottnar på banorna så att fler får lära sig.

Björn 2019-09-05 06:57 #44

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 16:35:

Vid SM i Sunnansjö, Nordmaling 1961 var kontroll 5 på herrbanan en kolbotten. Massor med kolbottnar på kartan tyckte skribenten i årsboken Skärmen.

Zerbembasqwibo 2019-09-05 06:30 #43

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 23:25:

Bra idé! Kan inte Stjärnpodden, O-ringenpodden eller annan bjuda in till en kolbotten special?

PS 2019-09-04 23:25 #42

Svar till inlägg av old, 2019-09-04 23:15:

Du och Jabba kan väl starta en podcast där ni sitter och diskuterar hur man ser de där kratrarna på flera hundra meters avstånd. Ni kommet säkert få en trogen lyssnarskara men de den kommer nog att tunnas ut mrd tiden för den yngre generationen är nog inte så intresserad av att titta efter minimala höjdskillnader i vissa bestämda mönster.

old 2019-09-04 23:15 #41

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 23:01:

Jag har använt tre tätliggande kolbottnar i ett ljusgrönt område som sista säkra på nattorientering. Fungerande alldeles utmärkt. Fanns ingen möjlighet att springa genom det området utan att märka dem - om man vet vad man ska uppfatta.

PS 2019-09-04 23:01 #40

Svar till inlägg av Åmotare, 2019-09-04 16:59:

Min misstanke är att de började tas med just för att de var så iögonfallande att man inte behövde någon specialkunskap för att lägga märke till dem. Med tiden har nästan alla blivit näst intill osynliga i tävlingsfart men tyvärr finns det en massa nostalgiker (som Jabba) som tränat upp en sjuklig förmåga att se dem och därför inte inser hur otydliga de blivit. Det är ungefär lika dumt som att redovisa fornminnen bara för att en arkeolog säger att några enstaka utspridda stenar är resterna av en grav.Det skiter väl en orienterare i.

HenningW 2019-09-04 21:26 #39

På Orsaorienterarnas karta över terrängen nordost om Orsa betydde en ring med punkt i kolmila eller kolbotten. Kartan ritad av Hans Johansson 1060 - 1962. Backstreckskarta i skala 1:10 000.

insider 2019-09-04 20:29 #38

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 16:35:

Hittar ännu tidigare kolbottnar i min samling - på Sala OK:s SOK-bladet 1964. Svarta punkter här också. Grön 25 000-del.

avh 2019-09-04 20:01 #37

Svar till inlägg av insider, 2019-09-04 19:32:

På våra kartor från tidigt 60-tal är kolbottnarna ritade med en ring med ett horisontellt tvärstreck, som stack ut lite utanför cirkeln (ungefär som London Transports logotyp (ehuru mindre....)

insider 2019-09-04 19:32 #36

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 16:35:

På en Grycksbo-karta från 1965 misstänker jag att det är kolbottnar som redovisats med svarta punkter (liknande dagens stentecken) eftersom de företrädesvis ligger efter stigar. Stenarna är ritade som dass med punkt under. Grön 25 000-del. Kartritare Göte Andersson???
Tror också att det är kolbottnar som redovisas på liknande sätt på kartan från 1965 över Röjeråsen i Rättvik. Vit 25 000-del. Mases kartritare???
Definitivt är det kolbottnar redovisade på Sandviksbladet i Dala-Floda 1965. Cirkel med prick. Grön 25 000-del. Kartritare Olle Westblad.

avh 2019-09-04 17:00 #35

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 16:35:

I min klubb fanns en känd och duktig kartritningspionjär, som kring 1950/60 ritade in kolbottnar. Men när kartorna standardiserades och vi fick de gröna kartorna du nämner, föll kolbottnarna bort..

Åmotare 2019-09-04 16:59 #34

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 16:35:

På Åmotsbladet från 1968 finns kolbottnar med. På den tiden var de tydliga, ofta tätbevuxna med al och gran. Nu för tiden syns de inte längre och det är dags att sluta ta med dem på kartorna.

PS 2019-09-04 16:35 #33

Kan någon som är tillräckligt gammal svara på när man började rita in kolbottnar på kartorna. De har väl aldrig funnits på LMV:s kartor men det kan ju tänkas att de började ritas in på de gröna kartor som gjordes med gröna kartan som grund. Själv har jag dock aldrig sett dem på en karta äldre än 70-talet men å andra sidan kommer jag ju inte från kolartrakter.

Sten Stigberg 2019-09-04 15:29 #32

Jag är evig som skogens sus.
Att tecknet för kolbotten förlorat sin status är ytterligare ett steg närmare kartans, och därmed orienteringssporten som vi känner den, undergång i detta avbildningsparadigmets tidevarv.

Xxxx 2019-09-04 14:47 #31

Svar till inlägg av insider, 2019-09-04 14:42:

Sten Stigberg finns väl inte heller kvar? Han försvann väl i en tjärn på 1950-talet?

insider 2019-09-04 14:42 #30

Svar till inlägg av Sten Stigberg, 2019-09-04 13:09:

Vadå finnas kvar? Något tecken för kolbotten har väl inte funnits på många år.

Bra skrivet! 2019-09-04 14:29 #29

Svar till inlägg av Sten Stigberg, 2019-09-04 13:09:

+1
Väl formulerat.

Sten Stigberg 2019-09-04 13:09 #28

Kolbotten är ett viktigt tecken och något som måste finnas kvar och redovisas på kartorna.
Kartan är inte en avbildning av naturen utan en representation av verkligheten. I denna verklighet existerar inte bara kolbottnar utan även kraftledningar, sjöar, berg, bäckar, stenar, kyrkor, branter osv. Dessa ting presenteras på kartan mha karttecken för att orienteraren snabbt och enkelt ska förstå och bilda sig en, välgrundad, uppfattning av verkligheten.
Under orienteringens och kartans guldålder var en tjärn representerad av ett tjärn-tecken, en järnväg med ett järnvägstecken, en kyrka med ett kyrkotecken, en brädgård med ett brädgårdstecken, en barrskog med ett barrskogstecken, en backe med ett backstreck osv och orienteraren fick en mycket god bild över hur verkligheten var förskaffad. Därefter har kartritningen trätt in på avbildningsvägens återvändsgränd. Måttet var rågat vid VM 1985 då kartritaren inte ens höll sig till sten-tecknet utan ritade stenar i svart utifrån hur de var formade. En sten är en sten! För allt i världen!
De som inte tycker att existerande kolbottnar ska representeras på kartan med härför avsett tecken bör snarast trycka på ”flygfoto” och orientera efter detta. Var så god och svälj!

PS 2019-09-04 10:56 #27

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-09-04 10:39:

Jo, när du ritar så kan du ju köra samma fil men du kan ju ganska enkelt dela på dem efteråt.

Zerbembasqwibo 2019-09-04 10:39 #26

Svar till inlägg av PS, 2019-09-04 10:31:

Helt korrekt! Det är helt säkert att det kommer ske, men det är ju svårt att rita i två filer samtidigt när man är i skogen så att reducera risken totalt är väldigt svårt.

PS 2019-09-04 10:31 #25

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-09-04 09:37:

En säkrare metod är att lägga denna typ av symboler i en separat fil som man bara importerar när man vill skriva ut en sådan karta. Annars kan du ge dig på att en del av dem förr eller senare kommer med på en orienteringskarta på grund av "den mänskliga faktorn".

Bjorn_G 2019-09-04 09:51 #24

Svar till inlägg av Mao, 2019-09-04 09:25:

Om det talas mycket eller inte spelar inte så stor roll. Förbränning av kol leder till utsläpp av CO2. Förbränning av träkol leder inte till att man binder bort kol från kretsloppet. Ska man binda bort kol från kretsloppet blir man tvungen att göra annat med trä - gräva ner i syrefattig miljö eller liknande så att det kommer bort ur kretsloppet.

Zerbembasqwibo 2019-09-04 09:37 #23

Svar till inlägg av Mao, 2019-09-04 09:25:

Definitivt bra idé med "turistlager"! Jag har ritat in alla "vackra och stora träd" som jag stötte på när jag ritade en karta. Trädsymbolerna används ej på versionen för orientering.

Mao 2019-09-04 09:25 #22

Kolbotten är det nya svarta! Inom klimat- och energibranschen talas idag väldigt mycket om biokol (träkol). Detta som en väg att binda kol bort från kretsloppet samt jordförbättring. Alltså är kolbottnar det mest inne man kan syssla med. Kan vi få se lite söders-hipsters som gör egna kolbottnar?

Jag brukar f.ö. exemplifiera yrket som milare som det sannolikt värsta att tänka sig ur arbetsmiljösynpunkt (sömnbrist, PAH, CO, hetta, ensamarbete, mm)

Kolmila för orienterare? Det kan jag vara utan. Men det vore roligt om orienteringskartritare kan lägga på ett "turistlager" i kartan för att ge mer värde till friluftsliv och kultur. Det lagret kan vara tryckas ut vid annat ärn tävling och träning.

insider 2019-09-03 17:54 #21

Svar till inlägg av Utsprung, 2019-09-03 17:44:

Nu finns det väl ändå inget karttecken för kolbotten...

Utsprung 2019-09-03 17:44 #20

Det finns ett principiellt fel med karttecknet tycker jag och det är att det baserar sig på en viss markanvändning, kolframställning. Mycket bättre att helt stryka det och istället använda liten glänta eller litet grönområde. Då framgår det vilken typ av terrängdetalj man letar efter och inte hur marken har använts.

Xxxx 2019-09-02 19:43 #19

Svar till inlägg av Boris, 2019-09-02 19:39:

Jo, ganska stor skillnad faktiskt. En näsa är ju inte så svårt att urskilja och en sänka kan man ju oftast se från flera olika håll. Men en kolbotten är ofta en annan nöt att knäcka....

Boris 2019-09-02 19:39 #18

En kolbotten hittar man väl enklast genom att leta efter kontrollskärmen ?
Inte svårare än kanske en näsa eller sänka som i höjdled inte går att orientera sig till exakt.?

Så i mina ögon inte ett sämre karttecken en flera andra.

PS 2019-09-02 16:06 #17

Tvåstrecksmossarna finns ju inte i normen utan är bara en minimal storlek. Att man har en punktsymbol för dem i kartprogrammet är ju bara för att garantera att det verkligen blir två streck. Om man använder den vanliga ytsymbolen för att rita en liten mosse så måste den ritas minst 0.6 mm hög för att garantera att det blir två streck vilket alltså motsvarar 9 meter. Man får får också väldigt dålig koll på exakt var den hamnar på kartan eftersom minsta lilla vridning av kartan får rastret att flytta på sig i princip hur mycket som helst. Sammanfattningsvis betyder detta att en "tvåstrecksmosse" i vissa fall kan vara rejäla surhål och inte något som man kan ha och mista som somliga verkar tycka. Det är lite som med punkthöjder som också kan vara väldigt stora. Är små höjder väldigt markanta så ritas de ju ofta som något förstorade ringhöjder men i väldigt detaljrik terräng så finns det ju inte plats för den lyxen.

Snabbt men snett 2019-09-02 14:57 #16

Rör inte tvåstrecksmossen! Det har räddat mig mer än en gång när jag varit ute och vimsat.....

PE 2019-09-02 14:48 #15

Svar till inlägg av Skunken, 2019-09-02 14:43:

Jag skulle vilja säga att man tittar högt upp för att se tvåstreckarna. Växer oftast lövträd i dem eftersom de är blötta tidvis.

Skunken 2019-09-02 14:43 #14

Svar till inlägg av Herr Ofog, 2019-09-02 13:05:

Tvåstrecksmossar luktar man sig också till, skvattram!

Herr Ofog 2019-09-02 13:05 #13

En kolbotten behöver inte ens synas för att vara tydlig. En erfaren skogskarl kan lukta sig till dem.

Nordan 2019-09-02 10:35 #12

Svar till inlägg av AJ, 2019-09-02 08:42:

Kolbotten är ungefär som att ha med en 0,2 meter hög punkthöjd men lite tät skog/sly på 3x3 meter eller så. Många gubbar här klagar på de för detaljerade kartorna men Kolbotten det är ett bra tecken!

Finns ju en massa tecken man kan ta bort tycker jag.
Liten grop - vem orienterar på dessa?
Tvåstrecksmosse - finns tydliga men ofta tycker jag de är otroligt otydliga och man springer förbi en hel del som inte är med på kartan (på samma karta då).

Ingen klagar på dessa tecken och att de gör kartan plottrig men en hjälpkurva är skandal...

Plus+plus 2019-09-02 09:38 #11

Svar till inlägg av AJ, 2019-09-02 08:42:

Ord i rättan tid!

AJ 2019-09-02 08:42 #10

Kolbotten, ett av få karttecken där rutin är en fördel. Mer sånt! Mitt favorit tecken.

Annars ska allt vara så himla strikt, följa norm, ingen slump, förutsägbart, ingen får bli kränkt för man kommer från en landsända utan kolbottnar. Osv osv

Var tog tjusningen, mystiken och äventyret vägen? Försvinner kolbotten så är vi ett steg närmare den gråa byråkratorienteringen.

Per Sundberg 2019-09-01 16:31 #9

I min del av landet - Bergslagen - så är oftast ruinen av kolarkojan betydligt tydligare än kolbottnen. Tyvärr finns det inget bra karttecken för den lilla ruinen/förhöjningen/gropen om ca 3x2 m som är kojruinen. Det vanliga tecknet för liten ruin leder tanken fel, kan ju avse ett fallfärdigt litet hus. Det svarta krysset behövs för annat som riskojor, gömslen o dyl.
I Bergslagen är inte ytterkanterna av kolbottnarna särskilt lätta att se och vegetationen är bara användbar som indikator om kolbottnen använts så sent att ingen slutavverkning hunnit göras, dvs ända fram till 1940-talet. Kojmurarna syns däremot oftast även om de varit övergiva i mer än 100 år.

Zerbembasqwibo 2019-09-01 15:36 #8

Svar till inlägg av TG, 2019-09-01 15:33:

Jag menade inte att kolbottnar är gröna. (De kan ju vara det men det var inte det jag avsåg förmedla).

En kolbotten är för orienteraren ungefär lika osäker kartföremål som ett ljusgrönt område är.

TG 2019-09-01 15:33 #7

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-09-01 15:22:

Ljusgrönt område stämmer ibland. Men dom kan lika gärna vara öppna. Det tydliga är väl den lilla göra som går runt kolbotten. Syns inte den tycker jag inte den ska vara med på kartan.
Bildgooglar man ser man tydligt detra och inte nånting grönt.

1 2

Senast kommenterat

Lördag 12/9

20:16

SM Lång