När Alternativet frågat runt bland orienterare om hur olika verksamheter kan hamna inom verksamhetsområdena öppenhet, synlighet och tillgänglighet har vi mest fått frågetecken som uttryck tillbaka. Man har helt enkelt inte förstått frågan. Och ju mer vi vrider och vänder på det, desto mer förvirrade blir vi.
Därför har vi tagit fram en alternativ verksamhetsmodell. En modell som bygger på Offensiv orientering, alltså den verksamhetsplan som levt i fyra år och som utgår från verksamhetsområdena individutveckling, föreningsutveckling och arrangemangsutveckling. Det är också en plan som använder mycket av det offensiv orientering handlar om - att förenkla, att lyfta blicken, att se helheten och känna flytet. Samtidigt plockar vår alternativa modell några av de begrepp som används i den verksamhetsplan styrelsen lägger fram vid förbundsmötet. Bland annat har vi inkluderat föreningsstöd som ett verksamhetsområde (ihop med medlemsstöd) och vi har också försökt betona vikten av en bra marknadsföring, en bra kommunikation och vår strävan i att bli mer öppna, synliga och tillgängliga.
Bild över modellen:

[ Klicka för större bild! ]
Kort förklaring av modellen
Förbundets och distriktens verksamhet delas in i fyra områden:
1. Förenings- och medlemsstöd
Här ingår stödjande/rullande/förvaltande verksamhet - kalla det vad ni vill. Här hamnar tävlingsrelaterade frågor (regler, kart- och markfrågor, Sverigelistan mm), barn- och ungdomsfrågor samt administrativ verksamhet (framtagande av tävlingsprogram, naturpassmaterial osv). Här ingår också utbildningsfrågor, jämlikhetsfrågor samt demokratifrågor.
2. Individutveckling
Här ingår utvecklingsplanen som tar hand om och utvecklar morgondagens landslagslöpare. Den tar också hand om dem som inte vill bli bäst utan som vill utvecklas som orienterare i sin takt, alternativt bli ledare inom orienteringen.
3. Föreningsutveckling
Under föreningsutveckling ingår allt som kan förbättra och utveckla föreningens verksamhet. Det kan handla om att förbättra organisationen, utveckla träningsverksamheten genom nya analysmetoder eller att starta igång någon ny aktivitet man inte arbetat med tidigare, t ex motionsorientering.
4. Arrangemangsutveckling
Här skapar vi världens bästa arrangemang. Det handlar om kvalitetssäkring, att ta vara på de bra erfarenheterna och att till nästa tävling utveckla de delar som inte gick så bra förra gången.
Organisatoriskt är enheterna för marknadsföring och kommunikation, samt ekonomi och administration, stödenheter till idrottsverksamheten.
Fördelar med den här modellen
Vi ser flera fördelar med en sådan här modell:
- Tydligare verksamhetsstruktur, symboliserad av en borg, där kärnverksamheten utgör grunden vi inte kan vara utan, medan tornen står för utveckling och drivande verksamhet. Ju högre torn, desto mer visar vi vår öppenhet, synlighet och tillgänglighet. Samtidigt kan vi inte bygga för högt om vi inte har en stabil grund att stå på.
- Olika verksamheter blir lättare att placera in i modellen, antingen inom förenings- och medlemsstöd eller i något av utvecklingstornen.
- Många distrikt - och även föreningar - ser redan ut att ha en verksamhetsmodell som liknar denna. I vår modell har vi redan distrikten med på vagnen.
- Modellen ger också en tydligare finansieringsfördelning där den drivande verksamheten i första hand är tänkt att finansieras med sponsorer och bidrag medan kärnverksamheten är något som medlemmarna i första hand är med och betalar.
- Ett landslag formas inte av ökad synlighet. Det handlar om långsiktig utveckling av den enskilde individen. Vill vi ha världens bästa landslag bör detta också vara ett av våra prioriterade verksamhetsområden.
- Hur tar vi hand om morgondagens orienterare, dvs de som kanske inte nödvändigtvis vill engagera sig i en klubb, men som ändå kan tänka sig vara medlemmar för att på så sätt få olika rabatter eller till exempel ökad tillgänglighet till våra analystjänster? Vi har valt att kalla dem pay- and play-medlemmar och de utgör en förlängning av tornet föreningsutveckling.
- Att tävla verkar vara en av de starkaste drivkrafterna till varför många orienterar (något som framtidskonventet 2007 kom fram till). Den här modellen tar hänsyn till att utveckla våra arrangemang så att de möter både dagens och morgondagens orienterare.
Förslag på nya mål
Till den här modellen är det också enkelt att koppla mål. Vårt förslag är att koppla dessa till de tre tornen.
Senast år 2013 ska vi:
- Ha världens bästa landslag. Mäts i antalet mästerskapsmedaljer, utmärkelser mm.
- Vara fler orienterare än tidigare. Det kan betyda fler föreningsmedlemmar, fler tävlingsaktiva, fler pay- and play-orienterare, fler föreningar osv.
- Erbjuda världens bästa arrangemang. Att ha tävlingar som motsvarar orienterarnas förväntningar. Kan mätas med enkäter, antal startande mm.
Hur ska vi då uppnå dessa mål? Jo, genom att vara mer öppna, synliga och tillgängliga. Men också genom att erbjuda en idrott där alla kan vara med på egna villkor, samt genom att utveckla idrotten i en offensiv anda som tar hänsyn till egna förutsättningar och omvärldens förändringar. Känns orden igen?
Vi ses i Södertälje på lördag!