Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av Gert Forsberg, 2025-11-15 00:07:

Bättre länk
https://jp.mulka2.com/cloud/live/live-result.jsp?eventId=20251115DjFd738jsuDqTd3RqC1S_g

VM För döva orienterare startar nu. https;//jp.mulka2.com/cloud/live

Svar till inlägg av Surfer, 2025-11-14 14:47:

Ursprungsönskemålet car givetvis att stänga av vägen. Trafikverket sa tidigt nej, så då jobbade det på bro-lösning. När Trafukverketa krav på bro kom och det visade var extremt dyrt kunde Länsstyrelsen godkänna vägavstängning.

Svar till inlägg av CvL , 2025-11-14 13:11:

Ursprungsplanen var en bro som det jobbades länge med innan det blev vägsavstängning istället bla beroende på krav från Trafikverket och kostnad

Svar till inlägg av Surfer, 2025-11-14 10:06:

"Ge upp tanken" är väl inte helt uttryckt. Det är väl självklart att man hellre stänger av än att bygga en bro med de krav som Trafikverket ställer. Vad jag har hört skulle en bro för O-Ringen i Uppsala ha kostat ungefär miljon.

Broar lver vatten är väl lättare att bygga. Inga krav från Trafikverket då. Det har byggts på både 10mila och O-Ringen

2.5km till start är inga konstigheter på Oringen…kortare fågelvägen oftast skall sägas, men ändå.

Svar till inlägg av Fundering , 2025-11-14 10:11:

På O-ringen är det oftast A2 för oss med lite längre (nåja) banor på 1:7500

Hur mycket påverkar pappersstorlek och skala banläggningen? De flesta banor går ju numera med 1:7500 eller 1:10000, medan 1:15000 i praktiken är reserverat för elit, om de ens använder det framöver. På 1:7500 krymper den användbara kartytan rätt ordentligt även på A3, särskilt när man räknar bort marginaler, kontrollbeskrivning och loggor.

Med sjöarna 2–2,5 km öster om Kärrtorps IP undrar jag hur långt österut banorna faktiskt kan gå innan kartytan på pappret tar slut, framför allt för 1:7500. Det borde rimligen påverka vilka delar av terrängen som är möjliga att använda.

Kartbyte eller kartvändning skulle ju kunna lösa en del, men är det något man verkligen gör på O-ringen i praktiken?

Svar till inlägg av SM, 2025-11-14 08:34:

Uppsala fick ge upp tanken på en bro över gamla E4an. Det var enklare att stänga av vägen.

Svar till inlägg av 08, 2025-11-14 04:13:

Jag tvekar inte på att du har rätt.
Men att bygga nya broar (om än tillfälliga), det har O-ringen gjort många gånger tidigare. Så skulle inte förvåna mig om det kommer upp förslag på att bygga ny bro om det skulle behövas.

Svar till inlägg av 0708, 2025-11-14 08:06:

Nu blev jag nyfiken. Kollade vad som är avlyst. Såg inte att etapp 4 finns med på Eventor, men det är väl samma avlysning som tredje etappen. https://eventor.orientering.se/Events/Show/54183

Håller med om att öster om Ältavägen (260) och ned mot Erstavik är finaste delarna, men jag tror att den som lagt in avlysningen tagit i lite väl mycket. För det första så är det inte helt lätt att korsa Ältavägen under tävling och sedan är avlysningen över 6 km fågelvägen från Kärrtorps IP till kraftledningen som är avlysningens kant. Jag tror alla banor läggs väster om Ravinens klubbstuga. Möjligt att elitklasserna under långdistansen skulle få någon lösning med passage under vägen, men inte mer än så. Gissar även att Järla och Ravinen vill träna i markerna från masterna och söderut under 2026/2027.

Svar till inlägg av 08, 2025-11-13 20:57:

”Vi stockholmare” är vana att springa i alla delar av Nackareservatet…. Kanske minst i det östra. Mest väster om Ältavägen, minst i öster neråt Erstavik.

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-13 21:54:

Eftersom arenan och målet ligger på Kärrtorps IP i skogens västra kant, och sjöarna med broarna ligger ungefär 2 till 2,5 km längre österut, uppstår en ganska tydlig begränsning. Ser man på banlängdsfördelningen (medel och lång för huvudklasserna) är ungefär 75–80 procent av alla banor så korta, alltså 5 km eller kortare, att de i praktiken kommer att stanna helt på västra sidan av sjöarna. Totalt sett är cirka 76 procent av alla banor högst 5 km långa, medan bara tre banor är längre än 9 km. Det är bara dessa få längre banor som realistiskt kan göra en större sväng in i terrängen öster om sjöarna.

Starten kan förstås placeras långt bort för att ge banläggaren mer terräng att arbeta med. Men oavsett hur långt bort starten hamnar måste alla banor tillbaka till målet vid Kärrtorps IP. Det innebär att mängden praktiskt användbar terräng i öster är starkt begränsad för de kortare klasserna.

Dessutom kan vägen till start inte dras rakt genom skogen, eftersom den då riskerar att korsa framtida banstråk eller störa tävlingen. I praktiken finns bara två rimliga riktningar för startfösningen: söderut, i riktning mot Skogsluffarnas klubbstuga och vidare längs stigar och vägar, eller norrut i riktning mot Hammarbybacken. Detta gör att löparna, även om starten är placerad långt bort, ändå kommer in i tävlingsområdet från syd- eller nordkanten. Det förändrar inte huvudlogiken. För att nå terrängen öster om sjöarna krävs det att banorna är tillräckligt långa för att hinna dit och tillbaka, oavsett startplacering. Dessutom är det sannolikt att banläggaren inte vill lägga banorna fram och tillbaka över samma bro, vilket begränsar möjligheterna ytterligare.

Resultatet blir att korta banor, alltså 5 km eller kortare, i princip aldrig kan ta sig över sjöarna. Mellanlånga banor på ungefär 5 till 7 km kan möjligtvis nudda den östra sidan av sjön, men det blir nära sjöområdet och utan större terrängutnyttjande. Endast de längsta banorna är tillräckligt långa för att realistiskt kunna använda terrängen längre österut.

Därför blir den östra delen av området, liksom terrängen söder om Ravinens klubbstuga, i praktiken något som bara ett fåtal klasser kommer att kunna använda.

Svar till inlägg av 08, 2025-11-13 20:57:

Intressant att du säger det, då banläggarna blev utsedda för typ 2 dagar sedan..

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-13 16:27:

Majoriteten av löparna kommer springa väster om Dammtorpssjön och Söderbysjön. Vi Stockholmare är vana att springa mer österut i Nackareservatet där det är bättre orienteringsterräng.

https://www.centrumkartor.se/show_map.php?user=The+Lentil&map=2382
https://www.centrumkartor.se/show_map.php?user=The+Lentil&map=2377

Svar till inlägg av TF, 2025-11-13 12:21:

Ok. Då uppfattade jag dig fel, och det var ju bra. Nackareservatet är grymt bra orienteringsterräng. I synnerhet för ett arrangemang som Oringen skulle jag säga.

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-13 10:36:

Jag gjorde väl ingen värdering av området utan bara en beskrivning av detta? En del gillar vildmark, en del gillar närområden, en del tycker orienteringsmomentet är viktigt på O-ringen och en del tycker annat är viktigt. Det är dock viktigt att vara ärlig om vad som kan förväntas så att alla kan bestämma om det är värt pengarna att anmäla sig eller inte.

Svar till inlägg av AMN, 2025-11-13 09:29:

Du bestalar en avgift till HittaUt centralt (baserat på storleken på kommunen vilket kan bli en issue för stockholmsområden). Den avgiften innefattar kartlayout, app + hemsida samt visst tryck, m.m.
Sedan behöver du initialt investera i stolpar, men detta är ju en engångsinvestering då du nyttjar samma stolpar år 2 och framåt.

Utöver det är det ju inga kostnader såvida du inte ska ha någon anställd för att driva projektet.

Om en kommun går in med ~50kkr per år så täcker det kostnaderna med råge (förutom kartrevidering) och lämnar ett litet överskott.

HittaUt bockar i så otroligt många rutor på vad kommuner förutsätts göra i sitt uppdrag så det är nästans omöjligt för en kommun att säga nej till Hitta Ut mtp. den lilla kostnad det är för dem.
- Folkhälsa, få medborgarna att röra sig mer
- Gratis för medborgaren att vara med
- Få folk att gemensamt eller enskilt aktivera sig i skog och mark
- Tillgänglighet, vissa utmärkta kontroller som är lämpliga för de med rullstol etc.
- Få besökare till kommunen (ja! Hitta Ut lockar besökare)

Det är extremt få andra projekt som kan bocka i lika många saker på kommunens lista..

Svar till inlägg av TF, 2025-11-13 09:05:

Du har inte så mycket erfarenhet av Nackareservatet va?? Lätt ett av de bästa områdena i Stockholm för denna typ av tävling. ”Bomgaranti” som nån uttryckte det. O-ringen utan ordentligt med stigar och andra enkla ledstänger kommer aldrig hända.

För mig som inte kan hitta ut - vilka kostnader förutom tryck och kartrevideringar tillkommer för Hitta ut?

Svar till inlägg av 08, 2025-11-13 06:51:

Det är ju bra att få låna Stadion, tyvärr saknas det terräng….
Synd nu när kommunekologerna ”räddat” O-ringen så det nu går 2 etapper i ”riktig terräng”, 2 i ett extremt stigrikt närområde och så har vi en avslutning i en park (Nationalstadsparken)…..

Det är nästan inga klubbar i Stockholms regionen som har Hittaut längre, tror det är fler Upplandsklubbar än klubbar som tillhör StOF som har hittaut. Till och med Stockholm City-projektet, som drevs av SOFT och StOF, sägs ha gått back trots sponsor och stöd. Om inte ens ett centralt initiativ funkar ekonomiskt i Stockholm säger det en hel del om hur tuffa förutsättningarna är för klubbarna i vår region.

Det är ju dock bra att vi får låna stadion gratis till oringen iaf…

Svar till inlägg av ?????, 2025-11-12 21:06:

Det vet jag inte explicit för Gustavsberg. Men diskussionerna hos Sthlms klubbar som lagt ner (det är fler än en, eller så har kanske någon återuppstått) var åtminstone för nåt år sedan att kommunerna inte hjälper till så mycket, samt att det var svårt hitta sponsorer som täckte kostnaderna.

Svar till inlägg av Uppenbart, 2025-11-12 20:48:

Aha. Gustavsbergs OK alltså, som nämndes hör tidigare. Fick de inte med sig kommunen? Då lär det vara svårt att driva just Hittaut.

Svar till inlägg av ?????, 2025-11-12 18:45:

Botkyrka, Huddinge bl. a.

Svar till inlägg av ?????, 2025-11-12 18:45:

Värmdö

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-12 17:27:

Vilka kommuner? Kan du ge exempel på klubbar som misslyckats med att få kommunen att stödja?

Svar till inlägg av Klas B, 2025-11-12 16:58:

Ja, jag håller med. Många kommuner gör det dock inte - de har egna initiativ med Hälsans stig, elljusspår och gym, utställningar på intressanta platser etc.
Men grattis till er om ni har en kommun som stöttar er på såna tydliga sätt i detta med HittaUt.

Gällande papperskartans vara eller icke vara tänker jag såhär: Målgruppen för Hittaut är i stor utsträckning pensionärer, som absolut har smartphones, men gärna slipper använda dem till ”allt.” Upplagorna kan absolut minskas successivt för varje år, och distribution till alla brevlådor har vi i Kholm slutat med sen att par år tillbaka. Det vi däremot börjat med utöver sedvanlig distribution via samarbetspartners är brevlådor på utvalda platser som t.ex. motionsspår ute på landsbygden, vid vår egen klubbstuga och vid den lokala skidbacken. Inför 2026 lär det dyka upp en brevlåda vid Vrå Fornby. Bara detta att Hittaut kan locka folk att upptäcka allt från fågeltorn, och våtmarker till hembygdsgårdar och fornborgar tycker jag är argument nog för att motivera att alla skattebetalare i kommunen lägger några kronor per år på ett projekt som Hittaut. I Katrineholms fall ca 1,50 kr per innevånare, vilket innebär 50 000 kr/år för licens, karttryck och material i kommunalt bidrag. Sen har vi fått mer pengar för särskilda satsningar i samband med kommunens jubileum samt ”Hälsoåret 2022” i syfte att främja folkhälsan efter pandemin.

Svar till inlägg av Klasse, 2025-11-12 11:01:

Jag var med i KOK i ca 5 år innan jag blev involverad i Hittaut, eller ”Lustjakten” som vi kallade projektet under kommunens 100-årsjubileumsår 2017 och anser att detta med en app och papperskarta för icke-orienterare var en absolut förutsättning för att lyckas öka klubbens externa intäkter för såväl ungdomsverksamhet som kartritning. Absolut inte i nivå med Bingolotto på 90-talet, vilket möjliggjorde en utbyggnad av klubbstugan. Men som kompensation för minskade intäkter från klubbens egna OL-arrangemang har det åtminstone funkat i snart 10 år.

Jag hade nog personligen inte hittat motivationen att försöka ”sälja in KOK” till sponsorer och bidragsgivare såsom RF-SISU, Kommunen, Sparbanksstiftelsen och lokala företag utan Hittaut som draglok. Och även om jag haft motivationen hade jag med stor sannolikhet misslyckats.

Svar till inlägg av Vet att, 2025-11-12 12:45:

Är det verkligen många? Nämn gärna ett par. Men hur går det sen för dem rent ekonomiskt? Det tas ju också upp i själva utredningen att bar ha digital och att avgiftsbelägga, men man kan också riskera att missa en massa viktiga saker om man överger papper. T ex färre användare och då sämre för sponsorer t ex.

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-12 07:36:

Många klubbar inte trycker upp papper utan bara kör app och digital för egen utskrift. Då är ju tryckkostnaden noll i alla fall

Svar till inlägg av Klas B, 2025-11-12 06:27:

Jag kan helt instämma med Klas synpunkter då vi oxå arrangerar med lyckat resultat. Det ger även ett värde som du är inne på i att vi som förening syns i samhället på ett helt annat sätt än tidigare. Kommuninvånarna vet att vi finns vilket ger följdeffekter. Vi har även kunna koppla våra kartsponsorer till våra andra aktiviteter.

Svar till inlägg av Klas B, 2025-11-12 06:27:

Bra!
Något att fundera på:
Hur mycket jobbade ni kring punkt 1, 2 och 3 före Hittaut?

Det är lite som att ”Alla dieter är bra och ger resultat. Eftersom när man går på en diet är man medveten och tänker på vad man stoppar i sig.”
Med Hittaut blir klubben aktiv och jagar sponsorer med mera.

Svar till inlägg av Fundering , 2025-11-12 10:16:

Att intresset sjunker sen toppåret 2021 är inte så konstigt. Under pandemin var ju de enda aktiviteterna man fick göra att gå skogspromenader.

Det totala intresset verkar dala
2020
99 492
2021
112 382
2022
99 539
2023
97 500
2024
90 000
2025
87 889

Svar till inlägg av Frågan, 2025-11-12 07:36:

Det låter ju aningen konstigt, det måste ju nästan vara helt omöjligt att gå back på Hitta UT? Numer är det ju i princip ett krav för att få starta att man har en kommun i ryggen som går in med medel motsvarande de kostnader man har mot hitta ut centralt (layout och print).

Svar till inlägg av Klas B, 2025-11-12 06:27:

Bra inlägg och en bra inblick i Hitta Ut från en klubbs perspektiv och som säkert stämmer in på många andra. Har inte fått det så konkret presenterat tidigare och som visar på många positiva effekter utifrån hur ni lyckats med ert upplägg.

Svar till inlägg av Klas B, 2025-11-12 06:27:

Det låter ju fantastiskt. Min klubb gick back ~10kSEK per år, trots sponsorer. Det är inte gratis att trycka upp många tusen papperskartor. Hade den kostnaden inte varit där hade det nog blivit annorlunda, men vi har lagt ner.

Svar till inlägg av ??????, 2025-11-11 17:43:

Varför Sthlm-klubbar slutar med Hittaut vet jag inte. Däremot vet jag att vi i Katrineholm haft följande nyttor, förutom de rent ekonomiska med sponsorintäkter (vilket kanske är svårare i en storstad, där det inte finns samma lokala driv bland företagare att göra något för orten och dess innevånare?)

1. Lättare att attrahera sponsorer till klubben överhuvudtaget
2. Bättre dialog med kommunen om orienteringens roll och värde
3. Lättare att söka och få bidrag till kartritning som även gynnar klubbens ordinarie verksamhet
4. Fler tillgängliga fasta kontroller för egen träning utöver klubbens enda träning i veckan april-oktober

Sedan 2017 har KOK dragit in i storleksordningen 80-100+ tkr/år till klubbkassan genom hittaut, vilket få av våra egna orienteringsarrangemang en har teoretiska möjligheter att matcha.

Så även om vi ser att det finns en separat målgrupp med ”hittautare”, så gynnar det klubben på många sätt. Vi kan också se att föräldrar (inkl. mor- och farföräldrar) som kör hittaut har större benägenhet att introducera sina barn och barnbarn för KOK-skolan. Den bästa rekryteringsbasen annars för oss är att familjer drar med varandra och att ungdomarna känner en gemenskap. På samma sätt som hittautarna triggar varandra att tävla på sitt eget sätt - inte genom snabb förflyttning mellan kontroller, utan att snabbt ta alla nysläppta checkpoints.