Visa inloggningsformulär
O-snack  

Aktuell tråd

Kartnormen 2017 är här ...

Hallonpaj  2017-04-04 19:30
http://orienteering.org/wp-content/uploads/2010/12/ISOM-2017.pdf

Hur kunde de lägga till ett orienteringskarttecken med gul botten och gröna prickar. Men vi fick karttecknet klippa!

Positionen vi trots allt har hamnat i :)) Samtidigt som halva Sveriges kartritarkår ska gå i ålderspension.

Nu får ni svära, för det gör jag redan över det här!

Skriv ett inlägg

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Inlägg

ritarn 2017-12-23 09:36 #619

Svar till inlägg av God Jul o Gott nytt år, 2017-12-23 09:20:

"-Du kan också skippa den även om den är tydlig, för vad extra ger en punkthöjd på en ås? "

Ja det är lite det som är poängen tycker jag. Varför rita två karttecken på varandra i onödan?
I flack eller detaljfattig terräng tycker jag själv att mindre punkthöjder kan redovisas liksom det går att tumma även på stenstorlekar. Känner till en av världseliten omtyckt kartritare som gör så.
Det intressanta är väl också att kartkontrollanterna inte verkar ha någon uppfattning i frågan.
God Jul o Gott nytt år 2017-12-23 09:20 #618

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-23 08:53:

Det där sista du skrev ser jag som viktigast. Tar vi inte in den faktorn kan vi lika gärna springa på ortofotokartor.

Ett problem som drabbat flera samhällsfunktioner är den hysteriska kontrollen över anställda, inte minst skolan. Ibland kallas det kvalitetssäkring.

Lita istället på människor.

Ett aldrig så välfyllt regelverk kommer att slå begåvad och lite konstnärlig kartritare.
ritarn 2017-12-23 08:57 #617

Svar till inlägg av PS, 2017-12-23 00:31:

Håller med om att det är en svår fråga och det är därför jag efterlyser Christers, Map Commissions, och framför allt gruppen kartkontrollanters syn på frågan. Löparna och kartritarna har sedan länge vant sig vid små punkthöjder men normen som god-/ underkänner kartor medger ju inte det invanda ritsättet.
Zerbembasqwibo 2017-12-23 08:53 #616

Svar till inlägg av PS, 2017-12-23 00:31:

1. Om punkthöjden är tydlig, och du kan ha minst 0,15 mm avstånd mellan den och höjdkurvan kan, nästan ska, du rita in den
2. Om punkthöjden är otydlig ska du inte rita in den hur mycket det än ryms
3. Du kan också skippa den även om den är tydlig, för vad extra ger en punkthöjd på en ås? Det är väl alltid en "punkthöjd" på den ås om den är smal? Lika som att man inte måste rita en sänka mellan två höjder, ett dike mellan två närliggande vägar, staket och häck, en minihöjdkurva på en "skogsö" i en myr, en smal sankmark runt en bäck nere i en ravin. Det är vissa saker som är viktigare än andra, och de saker jag nämnde nu är sånt som man som orienterare måste lära sig att det kan vara bortgeneraliserat för läsbarhetens skull, men som heller inte alls är ologiskt att läsa in mellan raderna.
PS 2017-12-23 00:31 #615

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-23 00:04:

Det där är ju en fråga som är i det närmaste omöjlig att svara på. Kartritning kommer alltid att innehålla ett visst mått av godtycke när det gäller urvalet av detaljer och det gäller väl i synnerhet höjder.
Ritarn 2017-12-23 00:04 #614

Svar till inlägg av Hj, 2017-12-22 13:56:

Nej min fråga gäller inte symbolstorlekar utan punkthöjdernas verkliga höjd i terrängen. Dessa blir ju inte högre för att de är belägna på en redan utritad ås. Om man plockar med dessa så kan man ju också plocka med stenar på 60 cm om de bara är tydliga?

Frågan till Christer kvarstår alltså. -skall tydligt uppstickande höjdtoppar lägre än en meter och belägna på en ås, ritas som punkthöjd?
Jerker 2017-12-22 18:32 #613

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 15:07:

Mitt svar är från mig personligen. Jag har varit medhjälpare till att ta fram SOFT:s symboluppsättning. Anledningen att jag la ner x- antal timmar var att jag själv behövde en mer korrekt version än den OCAD kunde erbjuda, då på våren 2017. Synd att du dissar den för jag använder den med fördel fortfarande idag.
Johan 2017-12-22 17:00 #612

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Om lutande meridianer är det som genererade flest klagomål till SOFT så måste ju allt annat varit väldigt bra.
1207 2017-12-22 14:05 #611
Angående meridianer och kartnorr. För mig är det två saker som stör med sneda meridianer - det ena är rent estetiskt, det ser helt enkelt jäkligt fult ut med sneda meridianer. Den andra delen är att jag har intuitivt en tendens att orientera mig efter kartans/plastfickans långsida (Ingen exakt kompasskurs utan snarare lite på känsla i förhållande till nålen). Ett sätt att hantera det senare problemet utan att rotera kartan är att klippa kartorna parallellt med meridianerna, men det blir förstås ett extra moment det med.
Hj 2017-12-22 13:56 #610

Svar till inlägg av Ritarn, 2017-12-22 09:15:

Du verkar blanda ihop kartsymbolernas måttkrav med naturformationernas dito. De förstnämnda är antingen med på kartan med rätt minsta storlek eller så är de inte det. De är också relativt enkla att följa i svensk terräng, bara man vill. De sistnämnda hänger ihop med kartritarens konstnärsfrihet att förstärka sådant som framträder i naturen och försvaga sådant som är svårupptäckt i tävlingsfart. Här ingår valet att ta med, eller inte ta med, den punkthöjd du undrar över. Är punkthöjden framträdande och tydlig, ta med den. Är den inte särskilt tydlig, avstå att ta med. Väljer du att ta med den så gäller normens mått och då kan du tvingas dra lite i höjdkurvan runt om för att punkthöjden ska bli framträdande även på kartan. I förra normen saknades minsta tillåtna mått mellan punkthöjd och kurva, men givetvis rådde sunt förnuft. I den nya normen är det reglerat med ett bör-krav, vilket någon sa till mig betyder "ska, om du kan". Det betyder att om du inte kan, alltså om det är ont om plats på kartan för att dra isär - ta inte med den då. Särskilt inte om du är tveksam till om den är framträdande i naturen ifrån början.
HenningW 2017-12-22 13:44 #609

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-22 13:21:

SOFT:s har fortfarande fel. Se #580.
Zerbembasqwibo 2017-12-22 13:21 #608
Men nog är väl softs bäst, näst efter OOM men de tolkar ju normen strikt vad gäller strecklängd medan ocad tolkar mer nära praxis: minsta antal skrap.
insider 2017-12-22 12:17 #607

Svar till inlägg av PS, 2017-12-22 09:12:

Tomten hör bön! :-)
insider 2017-12-22 12:08 #606

Svar till inlägg av Länkmannen, 2017-12-21 23:34:

Ja, det gör den ju! Kan öppnas i Ocad 11. Då återstår frågan, varför duger inte Ocads?
Idrottens fördumning 2017-12-22 09:19 #605

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Hur framträdande kommer kurvbilden att bli i ett grönområde, lägg därtill ett sedvanligt släpstigsystem? Känns som om fördumningen i samhället nu också drabbar vår idrott.

Kurvbildsorientering är ändå så svårt, och ingen kan ju längre se allt på kartan, så håll er till stigarna. Vi måste tänka på nybörjarna. Ok, ska kartorna ritas för nybörjare borde man med dagens kartprogram enkelt tända, släcka eller förändra olika delar av kartan. Har ni undersökt hur elitorienterarna ställer sig till kurvbildsförändringen?
Ritarn 2017-12-22 09:15 #604

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-21 17:07:

Hej Christer. Bra initiativ att öppna upp för synpunkter om normen. Min fråga är om punkthöjder som ligger på en ås omgiven av tre sidor sluttning, kan tas med även om de är betydligt under 1m sett ifrån den större intilliggande höjden som åsen utgår ifrån? Strikt regeltolkat skall den ju inte tas med men praxis på många kartor de senaste åren har ju varit att redovisa dem. När nu normen tydliggör andra måttkrav så undrar jag om även punkthöjdsstorleken omfattas. Frågan är ju viktig för alla löpare.
PS 2017-12-22 09:12 #603

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 20:27:

Apropå banläggningsprojekt så har förresten OCAD bytt font för siffrorna nu :-)
Inte Vriden 2017-12-22 09:10 #602
Tycker att diskussionen om vridning som uppstått nedan, hur man gör och olika konsekvenser, pekar på just den förvirring jag menar. Att vrida kartan är inte intuitivt och få förstår sig på vad det egentligen är man gör eller hur det ska utföras. Hur många av läsarna här har hängt med i de olika turerna som beskrivs nedan av de duktiga kartritare som kommenterat, och inte ens de verkar förstå varandra riktigt (men jag tvivlar inte ett ögonblick på att resp. signatur för sig hanterar detta korrekt). Men summa summarum, vridningen skapar enbart merarbete och förvirring, inga vinster.

Enligt min mening finns det inga fördelar med att vrida en redan georefererad karta. Kompasskursen/löpriktningen ska tas ut med hjälp av de magnetiska nordlinjerna (601) som ritas in på kartan. Avstånden mellan nordlinjerna är tillräckligt tätt för att ses genom det vridbara kompasshuset på linjalkompasser. Varför skulle man använda papperskanten eller en eventuell kartram?
Tumkompassens nåI vrids in mot den mest närliggande nordlinjen. Det finns dessutom alltid en nordlinje i utkanten av det karterade området så varför skulle man använda papperskanten eller ev. kartram?
Orienteraren använder ju inte heller i praktiken små riktningsorienterade punktsymboler eller små områden med undervegetation (407, 409) för att rikta in kompasshus eller nål.
Däremot viker de flesta orienterare kartan så att enbart aktuell del av kartan är synlig, och då är ju papperskanten oftast borta [eller så har man skapat en helt ny, beroende på hur man ser det :-) ].
Och om man trots allt tror att kartram kan förvilla någon så kan man väl ta bort den. Den är inte obligatorisk!

Det finns så många fördelar med att ha kartan georefererad i samma system genom hela användningsprocessen.
Christer Carlsson 2017-12-22 08:29 #601

Svar till inlägg av Duncan Harris, 2017-12-22 00:17:

Ofcourse a small foot-bridge can be used together with an uncroosable wartercourse, I can´t see any uncertinty about that. To make it more easy too see, the black borderline should be cut on the watercourse.
Duncan Harris 2017-12-22 00:17 #600

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2017-12-20 14:36:

Not a new thing, but unclear to me. Should the small bridge symbol (512 "A small footbridge with no path leading to it is represented with a single dash.") be used with an uncrossable watercourse (301)? An example making this clear would be good.
Länkmannen 2017-12-21 23:34 #599

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 19:09:

Länken finns väl där, eller vad menar du?

Var det inte något med ordningen på färgerna och utskrifter eller tryck som gör att OCADs fil är i princip obrukbar?
PS 2017-12-21 20:27 #598

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 12:16:

Jo, det stämmer som du säger. Om man bara använder ett helt "grönt" banläggningsprojekt utan angivet koordinatsystem så kommer OCAD att fråga efter om den ska välja koordinatsystem och vridning utifrån den första bakgrundsfilen man lägger in. Det som ställde till det lite för mig var att jag brukar ha färdiga mallar där jag har mina egna färginställningar klara (OCAD:s nya banläggningsfiler innehåller bara banpåtrycksfärgen). Vad jag inte tänkte på var att min banläggningsmall redan hade ett koordinatsystem utan vridning valt. Det var det som ställde till problem för mig. Dags att göra en ny mall med bara färger men utan koordinatsystem så blir det enklare i fortsättningen :-)
PS 2017-12-21 20:17 #597

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 17:04:

Det krävs som sagt att man ritar sankmarkerna minst 10.5 meter på höjden om man ska garantera två hela streck och i praktiken i alla fall 9 meter för att det garanterat ska se ut som en sankmark på kartan efter vridning. Jag tror inte för ett ögonblick att någon kartritare kommer att rita en så bred sankmark som surdrag och ännu mindre att någon kommer låta en helt platt sankmark övergå till surdrag bara för att exempelvis den östra änden råkar vara 8 meter bred. Då tror jag att det är lättare att få dem att överdriva bredden lite. Undantaget är kanske om det är trångt mellan två höjder. I ett sådana fall har jag nog själv låtit sankmarken övergå i surdrag några gånger.
insider 2017-12-21 19:09 #596

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 18:02:

Länken till SOFTs symboluppsättning har tydligen hastigt och lustigt försvunnit. Bra!
Mindre bra att jag nu får jobbet att backa tillbaka till Ocads originaluppsättning eftersom jag dumt nog bytte från Ocads när SOFTs kom.
HenningW 2017-12-21 18:02 #595
insider 2017-12-21 17:23 #594
Christer Carlsson 2017-12-21 17:07 #593
Jag får väl kommentera lita av det som skrivits:
värnet/skrevans minimimått tar jag med mej, 30 m känns orimligt långt.
Meridianernas lutning kommer jag inte att sätta upp på min lista, här hade vi ju ett egetpåhittat undantag fram tom i våras, kritiserat både inom landet och interationellt. Jag tror att dom lutande meridianernas förbannelse var det som genererade flest klagomål till SOFT, bl.a.
från flera flitiga skribenter i detta forum. ¨
Att skapa en mindre framträdande hjälpkurva var ett av huvuduppgifterna vid uppstarten av framtagandet av ISOM 2017, in i det sista fanns flera olika förslag och till slut blev det det förslag som var minst ändring mot tidigare som antogs, andra förslag var 50% brun tunn linje, prickad linje, och streckad linje med bredd 0,07mm.
Orsaken till uppdraget om en mindre tydlig hjälpkurva kom utifrån att det ska vara lättare att se hur brant en sluttning är (dvs hjälpkurvan ska inte ge en villfarelse av att att sluttningen är högre/brantare.
HenningW 2017-12-21 17:04 #592

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 16:29:

Det enklaste är nog att du (och alla orienterare) lär sig att ett "surdrag" kan vara 7 m brett (ca 5 m enligt kartnormen). Bredden brukar ju variera. Man har ju valt en praktisk lösning i normen.
HenningW 2017-12-21 16:58 #591

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 15:07:

IOF tar inget ansvar för symboluppsättningarna utan bara Kartnormen. OCAD har upphovsrärr för ocd-symbolfilerna. Jag kan inte se att de kan laddas ner sparat från hemsidan. De följer med vid installation och uppdatering av OCAD-programmen. Första versionen nya symbolerna var inte bra men den nyaste (2017-11-20) verkar vara felfri Exempelvis fanns bara hårdgjord yta och sjö med konturlinje. Det finns ingen uppdateringshistorik för symbolfilerna.
Efter IOF:s senaste uppdatering av kontrollbeskrivningar http://orienteering.org/wp-content/uploads/2010/12/control-description-a4-pages_copy.pdf har OCAD uppdaterat symbolfilerna för banläggning. Nya filerna har datum 2017-12-06.
PS 2017-12-21 16:49 #590

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 16:49:

_10.5 meter_ menade jag ...
PS 2017-12-21 16:49 #589

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 16:29:

Ska man vara säker på att det är två hela linjer så gäller nog förresten 1.5 meter.
PS 2017-12-21 16:41 #588

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-21 13:55:

I de flesta terrängtyper tror jag att problemet med norrorienterade punktsymboler är ganska litet och kan skötas manuellt men det kan nog tänkas vara ett större problem i typisk gropterräng. Problemet kommer för all de att bli större ju mer vi behöver vrida kartorna. I mina trakter rör det sig i nuläget än så länge om drygt 3 grader eftersom de två "felen" man behöver ta hänsyn till delvis tar ut varandra. Det blir dock mer för varje år som går så om 5 år är det nog snarare 4 grader.
PS 2017-12-21 16:29 #587

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 14:33:

Problemet är att en smal sankmark eller del av sankmark med väst-östlig utsträckning måste ritas minst 9 meter bred för att garantera att det blir två linjer även efter vridning. Annars riskerar den att se ut som ett dike på kartan. En sankmark som är 6-7 meter bred upplevs oftast för bred för att det ska kännas rätt att rita den med tecknet för "surdrag" (smal sankmark) utan man måste i stället överdriva bredden lite. Det är lätt att missa om man inte är medveten om problemet.
insider 2017-12-21 15:39 #586
Apropå vridna kartor, bra karta:
http://www.magnetic-declination.com
insider 2017-12-21 15:37 #585

Svar till inlägg av Surfer, 2017-12-21 15:34:

"Onödiga symboler" tar ju kartritaren lätt bort själv. Eller flyttar så att de inte står.
Surfer 2017-12-21 15:34 #584

Svar till inlägg av insider, 2017-12-21 15:07:

OCAD tillsammans med IOF borde kunna göra en bra symboluppsättning. Sedan vet jag inte om det måste till lokala anpassningar som kanske rensing av onödiga symboler. Till sist får kartritrna fylla på med symboler som behövs vid ritning. Ev lokala symboler ska man vara mycket försiktig med speciellt om kartan kommer att användas på en tävling.
insider 2017-12-21 15:07 #583

Svar till inlägg av HenningW, 2017-12-21 14:25:

Har aldrig fatta vitsen med att SOFT ska ha en egen hittepåversion av symboluppsättning. Varför duger inte Ocads, som jag misstänker är gångbar i hela världen? Vad är det för poäng med att Sverige har en egen färgtabell, t ex? Exempel: Svart har nr 2 i Ocad, nr 3 enligt SOFT.
18 är grön enligt SOFT, 50% blå enligt Ocad. Denna undran riktar sig inte direkt till dig HenningW, men skriver ändå till dig eftersom du tycks ha funderat på tingens ordning.
Kartgruppen eller ansvarig på SOFT borde sitta inne med svaret.
HenningW 2017-12-21 14:39 #582

Svar till inlägg av Surfer, 2017-12-21 13:54:

Se inlägg 560. Om banläggningsprojektet är rätt georefererat hamnar det rätt i Livelox utan manuell inpassning.
HenningW 2017-12-21 14:33 #581

Svar till inlägg av PS, 2017-12-21 13:47:

Sankmarker och andra symboler med glest linjeraster har per definition otydlig begränsning. Är den tydlig får man rita konturlinje.
HenningW 2017-12-21 14:25 #580

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-12-21 12:38:

Vad menar du med att rotera två gånger. Objekt med symboler som ska vara orienterade mot norr ska fortfarande vara orienterade mot norr enligt nordlinjerna. Övriga objekt ska roteras så att de bildar samma vinkel mot referenssystemet som förut. När man roterar kartan i OCAD ska inte 'Rotera objekt med symboler orienterade mot norr' vara markerat. Det förutsätter också att det är rätt i symboluppsättningen är rätt. Det fanns förut en version från SOFT där alla punktsymboler var definierade som orienterade mot norr. Det måste vara olika symboler för stenig grop och grotta. Det är rätt i symbolfilen 20170608_symboluppsattning_isom_2017_ocad_12.ocd.
Kvarstående fel är:
Några symboler verkar vara importerade från ocd-fil med andra färgnummer. De färgerna har fått nya nummer och placerats sist. Det innebär t.ex. att ytsymbolerna för blockterräng och stenbunden mark inte syns under gröna och gula ytor. Det gäller symboler 208.002; 209.000; 210.001; 211.000; 212.000; 411.002 och 512.001. Byt svart 26 till 3 och grön 30 till 18. När de är bytta bör det stå i färgtabellen att färgerna 26-30 inte finns i någon symbol och de kan tas bort.
Testa gärna blockterräng yta på grön och gul. Markera sedan i ordning block, gul och grön. Felet anmält till kartgruppen 26 juni men inte åtgärdat.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 16

Senast kommenterat

Söndag 21/1

14:50

Silly Season 2018

633

 

Lördag 20/1
Fredag 19/1

14:12

10-mila 2018

294

 

Torsdag 18/1
Onsdag 17/1

20:52

Jukola 2018

5

 

Tisdag 16/1

11:28

Jobb för orienterare

80

 

Måndag 15/1

20:23

Bästa pannlampan

9

 

Lördag 13/1
Fredag 12/1
Torsdag 11/1
Onsdag 10/1

14:05

Kartutskrift träning

12

 

Måndag 8/1

11:03

Garmin Connect

6

 

Lördag 6/1
Torsdag 4/1
Söndag 31/12

20:37

Orienteringslåtar

38

 

Lördag 30/12
Fredag 29/12
Onsdag 27/12

10:55

Flyga med pannlampa

8

 

Måndag 25/12

21:25

Trög puls

55

 

Lördag 23/12
Tisdag 19/12
Måndag 18/12

11:09

10-mila 2022

8

 

Lördag 16/12
Fredag 15/12

13:01

astmamedicin

95

 

Torsdag 14/12
Onsdag 13/12
Söndag 10/12

16:13

Misstänkt doping

6

 

Onsdag 6/12

22:49

Eventor

16

 

Tisdag 5/12

11:13

-Arrangemangsreklam-

567

 

Måndag 4/12

17:52

Livelox till film

5

 

16:14

Kontrollbeskrivningar

33

 

Söndag 3/12
Lördag 2/12

18:39

Mountainbike-kartor

10

 

16:05

Sommarstuga

23

 



Arkiv

 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng