Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av Xxxx, 2019-10-04 22:44:

OL Alternativet brukar ju låta sina läsares idéer komma fram till FM genom motioner, även lite obekväma! Testa!

Svar till inlägg av Bitter mandel, 2019-10-04 21:59:

Väldigt många av mina gamla OLGY-kompisar är ledare i sina klubbar och har tagit ett fantastiskt ansvar för sporten. Visst var det en del som slutade med OL efter OLGY-tiden, men de hade kanske slutat ändå.

Svar till inlägg av Någon klubb som vågar?, 2019-10-04 22:16:

Vågar? Kanske inte är någon som vill. Du kan väl själv jobba på en motion och försöka få med klubben om du tycker det är angeläget.

Svar till inlägg av Någon klubb som vågar?, 2019-10-04 22:16:

Har SOFT något inflytande i OLGYs existensberättigande överhuvdtaget?

Svar till inlägg av Bitter mandel, 2019-10-04 21:59:

Är det någon klubb som vågar motionera om detta till nästa års förbundsmöte?

Svar till inlägg av Uppsala, 2019-10-03 21:57:

Kom gärna igen om fem år. Det är inte ovanligt med olgy-elever som arrangerar saker (oftast för den offentligt finansierade olgy-klassen dock, inte för den ideellt arbetande klubben).

Många av om-gymnasiernas elever utvecklas till fina medborgare, vilket de antagligen hade blivit ändå, utan olgy. Min poäng är att olgy-åren ger dem en missvisande bild av hur samhället och livet i en ideell om-klubb ser ut i verkligheten. Det gäller oavsett om de söker sig till en storklubb eller om de stannar i OK Rotsnubblarna. Min åsikt är att ol-Sverige totalt sett hade mått bättre utan olgy, men kanske hade juniorlandslaget varit sämre.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-10-04 11:16:

Man kan fundera på om rädslan att springa ifrån varandra egentligen gjort att man hetsar ungdomar. Så de som tror de håller på med breddidrott egentligen är de som hetsar mest att man skall springa i samma tempo som de bättre.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-10-04 11:16:

Obs! nu spekulerar jag.
Jag tycker nog att man borde fundera på om det är bra att träna i grupp för konditionsidrottare. Om man istället skulle springa en 8 km bana som ni gjorde så kommer de som är lika bra hamna tillsammans och kanske hitta ett annat flyt i träningen.
Med intervaller blir det ju lätt att man i varje intervall dras med i ett lite för högt tempo vilket innebär att du aldrig tränar i ditt eget tempo. Det är ju bra så länge du utvecklas och kommer närmare eliten, men när det tar stopp så kanske den träningen är för jobbig.
Jag tänker att intervallträning gör att du utvecklas fort, men den kanske är lika bra på att avveckla fort.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-10-04 11:16:

Är väl inte svårare än att testa?
På klubbens sista vanliga höstträning - säg till alla grupperna och nivåer att nästa vecka kör vi löpning/promenad/snöpulsning på stigar indelat efter ålder och konditionsnivå. Om man har tillräckligt mycket folk på plats kan ju deltagarmängden räcka till att det finns folk som både vill jogga lugnare och folk som vill springa intervaller - då kan alla få sällskap iallafall. Grunden borde väl isåfall att lista ut vad "motionärerna" vill ha för vinterträning, (om de ens vill ha vinterträning) och så skapar man något. Då har elit och halveliten något mjukare att falla tillbaka till och intervaller blir inte enda alternativet.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-04 11:07:

OK, de på OLGY lär sig och gör en del kring arrangerande också, så det är inte 100% dåligt! :)

Men en sak till: Hur många klubbar kör intervaller på tisdagar, ofta på hårt underlag eller åtminstone med högt tempo? OK; ibland är det bra upplägg så man åtminstone tränar tillsammans även om tempot varierar kraftigt.

Det jag menar är, med risk för att låta väldigt gubbig, är att när jag var ungdom tränade vi INGA intervaller alls. Vi sprang orientering, eller på vintern snöpuls eller upptrampade stigar/skoterspår. Möjligen körde vi 8 km på tid på en sjukt kuperad bana då... vilket väl inte heller precis gynnade rektangulariteten?

Min poäng: kan man hitta mer rektangulär träningsform än intervaller på tisdagen, som ändå ger en god effekt för de som vill elitsatsa? Svår, olöslig, ekvation?

Svar till inlägg av Redo att gå till roten med problemet?, 2019-10-03 18:39:

Jag tror snarare att träningen är problemet både i både klubbar och OLGY.
Kanske har du rätt i att den är inriktad mot att ta sig till landslaget, men det verkar ju inte så att den träningen är speciellt bra på att ta fram långdistanslöpare heller.

Jag undrar om inte problemet är att ta sig ur ungdomsårens hektiska tävlande till en mer träningsinriktad verksamhet. Man fastnar i att prestera resultat och träningen blir då inriktad mot att prestera resultat snabbt. Kommer inte resultaten så sjunker motivationen och antalet träningstimmar.

Istället tror jag många skulle behöva träna lite lugnt och variera träningen under året, hitta olika utmaningar, ungefär som en 35 årig elitmotionär. Då tror jag man hittar glädjen i att förbättra både sin kondition och uthållighet.
Det är här man skulle vilja se fler som istället för att jaga testtider på 3000 m springer Lidingöloppet tävlar mtb osv.. samtidigt som man springer orienteringstävlingar, när man har bra kondition och uthållighet så kommer det också vara roligare att springa orientering.

När man sedan har en superkondis och uthållighet och allmänt bra tränad så kanske några kommer på idén att satsa vidare mot landslaget, medan andra bara är nöjda med att vara en konditionsidrottare.

Svar till inlägg av Bitter mandel, 2019-10-03 19:47:

https://eventor.orientering.se/Events/Show/26821

Svar till inlägg av Redo att gå till roten med problemet?, 2019-10-03 18:39:

Du glömde nämna att löparna åren efter ol-gymnasiet är helt oförstående för att klubben (även toppklubbar) inte mäktar med samma verksamhet som ol-gymnasiet (med sina 3 avlönade instruktörer). Att själv ta på sig några uppgifter vid arrangemang mm. är man också helt främmande för efter 3-4 år på olgy.

Svar till inlägg av Redo att gå till roten med problemet?, 2019-10-03 18:39:

Juniorer söka sig in på OLGY? Nu har du väl missat något...

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-10-03 15:20:

Nu ska alla juniorer försöka ta sig in på Olgy. De som misslyckas med det slutar. Sedan på Olgy skiter man i sin gamla klubb och satsar mot landslaget under 3-4 år. Sedan upptäcker nästan alla att de inte kom med i landslaget (utan bara gick på Olgy för att finansiera Olgy-tränarnas löner) och då slutar de också.

Ifall Soft tror på det här med rektangulär idrott skulle den första åtgärden vara att sluta med Olgy-dumheterna.

Svar till inlägg av PS, 2019-10-03 16:15:

Huvudet på spiken.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-10-03 15:20:

Jag tror att det är precis så det är. När jag var i senioråldern så var det helt OK att träna på en "lagom" nivå och vara en kugge i ett Tiomilalag som främst tävlade mot de lokala konkurrenterna och kanske satsade att komma top-100. Även på den tiden var det väl så att de som bestämde sig för att satsa hårt ofta bytte klubb men vad som hände sedan var att folk började byta klubb utan att de gjorde någon elitsatsning. Detta slutade ofta med att både dessa och de som var kvar i moderklubben slutade. Det utvecklades någon form av kultur att antingen satsade man mot landslaget eller också sprang man inte alls. Jag tror att vi måste gå tillbaka mot en kultur där man främst tävlar för att det är kul och tränar så mycket man har lust. Lyckas man väl så kommer många inse att det är kul att träna med sina kompisar och därmed träna hyggligt mycket ändå.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-03 10:22:

Det är ju detta som RFs "rektangulär idrott" handlar om. Att det ska finnas en möjlighet att dels bli elitsatsande ELLER att bli motionär, eller ledare, eller domare etc. Så det stora tappet kan ju vara en indikation på att det är rätt tänkt, dvs att vi har för få "vägval" för de aktiva, kanske speciellt i ungdoms/junioråldern.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-03 10:22:

Menar du de senaste 30 åren eller tror du på jordens undergång?

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-03 10:22:

Många som dyker upp igen i 25-30 års åldern? Jag skulle säga att de snarare dyker upp i 35-40 års åldern.

Men det är väl det där med elitsatsning, andra intressen, studier och sånt. Traditionel idrott kräver ofta mer och mer desto äldre man blir samtidigt som det också sker mycket annat som är viktigt när man är runt 20. Så många prioriterat annat under en del år och kommer sen kanske tillbaka till idrotten på en mer motionist nivå.

Svar till inlägg av insider, 2019-10-02 17:09:

Tror inte pyramiden förklarar allt.
Jag tycker det verkar som det snarare handlar om att 2/3 av alla konditionsidrottare har försvunnit i juniorklasser de sista 30 åren. Sedan dyker de upp i 25-30 års åldern ofta med mycket konditionsträning i alla former. Det är det jag undrar varför inte fler går på den träningen direkt i 20 års åldern.

Svar till inlägg av insider, 2019-10-02 17:09:

Sant. Det är väl därför regeringen kan slå sig för bröstet och säga att ungdomsarbetslösheten minskat också.

Svar till inlägg av Hmmm, 2019-10-02 17:03:

Befolkningspyramiden förklarar väl till en del att färre unga idrottar.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkningspyramid/

Svar till inlägg av Mr Crowley, 2019-10-02 16:07:

Läser du kommentarerna nedan så ifrågasätter man ju varför en 20 åring måste springa Lidingöloppet. Om en 40 åring skulle springa Lidingöloppet så skulle väl ingen ifrågasätta det.
Roligt att man springer skulle man tycka.
Är det den äldre generationen som lägger för mycket allvar över juniorers tävlande att man inte vågar utmana sig själv?
Eller är 20 åringar bara lata?

Svar till inlägg av Mr Crowley, 2019-10-02 16:07:

Ja nog är det en samhällstrend. Jag undrar bara om idrotterna själv kan göra något åt det. Kanske man borde göra det lite roligare/intressantare att träna och tävla i konditionsidrotter.
Uppenbarligen så tycker 30+ att det är roligt med löplopp, vasalopp och cykelvasan, så frågan är varför inte 20- tycker samma sak?

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 15:37:

Alla konditionsidrotter har väl tappat mycket i antalet deltagare som tränar hårt om man jämför med 70-tal och 80-tal. Orientering, löpning (friidrott och terräng), skidorientering, cykel m.fl Längdskidor har jag inte koll på men det har säkert också minskat.

Däremot är det många som deltar för att de vill genomföra det aktuella loppet vilket är anledningen till att de stora loppen växer eller säljer slut på rekordfart. I en juniorklass däremot är det väl mest bara folk som tränar hyfsat bra som är med och när antalet hårt tränande personer i samhället minskar i allmänhet så är det inte så konstigt om P19-klassen minskar. Det är en del av en samhällstrend som inte bara påverkar löpning och orientering.

Svar till inlägg av H40, 2019-10-02 15:11:

Men om man håller sig till fakta så kan du förstå att jag tycker det är tråkigt i sig att antalet som springer Lidingöloppet minskar stadigt i juniorklasser från över hundra till nu strax över 20 st.

Har du någon idé varför det händer?

Det har sagts att många juniorer springer andra lopp, men jag har väldigt svårt att tro på det. Kan du visa att så är fallet?

Tror du inte du att finns ett samband mellan inriktning på idrottsgymnasier och att antalet tävlande i juniorklasser på Lidingöloppet minskar?

Tycker du att det är bra att man som junior bara håller på med en konditionsidrott?

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 14:45:

Suck, förstår du att du alltid bara väljer att prata om de som kanske följer din tes och totalt ignorerar alla andra?

Svar till inlägg av H40, 2019-10-02 13:19:

Ja så är det väl också. Frida Karlsson och Ebba Andersson har väl vunnit typ varje år.

Svar till inlägg av Xxxx, 2019-10-02 13:28:

Nja, hon har väl "skyrunnat" rätt nyligen?
https://www.marathon.se/nyheter/nytt-vm-guld-till-tove-i-ny-idrott-skyrunning

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 13:15:

En annan sak är att jag inte förstår varför du klagar på de svenska herrarna i skidor. Det var inte så många år sedan svenska herrarna också var rätt bra och vann VM och OS guld.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 13:15:

"Tove tränar terräng och springer sky-rynning". OK.... och sky-running var något hon höll på med innan hon tog första vm-medaljen typ...? ;) Och det är inga herrar som tränar terräng? Och vad har Lundanes och TG gjort för roliga saker som gjort dem till otroligt bättre orienterare på långdistans och vunnit flera vm-medaljer än de som inte sprungit ett Lidingölopp?

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 13:15:

Men varför tar inte de orienterarna och skidåkarna som hade det roligt på Lidingöloppet över i deras sporter om det nu är det som är vinnar konceptet?

Svar till inlägg av S2, 2019-10-02 11:33:

Men på långdistans är svenska herrarna fortfarande efter precis som i skidor.

Tove tränar ju skidor och springer terräng och sky-running. Frida Karlsson, Ebba Andersson tränade friidrott och sprang Lidingöloppet med bra resultat.
Jag kan bara inte förstå fler herrar ser att om man gör lite olika saker så blir det roligare och resultaten blir bättre, speciellt på långdistans.
Och om resultaten inte blir bättre så har man iallafall haft lite roligt på vägen.

Svar till inlägg av H40, 2019-10-02 11:33:

Det är min slutsats och den kan vara fel.
På Lidingöloppet har juniorklasserna minskat stadigt, jag ser det som ett symtom på samma sak.
Lidingöloppet var tidigare ett lopp där skidåkare, löpare, orienterare från olika länder tävlade mot varandra.
Man sprang det för att man tyckte det var ett roligt att få en bra placering eller tid, det räckte med det.
Min slutsats är att man idag tränar och tävlar på ett ensidigt och tråkigt sätt och då minskar stadigt intresset.
Men det är inte bara intresset som minskar, även resultaten blir sämre.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 11:23:

Har vi ett svagt landslag? Sverige vann väl medaljligan rätt klart på VM.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 11:23:

Nestan lite imponerande hur du klarar att blanda ihop det mesta och samtidig verkar tro att du kommer med logiska slutsatser.

Lidingöloppet är ett "terräng" lopp. Det är inte så många som faktiskt elitsatsar i terränglöpning.

Löpning i friidrott är inte orientering. Det är nog inte så många som tror att det finns en bred elit i friidrott.

Alla som håller på med konditionsidrott i Sverige har inte Lidingöloppet som sitt viktigaste mål. Det är inte ens säkert att de är speciellt tränade för just lidingöloppet eller att de ens är med.

Så jag förstår inte hur resultatet att bara 17 st i p19 springer milen under 40 minuter säger så mycket om varken orientering eller konditionsidrotter i Sverige eller sveriges landslag i idrotten du refererar till.

Svar till inlägg av Bosse, 2019-10-02 09:46:

Det är naturligtvis inte landslaget som skall springa Lidingöloppet heller eftersom de är och tävlar på annat håll.
Men det är bara 17 st i P19 som springer Lidingöloppet under 40 minuter, så jag tycker inte framtiden ser så speciellt ljus ut för konditionsidrotter.

Är det inte rätt att ifrågasätta varför man har så många idrottsgymnasier om resultatet är att man har ett svagt landslag och nästan inga andra som tävlar?

Svar till inlägg av Hmm, 2019-10-02 11:10:

Men varför kopplar du ihop allt med lidingöloppet? Även om de svenskarna skulle träna upp en bättre fysisk förmåga till nästa höst betyder det inte att de automatiskt skulle delta i lidingöloppet. Vad är andra länders motsvarighet till lidingöloppet och hur stort är deltagandet bland idrottseliten där? Om vi nu ska kopiera andra länder.

Svar till inlägg av Bosse, 2019-10-02 09:46:

Nej, Problemet är att herrjuniorerna är 10 minuter efter i löpning Danmark och att Sverige har haft problem på herrsidan att konkurrera på långdistans under många många år.

Jag vet naturligtvis inte vad vi skall göra åt det, men jag har svårt att tro att man är nöjd med att vara 10 minuter efter i löpning och att det kräver någon form av analys.

Jag vet också att man har haft systemfel i träning i långdistans friidrott, så mitt antagande är att det är ungefär samma fel som man börjar komma till rätta med. Sverige har också problem med skidlandslaget herrar som heller inte kan konkurrera.

När jag sedan ser ett väldigt lågt deltagande på Lidingöloppet så kopplar jag ihop det med att man tränar fel på idrottsgymnasier och landslag.