Visa inloggningsformulär
O-snack  

Aktuell tråd

Diskbråck och nervsmärtor

karraz  2024-02-15 11:41
Jag passar på att fiska efter eventuella tips och/eller liknande erfarenheter - jag har under många års tid haft återkommande ryggproblem, främst i längryggen, med återkommande ryggskott flera ggr/år. Störigt men inget jätteproblem. Dock har det successivt blivit aningen sämre och för två år sedan fick jag ett akut diskbråck/diskbuktning som i någon mån läkte av sig självt på 2-3 månader - dock till ett snäppet sämre "normalläge" än tidigare. Rullat på i den stilen utan några märkbara förändringar vare sig till det bätte eller det sämre. Förrän början av december 2023 då jag helt plötsligt över en natt fick ont i vänster höft (somnade på kvällen utan problem, vaknade nästa morgon med smärtor i höften). Detta har sedan ganska snabbt förvärrats till att innebära smärtor i hela vänsterbenet helt ut i tårna. Har fått det diagnostiserat som att det är en nervpåverkan från mitt diskbråck/diskbuktning. Har gjort en magnetkameraundersökning och är under utredning - men det preliminära utlåtandet hintar om att "ja - det finns ett bråck/buktning, men det är för lite för att vara aktuellt att operera".

Gissar att det finns personer här med liknande upplevelser/erfarenheter - diskbråck/ryggproblem/nervpåverkan är ju tämligen vanligt har jag förstått. Hur sannolikt är det att det går över/läker av sig självt? Tips på saker som funkar för att förbättra/minska smärtan etc? Det trista i sammanhanget är att man ganska snabbt vänjer sig och anpassar sig - nu är detta mitt normalläge. Först med ryggproblemen, nu med nervsmärtorna. Faktum är att jag klarar av/kan göra det mesta som jag kunnat göra tidigare - gå, hoppa, cykla, springa, åka skidor, styrketräna osv. Ibland känner jag av ben/höft/rygg - ibland inte. Allt handlar i någon mån om att "komma igång", mjuka upp och få igång cirkulationen. För rent krasst är morgonen när jag stiger upp ett rent helvete - den smärta som är närvarande typ första halvtimmen är ett rent helvete. Därefter blir det successivt bättre - men aldrig helt bra - under dagen.

Blev ett ganska långt inlägg - men som sagt - mest nyfiken på om det finns andra med liknande upplevelser som kan bidra med tips eller bara bara berättelser om hur det löste sig (eller inte löste sig) för er.

Tack

Skriv ett inlägg

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Inlägg

ToreH65 2024-03-04 16:27 #22
Jag håller med om att "borrhål" var en grov förenkling. Egentligen är det mikro-kirurgi där man inte förstör vävnaderna men skapar ett hål in till det man vill operera. Det jag som distriktsläkare ser är att efteråt har patienten bara ett litet plåster på ryggen och ryggont efter operationen bara i 2v. I operationsberättelsen står det att dom suger och slevar. Men jag vet inte om dom använder borr.
BO 2024-03-04 10:38 #21

Svar till inlägg av ToreH65, 2024-03-03 23:44:

Jag tänker inte gå i polemik kring vad ryggkirurgerna har för operationsmetoder, men de skulle nog kunna ha synpunkter på beskrivningens grova förenklingar.

Jag är nog dessutom mer avrådande än operationsförespråkare när det gäller kirurgi, men mer beroende på orimliga förväntningar på resultatet än att kirurgin inte kan lindra besvären. Fysioterapi ingår i alla behandlingar, och kan lika gärna starta med en gång och vi vet ju alla att "träning är positivt", men det är inte alltid och hela tiden den samma träning som är mest lämplig.

Mycket av ryggkirurgin är den mer långvariga problematiken med olika diagnoser som nämns av Tore, dessa är inte lätt att sortera och därför finns det försök att strukturera diagnostik, utredning, behandling samt uppföljning av resultatet med denna typ av besvär. Man kan notera att generellt så har de flesta (ca 3/4) som opereras haft sina besvär mer än ett år innan operation så man hoppas ju att de har prövat annan behandling på ett adekvat sätt innan.

Men det finns även mer "akuta" smärtproblem samt nervpåverkan, vid akut diskbråck opererar man mest pga bensmärtan, samt inom ett par månader, eller i alla fall inom ett år snarare än senare. Och operationen har oftare god effekt på bensmärta än ryggbesvär (dessvärre har man en lång kotpelare i ryggen och många platser där att få besvär ifrån). Och visst är det så att en operation har risker med kirurgi, liksom inte någon garanti mot nya besvär med tiden så efter 5 år är resultaten sämre och bara kanske hälften har ett bestående resultat. Att väga snabb lindring av akut smärta mot risker med kirurgi är svårt, och att veta om ny besvär 5 år senare kommer sig av samma kroppsliga förändringar i progress eller är orsakade av en tidigare behandling är både svårt att bedöma och omöjligt att förutse om framtiden (men vissa riskfaktorer finns som ryggkirurgerna använder för att informera om vad man kan göra för att minska riskerna).

Det är också en skillnad på olika diagnoser åldersmässigt, där vissa har en medelålder runt 45, och andra snarare 65-70 år. Så det är skillnader på många vis inom begreppet "ryggkirurgi", och förutom att rekommendera träning och fysioterapi i första hand så överlämnar jag till ryggkirurgerna att bedöma vare person och dennes besvär individuellt avseende om det finns något behov av att överväga ryggkirurgi. Jag skulle aldrig här påstå att kirurgi enbart är till nytta, men för vissa besvär kan det vara av värde att diskutera möjlighetens för och nackdelar.
ToreH65 2024-03-03 23:44 #20
BO har rätt i allt utom en övertro på operation.

Det finns två typer av ryggoperation. Man kan kalla dom för "borrhål" och steloperstion. Borrhål kom omkring år 2010 och innebär att ortopeden borrar ett hål och antingen suger ut diskbråck eller med en slev skrapar bort förslitningar, eller "spinal stenos". Detta kräver att ortopeden vet var hen ska sätta borren, och det kräver att ryggsmärtan kommer från ett litet ställe.

Ortopedens ord för detta är "segmentell ryggsmärta" dvs ryggsmärtan kommer bara från en nivå i ryggen. Om det finns diskbråck, förslitningar (intervertebralledsartros) på flera nivåer försvinner inte ryggsmärtan av operation. Indikationen för rygg-kirurgisk operation är segmentell ryggsmärta och inte allmän ryggsmärta.

Steloperation där man sätter in en platta med skruvar på tre kotor dvs den aktuella kotan samt kotan över och under görs vid stora kotglidningar. Före 2010 användes steloperation även vid diskbråck och spinal stenod men numera gör man borrhål.

BO har skrivit utmärkt men jag vill komplettera med att indikationen för ryggoperation är segmentell ryggsmärta, segmentell nervpåverkan, spinal stenos och stor kotglidning.

Ortopederna är noga med att bara operera dom patienter som kan bli bättre av rygg-operation. På rätt patient är operation effektiv och bra.

Steloperation har statistiskt sett dåligt resultat om man ser längre än 5 år men det beror inte på operationen. Det beror på att om man har ett stelt område i ländryggen och inte tränar är det lätt att tappa muskler i området och man börjar använda ryggen felaktigt. Man får ont över och under det opererade området pga musklerna där används felaktigt. Man tar ut all rörlighet över och under det stela området och om man tappar muskler orkar inte de muskler som finns kvar. Jag tror att en orienterare inte får sådana problem för skogslöpning ger väldigt allsidig träning.
BO 2024-03-03 22:48 #19
Kloka ord från Tore, mam får skilja på bilder och besvär.
Generellt kan man behandla besvär i leder och muskulatur med fysioterapi, det man ser på röntgen och motsvarande är ju inte säkert att det ger besvär, och inte sällan är det så att besvär varierar eller är övergående. Träning och aktivitet är ofta positivt för att bli förbättrad.

Men alla besvär är inte övergående och även om träning inte är skadligt så är det inte alltid en effektiv behandling av smärta. Kan man inte fungera i det dagliga livet och behandling mot smärta inte fungerar tillräckligt bra, så kan operation vara en möjlighet att diskutera, fia om det är nervsmärta man vill minska. Besvär i ryggen är sällan nervsmärta utan oftare muskulärt eller möjligen lokal "artros/förändringar", men smärta strålande ut mot foten kommer ofta från nervpåverkan i ryggen (av olika anledningar).

Svenska ryggregistret
https://swespine.se/page.aspx?id=12&lang=1
rapporterar att patienter ofta är nöjda med kirurgi (mellan 60-80% grovt räknat med variation mellan orsaker till smärta). Men då är det redan ett urval av patienter där både patient och kirurg tycker att kirurgi är rimligt att pröva. risken är alltså grovt räknat att en 1/3 inte är nöjd efter operation,

Att ange yrkesgrupper med risker/skydd för artros är lite vanskligt. Dels finns det artros i många olika leder som belastas/aktiveras olika. Dels vet man inte vad vederbörande gör vid sidan av arbetet (idrott, skador, eller sjukdomar) samt att genetiken/ärftligheten nog bidrar en hel del (spec till röngenfynd). Man har också påstått att lantbrukare, lastbilschaufförer har ökad risk i höft/knä för artros (hopp från förarhytt, flak, lastkaj). Fotbollsspelare i knäled, och det är svårt att spåra skillnader i möjlig livsstil decennier tillbaka. Studier på träning och fysioterapi talar för att aktivitet kan minska besvär av artros och muskulösa besvär, så det är värt att pröva.

Men man ska ta med i beräkningen att det är lika stor skillnad på personer avseende varför de har besvär och hur de upplever det, som det är på vilken behandling som är effektivast. Samt att besvären kan variera mycket över tid, och när man söker vård är ofta i en sämre period, som alltså kan förväntas att förbättras vad man än gör ("regression to the mean") och alla uppföljningar av behandlingar är möjligen lite "dopade" av det (om inte en kontrollgrupp utan aktiv behandling ingår).

Kort sammanfattning:
Träning och fysioterapi, samt en primärt avvaktande behandling med smärtlindring är rimligt att pröva initialt.
Kirurgi om smärtan inte kan hanteras akut, samt att man har en strukturell orsak att åtgärda (akuta funktionella problem är en annan historia med väldigt akuta åtgärder/operationer).
Mer långdragen smärta och möjlig strukturell orsak att åtgärda kan bli rimligt att operera om det finns mycket att vinna avseende värk, och smärta i vila (och lite att förlora på operation med risk för smärta).
Styrka, rörlighet och funktion återskapas inte med kirurgi, men möjligen förutsättningen för att träna upp den bättre, eller för att motverka ytterligare försämring.
ToreH65 2024-03-01 16:54 #18
Intervertebralledsartros som orsak till ländryggsmärta: Min åsikt avviker från läkarvetenskapen. Läkarvetenskapen säger ja och jag säger nej. Enligt läkarvetenskapen ger intervertebralledsartros ryggsmärta vid långvarigt sittande och en effektiv behandling är träning av musklerna. Min åsikt är att intervertebralledsartros ger stelhet men inte ryggvärk och att värken kommer från muskler, och att träning av musklerna är en effektiv behandling.

Läkarundersöknings-test på intervertebralledsartros, diskbråck, sänkt diskhöjd mm: Intervertebralledsartros inskränker ryggens rörlighet i alla riktningar, vilket även diskbråck, sänkt diskhöjd mm också gör.

Om man har en ung frisk rygg ska man kunna vrida sig så man kan se rakt bakåt, dvs 180 grader. 90 grader av vridning ska ske i axlarna och 90 grader i nacken. Man ska kunna sidoböja ryggen så ena axeln kommer över den andra höften.

Gör ovanstående test för att värdera hur mycket intervertebralledsartros eller annat du har i ländryggen.

Gör för säkerhets skull om samma test i sittande. I sittande tar man bort påverkan från muskler till ben och rumpa.

Testa sedan att med raka ben böja sig framåt och försöka sätta fingrarna i golvet. Det testet visar hur stram muskulatur du har i lårets baksida, hamstrings och rumpa. Det normala för en 20-åring är finger-golv avstånd 0cm, 40-60 åring 20cm och 60+ mycket mer. Men detta beror på strama muskler och inget annat. Strama muskler är svaga muskler. Rätt behandling är träning. När du springer kan du träna rumpans muskler genom att lyfta foten högt baktill, "häl-kick i rumpan".

Stå rakt och titta dig i spegeln och granska hållningen. Om hållningen är dålig ska du antingen träna armhävningar eller åka längdskidor. Du ska inte träna plankan eftersom det inte tränar bålstyrka hela vägen upp till axlarna. Alla som tränar plankan har dålig hållning och orkar inte upprätthålla ett bra löpsteg i skogen. Det normala för dagens orienterare - till skillnad från 1980-tals träning - är att dagens orienterare har fint löpsteg fram till startpunkten och från sista kontrollen till mål men inte mellan startpunkten och sistakontrollen. Dom sjunker ihop och drar sig fram på fötterna istället för att trycka på ett friidrottslöpsteg. På 1980-talet var det enda vi tränade på att orka hålla ett friidrottslöpsteg i skogen. Vill du orka ha ett bra löpsteg i skogen måste du antingen träna armhävningar eller längdskidor året runt (inkl rullskidor och stakmaskin).

Inom parentes sagt brukar jag låta patienterna gå några meter fram och tillbaka för att se att gången är symmetrisk och fötterna bra. Jag brukar låta patienten böja sig ned och låtsas ta upp ett föremål från golvet för att se om dom "sparar" knän, höftleder eller rygg. Patienterna får stå på ett ben och snurra för att testa höftlederna.
- - - - -
När du gjort ovanstående tester kan du värdera hur mycket av ryggsmärtor som kommer från intervertebralledsartrosen eller från musklerna.
Det vanliga är att rörligheten är nästan normal i ryggen men att lårets baksida och rumpan är stram.

Tillägg: Yrken där man sitter mycket har mycket intervertebralledsartros. Speciellt lastbilschaufförer, busschaufförer. Yrken där man jobbar med hela kroppen har klart mindre artros än andra. Det finns klart mindre artros hos lantbrukare, skogsarbetare, byggjobbare. Bland hantverkarna varierar det för t.ex.rörmokare har väldigt ensidiga och jobbiga arbetsställningar. Däremot händer det då och då att lantbrukare, byggjobbare mm inte har kvar alla 10 fingrar när dom nåt pensionen.
Umeåå 2024-02-27 23:21 #17
Passar också på att fråga Tore om ländryggont och då specifikt hans tankae för orienterare.
Jag är en 46-åring som nästan hela tiden har lite ont i ländryggen. Lite sämre efter att ha suttit länge och efter löpning. Gör också ofta ont på morgonen för att sedan bli bättre under dagen.
Har fått en MR och den säger diskret intervertebralledsatros i L4L5 och L5S1.I övrigt inget. Är det det som spökar tro?
ToreH65 2024-02-20 23:53 #16
MR-fynden är små och behöver inte opereras.

Fråga 1: Jag vet inte din ålder men prostatacancer måste man alltid tänka på. Du skriver att du egentligen haft ryggbesvären i många år vilket talar emot prostatacancer. Men om du är under 60 år bör PSA-blodprov tas om det inte har tagits inom 1 år. Är du över 60 år beror det på vad tidigare PSA-prov visade. Statistiken visar att en utveckling av prostatacancer alltid har startat före 60 års ålder så om PSA-prov vid 60 års ålder eller högre ålder är under 3,5 kan du statistiskt sett inte få prostatacancer. Prostatacancer förekommer från 45år och uppåt. Jag hittade två sådana patienter åldrar ca 45-47år. På dom fördubblades PSA på ett år. Men orsaken till att jag hittade dom var att dom inte hade symtom men hade ärftlighet för prostatacancer och då lade jag till PSA-prov på deras andra prover.

Fråga 2: Anterolistes L5-S1 dvs kota L5 glider framåt får man av framåttippat bäcken (överkanten framåt och nederkanten bakåt, ser ut dom ökad svank.). På engelska "pelvis anterior tilt". Anterolistes, dvs kotglidning, 4mm är lite. Kotan är 4 cm tjock. Det är stabilt om kotglidningen är upp till 20mm. På de som har 10-20mm kotglidning kan det bli frakturer på kotbågar. På kotbågarna sitter ledband som ska hålla fast kotan så den inte glider. Det stod inget om fraktur på kotbågar i MR ländrygg. Det var bra. Om man har fraktur på kotbågar eller kotglidningen är 20mm behöver man steloperera ländryggen. Det är lång konvalescens, 1-2år, men man blir helt bra. Du har sannolikt haft framåt-tippat bäcken hela livet. Behandling vet jag inget om men på Youtube finns det många videor om du skriver in "pelvis anterior tilt". Hur bra Youtube-tipsen är vet jag inget om. Fråga någon annan.

Fråga 3: Har du assymetri i höftledernas rörlighet eller olika benlängd, eller olika fötter som t.ex kraftig pronering på bara ena foten? Testa rörligheten i höftlederna i så många vinklar som möjligt. Det ska vara symmetriskt dvs lika för båda höftlederna. Om höftlederna inte är symmetriska är det väldigt svårt att hitta vilken muskel eller vilka ledband som orsakar det. Jag vet ingen som lyckats identifiera och behandla orsaken till att höftlederna har olika rörlighet. Du bör isåfall fråga någon annan än mig. Benlängdsskillnad kan bero på att benen är olika långa mätt från höftens utsida (trochanter major) till foten. Det är vanligare att skinkans muskler och ileopsoas drar in höftleden och begränsar rörligheten. Då skapar dessa muskler också en rotation av bäckenet som är lätt att se. Om du är observant och tittar på dig själv ser du om bäckenet är roterat. Om så är fallet blir nästa steg att undersöka ryggrörlighet i sittande, för i sittande låser man höfterna. Rotation av bäckenet är vanligt och sjukgymnaster kan det, men det är ändå svårt att lyckas. Alla bäckenproblem är ganska vanliga hos unga kvinnor i 20.års åldern.

Det är vad jag direkt kommer på just nu.
karraz 2024-02-20 13:32 #15

Svar till inlägg av ToreH65, 2024-02-19 02:13:

Jag tackar för alla kloka och uppmuntrande kommentarer. Spännande och intressant läsning, inte minst det väldigt utförliga svaret från Tore :) Förhoppningsvis kan jag ha nytta av och testa en hel del av det som ni andra har känt positiva effekter av - likväl som att andra med liknande problem kan läsa och få tips nu eller senare. Vissa saker har jag redan börjat med, även om det kanske är för tidigt att märka några tydliga effekter. Rent krasst är det allmänna tillståndet rätt oförändrat. Men utifrån vad jag kan läsa i Tore´s text är jag nog ändå i den lindrigare delen av skalan - trots att jag periodvis har väldigt ont.

* Väldigt sällan jag känner av någon smärta i ländryggen på dagtid när jag har varit igång en stund, varken i rörelse eller stillasittande. Kan hugga till lite exempelvis när jag kör bil på knölia vägar och i princip alltid när jag nyser kraftigt. Blir snabbt trött och får ont vid t ex snöskottning när man jobbar mkt med ryggen, men det går snabbt över och jag har aldrig någon molande konstant värk i ryggen.

* Märker ingen form av styrke- eller känselbortfall i vänsterbenet. Ingen rörelsebegränsning etc. Allt funkar som tidigare, bara att vissa rörelser innebär att det bränner/gör ont ut i benet. Typexempel på rörelse som är besvärlig är att ta på sig strumpor (aldrig känt mig så gammal som att jag måste låta det gå 10-15 min av rörelse på morgonen innan det ens är lönt att testa). Det enda jag har märkt av är konstigt nog i högerbenet (som i övrigt är helt problemfritt) - vid viss ansträngning, främst skidåkning, får jag ganska snabbt ömsom känselbortfall, ömsom molande värk i främre lårmuskeln. Skulle inte säga att jag har någon begränsad muskelfunktion men just denna känsla/värk är något nytt som inte funnits tidigare som jag utan att veta säkert kopplar ihop med övrig problematik i o m att det uppkommit i samma veva.

* Det är fortsatt morgonen som är värst. Allt eftersom dagen går blir det successivt bättre. Har än så länge inte stött på någon form av träning som INTE funkar, som gör att det gör ont. Funkar att springa, cykla, åka skidor (både skejt och klassiskt), cykla, crosstrainer. Däremot stillasittande långa perioder (är jag på typ konferens kommer jag gå längst bak i lokalen och stå upp långa perioder snarare än att sitta ner som alla andra). Köra bil med manuell växellåda är inte kul - kopplingspedalen är inte min vän längre. Käkar en hel del värktabletter och det hjälper, inte minst för att kunna träna på ett bra sätt. Kör väldigt mycket styrketräning och har lyckats bygga upp en väldigt starkt mage/rygg/bål - den sjukgymnast jag har täffat är ganska övertygad om att jag skulle ha betydligt värre problem annars och hennes enda uppmaning var väl i princip att fortsätta precis som jag redan gör med den biten.

Nu befinner jag mig i ett vänteläge - gjorde en ny magnetkameraundersökning för exakt två veckor sedan och ska bli kallad till en ny konsultation. Gjorde samma undersökning i november 2023 men i o m att nervproblematiken dök upp först i december ville man göra en ny undersökning för att se om något nytt hade tillstött sedan dess. Har fått ett utlåtande från november-skanningen som jag inte förstår speciellt mycket av :)

* L5-S1 - dehydrerad och höjdreduserad. Lätta benmärgsödem runt disken. Inga kotkompressioner. Minimal spondylos.

* L4-L5 - dosalt buktande disk på gräns till bredbasigt centralt diskbråck. Retrolistes på kotkroppen L5 ca 5 mm. Trängsel i laterlala recesserna.

* L5-S1 - anterolistes av kotkroppen L5 ca 4 mm. Pars interatricularis L5 mkt tunna bilateralt. Spondylos kan inte uteslutas. Dosalt buktande disk, lätt foraminal försnävning vänster. Ingen central stenos.


ToreH65 2024-02-19 02:13 #14
(fd Tore H60). Det är två avgörande frågor. Den ena är operation eller inte. Dem andra är sjukgymnastik. Jag är pensionerad distriktsläkare. Jag avser bara att svara på frågan om operation. Sjukgymnastik mm är jag mindre kompetent i och alla nedanstående kommentarer om sjukgymnastik låter riktiga i mina öron.

Operation>> bedömning om operation eller inte grundar sig på en bedömning av om diskpåverkan blir bestående eller inte. Detta är svårt att gissa från början. Det normala är att en ortoped först säger att det inte behöver opereras och nästa ortoped säger att nu är det för sent. Man måste operera inom 6 månader. Du fick diskpåverkan det 2023. I mars har det gått 3 månader. Om du ska opereras är det lämpligt att dra igång processen i mars.

Det man kan säga nu är följande: Ibland är det diskbråck, ibland gränsfall diskbuktning och ibland diskbuktning. Oftast skriver röntgenläkaren att det är medelstort. Oftast går diskbråcket delvis bakåt och delvis åt sidan. Det är bra. Det sämsta är om diskbråcket/buktningen bara är åt sidan för nervrötterna går åt sidan. Din situation verkar vara mittemellan. Ibland skriver röntgenläkaren "ger förutsättning för tryck på nervrot." Då kan operation bli aktuell. Ibland skriver röntgenläkaren "tangerar nervrot," då brukar inte operation bli aktuell. Du skriver inte om andra MR-fynd. Åt sidorna där nervroten passerar ut kan det också finnas förslitningar (intervertebralledsartros) och det hål nervroten passerar (foramen) kan vara trång, vilket är dåligt. Röntgenläkaren brukar skriva hur mycket ihoptryckt disken är: oftast måttligt ihoptryckt. Detta är med röntgenläkarens ögonmått.

Du skrev inte nivån i ländryggen. Vänster höft har nivå L2-L3, vänster fot tå 3-5 (liltå-sidan) nivå L5-S1. Du har symtom från två nivåer. Jag antar att vänster höft bara var i början och det nu enbart är vänster fots lilltå-sida (absolut inte stortån (L4-L5).

Om diskpåverkan är total på nivå L5-S1 är du helt förlamad på vänster fots lilltå-sida, kan inte vifta på tårna. Även förlamad vadmuskel. Du kan inte stå på tå och lyfter du foten droppar den ned, foten släpar i marken när du går och du snubblar. Vid total diskpåverkan blir huden bedövad på vänster bens lilltå-sida och delvis baksida från höften till foten. Trycker du med något vasst ska känsel för smärta vara borta men känsel för beröring finnas kvar. Trycker du med en nål känner du nålen men sticket gör inte ont. Om diskpåverkan är partiell har du mindre kraft i tår och vadmuskel om man jämför att stå på tå och vifta på tårna. Ju mer styrka du har desto mindre diskpåverkan har du. Samma sak med känseln. Ju bättre känsel (jämför med det friska benet) desto mindre diskpåverkan.

Du kan också bedöma hur ryggen känns. Vid diskbråck med diskpåverkan har man ryggvärk dygnet runt oavsett kroppsläge och behöver starka värktabletter dygnet runt. Typiskt för diskbråck är att hostning och nysning smärtar i ryggen och ut till vänster ben för när man hostar eller nyser ökas trycken inuti bålen och då blir det tryckökning på diskbråcket och diskpåverkan på nervroten.

För att bedöma om operation behövs bedömer man dels hur kraftigt diskbråcket/buktande disk var från början och sedan hur snabbt det förbättras. Teoretiskt sett kan en buktande disk hoppa tillbaka och man blir bra samma dag men jag har aldrig haft en sådan patient. Det vanliga är att förbättringen har ett linjärt förlopp. Du måste bedöma hur mycket du har förbättrats nu.

Det normala är att stora diskbråck med total nervpåverkan nästan alltid behöver opereras och dom patienterna tar ortopederna direkt till operationsbordet. Det normala är att små diskbråck och buktande diskar med partiell och mindre nervpåverkan nästan aldrig behöver opereras.

Eftersom en viktig fråga är hur snabbt du förbättras brukar distriktsläkaren låta sjukgymnasten avgöra om det behövs remiss till ortoped. Dvs sjukgymnasten försöker i 2 månader men blir det för liten framgång med sjukgymnastiken rekommenderar han/hon remiss till ortoped.

Jag skulle inte skriva något om behandling eftersom det egentligen inte ingår i min kompetens men efter 25års distriktsläkararbete med i genomsnitt en ryggpatient per dag har jag ändå hört mycket om behandling. Enligt mig är det viktigaste att få tillbaka diskbuktningen. På natten ska du inte sova med vänster sida nedåt eftersom det vänstersidiga diskbråcket/buktningen då ökar pga ramlar nedåt. Sjukgymnasten har övningar för att få tillbaka disken. Här är min erfarenhet att kiropraktorer och naprapater är betydligt mer kompetenta och har betydligt mer behandlingsmöjligheter än sjukgymnasten. För att minska trycket på nervroten är det viktigt att räta upp ryggen. Du kan göra det själv genom att gå med gåstavar. Biltemas gåstavar är bra. Gå med så rak rygg som möjligt. Vid ryggproblem tappar musklerna funktionen och det blir värre. Träning aktiverar musklerna och skapar balans i musklerna. Träning brukar ha snabb och bra effekt.

Du ska ta värktabletter för då kan du träna bättre och blir bra snabbare. Det är ett misstag att snåla med värktabletter.

Ett problem är sjukskrivning för försäkringskassans riktlinjer är ovetenskapliga. Men har du EM rutinerad distriktsläkare vet han/hon hur man ska skriva sjukskrivningen och komma runt problemet.

Lycka till.
Hoppas fler skriver och kommenterar.
Dr Dre 2024-02-17 21:24 #13
Är inte medicinskt utbildad och inte haft besvär kopplade till skelett/buktning men jag har haft problem med muskulaturen i ländrygg med liksom kramp/låsningar och även smärta i höft som strålat ner mot benet. Inte så stora besvär att det stört vardagen utan mer vid idrottande och lång bilkörning och som sagt enbart muskulära besvär. Det som hjälpt har varit ganska tung styrketräning med marklyft och benböj (väldigt gradvis ökning men så man klarar typ 6-7 repetitioner per set) + stretch i form av att sitta på huk med fotsulan i marken en stund (1-2 min) på morgonen med så upprätt rygg som möjligt samt litet hemma-gubb-yoga där man är länge i varje position. Men som sagt, jag skulle nog rådgöra med kunniga medicinare innan jag skulle börja med det för någon som har skelettrelaterade skador och sån smärta som du har...men det är min berättelse (50 år gammal).
Talangen 2024-02-16 22:57 #12
Nu låter det som att du har mer problem än detta men ont i ländrygg och höftböjare hänger ihop. Här finns en bra övning som kommer åt på ”djupet” i ländryggen där höftböjarna fäster. Från löpargurun Zillen:

https://youtu.be/E5DVmwNLvwE?si=l1lNDq3oQWJSeZzu
mmm 2024-02-16 18:44 #11
Aleris i Nacka förstås…
mmm 2024-02-16 18:40 #10

Svar till inlägg av PE, 2024-02-16 10:15:

De sövde mig, snittade upp i ryggen, skar bort benpåväxt på kotorna L3 och 4 som tryckte på nerverna. (Spinal stenos.) Stängde och sydde ihop. Jag fick vara kvar i två dygn, sen åka hem. Kunde springa igen efter ett par månader.
Rumskompisen som hade diskbråck på tre kotor, fick vara kvar ett par dagar till.
Olle 2024-02-16 10:32 #9
"Sälen" är en väldigt skön övning, är min erfarenhet.

Sedan får man ju inte glömma bort att det tydligen finns något som heter Falsk Ischias också. Huruvida Falsk Ischias kan kännas lika mycket som äkta, det är jag inte byxad att bedömma.
PE 2024-02-16 10:15 #8

Svar till inlägg av mmm, 2024-02-15 17:21:

Vad gjorde dom under operationen?
H 2024-02-15 19:08 #7
Ihop med övriga tips vill jag lägga till ett som lindrade för mig. Hänga raklång med ev lätt fotisättning om det behövs för att undvika smärta. 5*30s per dag hjälpte mig efter några veckor. Fortsätter nu efter ett halvår med 1-3 gånger dagligen.
Innan dess hade dock sjukgymnast och naprapat hjälp limit från det mest akuta.
mmm 2024-02-15 19:05 #6
Komplettering. Det är Alexis i Nacka som nu har de duktiga ryggkirurgerna från Strängnäs. Det går att kontakta dem direkt och på så sätt få operation om jag har förstått det rätt.
Per G 2024-02-15 18:23 #5
Har utbuktning på 3 kotor men jobbar kontinuerligt med att stärka musklerna i ryggen med gummibandsövningar och det håller det på en just nivå
mmm 2024-02-15 17:21 #4
Kräv att få en operation. Hade liknande besvär och blev opererad för tio år sen, sedan dess utan besvär. Jag opererades på Ryggkliniken i Strängnäs, men dom finns nu under annat namn i Nacka.
PE 2024-02-15 15:15 #3

Svar till inlägg av TEE, 2024-02-15 14:23:

Min erfarenhet också. Hårt arbete med stretch, rörlighet och undvika vissa träningsformer eller idrotter som gör dessa muskler stela.
Navigator 2024-02-15 15:01 #2
En bra naprapat fixar det där. Krya
TEE 2024-02-15 14:23 #1
Jag har mycket erfarenhet av liknande problem, men har tyvärr inte blivit mycket klokare med åren. Sannolikheten för att besvären försvinner av sig själva vågar jag inte bedöma. Vad gäller hur man bäst hanterar besvären har jag däremot med tiden bildat mig en personlig uppfattning, ovetenskapligt baserad på egna erfarenheter. Jag upplever att det kan hjälpa med mycket stretchning av alla muskler som rimligen skulle kunna påverka disken. Man kan alltså behöva stretcha många muskler, men plötsligt kan man råka hitta något som har effekt. De sjukgymnaster jag träffat har i stället fokuserat på styrkeövningar, vilket jag inte tycker har hjälpt.

Senast kommenterat

Onsdag 17/4

15:49

NATT-SM

117

 

10:35

-Arrangemangsreklam-

974

 

Tisdag 16/4
Söndag 14/4

09:46

Jiiwee

6

 

Lördag 13/4

17:28

Eventor nere igen...

862

 

10:03

Silly Season 2024

197

 

Fredag 12/4

17:38

Stafettligan

390

 

Torsdag 11/4
Onsdag 10/4

23:57

Maraton tider!

31

 

Lördag 6/4

20:13

Livelox feedback

253

 

Fredag 5/4
Torsdag 4/4

08:13

Vänplikt/lumpen

10

 

Onsdag 3/4
Tisdag 2/4

07:41

10-mila från 2024

1714

 

Måndag 1/4
Lördag 30/3

09:59

Postcovid

0

 

Torsdag 28/3

08:28

Jukola / Venla - 2024

77

 

Onsdag 27/3
Tisdag 26/3

20:56

Stigsnitsling

10

 

19:25

Barku shoes?

12

 

Måndag 25/3
Torsdag 21/3

22:18

Sverigelistan

395

 

Onsdag 20/3

10:57

Tove på OS?

32

 

Fredag 8/3
Måndag 4/3
Onsdag 28/2

18:23

GPS med Galileo

39

 

Tisdag 27/2
Torsdag 22/2
Onsdag 21/2

10:51

Jobb för orienterare

233

 

Tisdag 20/2

17:42

Orienteringsvideos

6

 

Fredag 16/2
Måndag 12/2
Söndag 4/2

15:59

Gap year in Sweden

0

 

Lördag 3/2


Arkiv

 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng