Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av Nisse, 2017-08-18 13:45:

Holger Hott lämnade in protest mot Löken för hängning en gång långt innan Holger var känd. Protesten gick inte igenom eftersom man trodde att det var sannolikt att Löken hade hängt.

Langerak går i 2:an

Svar till inlägg av Nisse, 2017-08-18 13:39:

Menar du att Jögge hängde Ivarsson när han hase blivit ifattsprungen? Vet inte om det finns några sträcktider från den tävlingen.

Svar till inlägg av Farfar, 2017-08-18 15:24:

+1

Svar till inlägg av Nisse, 2017-08-18 13:39:

När tänker de börja där då? Ivarsson och Mårtensson börjar ju bli lite till åren.

Svar till inlägg av Nisse, 2017-08-18 13:45:

Jag hade en 12-åring i hasorna på superheden vid Pite havsbad för X år sedan. Han sprang nog om mig men till slut gjorde han tack o lov en liten bom så jag kunde smita förbi.

Sens moral, nja, ingen, men visst var det kul och lärorikt för oss båda!

Svar till inlägg av PS, 2017-08-18 12:44:

Det är ju otroligt lärorikt för en 16-åring att hänga en senior och se hur den orienterar.
Om någon blir sur av att få stryk eller att inte springa ifrån 16-åringar så får de nog träna lite bättre istället för att klaga.

Svar till inlägg av PS, 2017-08-18 12:44:

Helt fel, det är det väldigt många junior-hänglöpare som sprungit i landslaget.
Johan Ivarsson och Jörgen Mårtensson gjorde ju ett fint Natt-SM tillsammans tex.
Sen har dom som sagt inte börjat på OLGY än.

Svar till inlägg av Jong, 2017-08-17 23:22:

Ja, vad ger ett sådant lopp egentligen? Noll respekt och väldigt lite träning. Möjligen en känsla för hur seniorerna springer på en ganska oviktig tävling. Om man verkligen vill något själv på lite sikt så stämplar man inte några enstaka sekunder efter en annan löpare hela vägen. Det borde vara bland det första man får lära sig på ett OL-gymnasium. Löpare med det beteendet brukar det aldrig bli något av.

Svar till inlägg av Pappa, 2017-08-18 06:13:

Är man 16 år så börjar man OLGY den här veckan.

Svar till inlägg av Jong, 2017-08-17 23:22:

Duktiga killar från OL-gymnaiet, men utan att förringa insatsen. Det här med att tävla på egen (OLGYs) träningskarta?

Svar till inlägg av Big bay, 2017-08-17 07:56:

H16 även på fjärde plats! Verkar dock haft en fin Lidingö-rygg att följa större delen av banan.

Från inbjudan;
"Uteslutande skogsmark med typisk ”Lunsen- terräng”, d.v.s. tävlingsområdet är svagt kuperat och består till stor del av detaljrika höjdpartier, ofta med öppna hällar, och många sankmarker. Mellan höjdpartierna finns en del större och mindre sankmarker. I området finns någon enstaka väg och endast ett fåtal stigar. Mestadels god sikt och löpbarhet, men en del tätare partier förekommer. Några hyggen finns."


Från PM;
"Skogsmark med svag kupering, detaljrika höjdpartier, få sankmarker, några stigar (bl.a. från Novemberkåsan 2016). Inledningen på banorna passerar ett flertal hyggen. Mestadels god sikt och löpbarhet, men en del svårframkomliga partier förekommer. Endast banor längre än 5,5 km kommer i kontakt med "Lunsen-terrängen" motsvarande lördagens beskrivning, med tillägget att grönstreckade områden, speciellt över mossmark, kan vara mycket svårforcerade."

Imponerande av 16-årige Viktor Svensk som slog juniorlandslagsmän och några skapliga H21:or på Storviks natt https://eventor.orientering.se/Events/ResultList?eventId=16712&groupBy=EventClass

Har för mig att jag läste på förbundets hemsida att beslut om vilken distans skulle utökas under sprint VM kommande år skulle tas under VM 2017. Vilken bilev det?

http://tyngre.se/podcasts/tyngre-traeningssnack/orientering-med-svenska-foerbundskaptenen-i-orientering/

Någon som känner till någon bildbank med orienteringsrelaterade bilder som är fria att använda (åtminstone för ideella föreningar)? Vi behöver bilder för att exempelvis marknadsföra nybörjarträningar och liknande.

Noterar att SG inte alltid är SG..

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-08-07 14:41:

Ja, att det finns betydligt mer skog nu än på 20-talet borde väl inte förvåna någon. Dels har det ju planterats igen otroligt mycket åkrar och ängar sedan dess men framför allt så började ju det massiva huggandet i skogarna mycket tidigare än så men med den skillnaden att man var mer kortsiktig. I den meningen så sköter man sig betydligt bättre nu än då men att man inte plockar ut mer volym än vad som växer betyder ju inte att det är miljövänlig odling. Det betyder ju bara att man har optimerat skogsbruket för maximal långsiktig avkastning av trävaror. Dock har inte detta skett fullt ut för i så fall så skulle jakten se ut på ett annat sätt med fler skjutna kor och färre tjurar. Där har vi nog en annan stark lobbyorganisation (med delvis samma intressenter) som sett till att man optimerar en annan avkastning.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-08-07 15:07:

Mycket möjligt.

Den statistik jag har så var andelen av det totala virkesförrådet som var gran som störst 1972 på 47%, idag (2010) 40%

Vad gäller andelen tall + contorta så har andelen varit mellan 39 och 41% hela tiden (idag 41%).

Vad gäller andelen löv så har den stadigt gått upp från 15% slutet av 70-talet till dagens 19%.

"Granifieringen av Sverige" är något överdriven.

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-07 15:06:

Hm, ja men jag vill lära mig mer.

Jag refererade till det som stod på sidan du tipsade om, de skriver "stormarna 2005 och 2007" och det var väl Gudrun och Per??

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-08-07 14:41:

Jamen då har du lärt dig något!

Jag vet inte vilka stormar du syftar på, men volymen löv har ökat sen 70-talet och andelen löv sedan 90-talet (om jag minns rätt).

Staten genom skogsvårdsstyrelsen jagade löv fram till 80-talet, men sedan vi fick en ny skogsvårdslag -93 har det ändrats radikalt. Titta gärna här, och jämför utvecklingen av gran, tall och löv sedan mitten av 90-talet.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/tidsserier/1923-nu/volymtcgbl.pdf

Skogsmark, det finns i alla fall definierat:

"Skogsmark är ett begrepp som definieras i den svenska skogsvårdslagen. Definitionen motsvarar den definition som FN:s Food and Agriculture Organization (FAO) tagit fram och som är internationellt vedertagen. Skogsmark definieras som all mark som bär skog eller utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av minst 5 m och med en kronslutenhet på minst 10 procent."

Så skog är alltså inte definierat här. Skog kan vara skog även utan att vara minst 5 m hög och ha 10% kronslutenhet?

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-07 11:13:

Tack, välfylld sida! Hittade inte det jag sökte med 2 minuters letande, men säkert finns väl definitionerna någonstans. Hittar nån det så säg till. Magnus H kanske också behöver fräscha upp minnet? ;)

Men jag hittade detta med två klick:

"Det totala virkesförrådet i Sverige har ökat kraftig sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar blev tillgängliga. Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet till 1658 miljoner m³sk (skogskubikmeter) för att idag uppgå till 3490 miljoner m³sk. Det motsvarar en ökning med 206 procent.
I Sverige finns det 28,3 miljoner hektar skogsmark varav 23,6 miljoner är produktiv skogsmarkOmräknat till torrsubstans (TS), en viktig uppgift i klimatrapporteringssammanhang, uppgår mängden torrsubstans på all mark 2632 miljoner ton TS.

I Sveriges skogar finns mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen. Fram till 1970-talet ökade volymen av framförallt gran. Därefter har volymen tall, gran och lövträd ökat. Ökningen av gran avtog något på grund av stormarna 2005 och 2007 men har nu återhämtat sig."

Vad jag förstår så säger man här korrekt att virkesförrådet är stort, det som brukar uttryckas som "vi ha mer skog än nånsin"?

Vad jag förstår så ökar gran mest, eller? Och det var stormarna som gjorde att löv ökade, inte nån som skogsbruket kan ta "äran" för?

Jag trodde du menade "industrin" men nu förtydligade du med "markägarna". Det är rätt lönlöst att påverka markägare, då måste man påverka så många. Bättre att gå på kärnan i systemet för att få en större multiplikationseffekt.

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-07 11:17:

Tjädern spelar på samma platser varje år men inte på kalhyggen. Visst kan de i bästa fall hitta nya spelplatser men en kalhuggning är en rejäl störning och det förutsätter ju att det finns lämpliga platser på rimligt avstånd och då inte bara för spel utan även för att föda upp ungarna. Den typ av marker där jag sett tjäder och där jag hört andra se dem är inte precis någon traditionell bruksskog. Nu var ju dessutom tjädern bara ett exempel. Trädåkrarna är ju extremt artfattiga och kan endast med mycket god vilja kallas för skog.

Svar till inlägg av PS, 2017-08-06 23:07:

Tjädern klarar sig bra i vanlig skog.

https://www.skogssallskapet.se/artiklar--reportage/artiklar/2015-06-10-forskarna-eniga-tjadern-ar-inte-hotad.html

"I forskarvärlden råder i stort sett fullständig enighet om resultaten från Svensk Fågeltaxering – även om de uppgifter som gäller tjädern. Framför allt norska och finska forskare har gått på djupet med till exempel tjäderns förhållande till gammal skog – och kommit till samma resultat som sina svenska kollegor: Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern."

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-08-06 23:07:

Eftersom orienteringstävling är beroende av markägarnas goda vilja, kan det vara dumt att göra sig till ovän med dessa.

Om du inte vet vad skog, kalhygge och ålder är, så finns svaret med säkerhet i Riksskogstaxeringen.

http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/senaste-statistik/

Svar till inlägg av Fel, 2017-08-07 09:04:

Som sagt var, vid avverkningsuppdrag så betalar alla aktötrer jag känner till lika mycket för alla klasser om man ber om det.

Och alla aktörer - även Södra - kan ge dig olika pris per kvalitet för leveransvirke.

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-06 22:36:

SÖDRA betalar samma pris för klass 2 gran som för klass 1 gran. ATA köper inte sk åkergran alls.

Ett problem för oss i Sverige är den skövling som just nu sker i de absolut sista svenska naturskogarna. Att skogsbolagen låter sina skördemaskiner fara fram över skogsåkrarna är en sak. Men snälla ni, ge fan i dom sista spillrorna av riktiga skogar vi har kvar. En kvinnlig C-miljöminister lovade ett 20 procentigt skydd...

Svar till inlägg av PS, 2017-08-06 23:11:

Om denna falang är en del av MP så är det en försvinnande liten andel som vill detta. Så vi får nog gratulera Magnus H som har majoriteten bakom sig. :)

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2017-08-06 23:07:

Jag kan förvisso sympatisera med delar av MP:s politik och somliga av deras politiker verkar vara ganska vettiga men tyvärr verkar det vara den andra falangen som dominerar partiet så det krävs nog en bredare politisk vilja än så om det ska ske något.

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-06 22:49:

Hur definieras "skog"? Och vad menas med att en andel blir äldre? Vad är definitionen på "äldre"?

Hur definieras "kalhygge", och vad är det för andel, av skogbrukade områden eller av skog eller mark totalt?


Ditt svar till Ile, menar du att skogs/jordindustrin straffar de som anser att industrin har för stor påverkan på naturen genom att stänga ute dem från markerna, eller vad menar du att orienteringen ska passa sig att göra sig ovän med dem?

PS> Det finns politisk vilja, http://www.dalademokraten.se/opinion/debatt/mp-vi-vill-kraftsamla-for-skogen-sa-att-aven-vara-barnbarn-far-uppleva-barr-under-fotterna

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-06 22:49:

Ur ett orienteringsperspektiv vet jag inte om det spelar så stor roll volka metoder som används. Det jag skriver nedan bygger snarare på andra observationer som tex den att Tjädern är mer eller mindre utrotad i de områden där man bedriver ett "rationellt" skogsbruk medan de inte alls är ovanliga i reservaten runt Stockholm.

Svar till inlägg av PS, 2017-08-06 20:56:

Resultatet skulle bli mer och mer halvtäta granskogar.

Svar till inlägg av lle, 2017-08-06 19:24:

Om orienteringen har problem med att vara i reservaten, kanske man inte skall försöka göra sig ovän med skogs- och jordbruket så att man får vara kvar där i alla fall?

Vad hittar du beräkningen om att alla "sådana" skogar beräknas vara nerhuggna om 5-10 år?

Andelen äldre skogar ökar. Andelen lövträd ökar. Andelen kalhyggen minskar.

Svar till inlägg av jägmästarn, 2017-08-06 19:13:

Alla uppköpare - som jag har varit i kontakt med - i södra sverige ger ett bud jäms över, oavsett kvalitet, om man ber om det.

Svar till inlägg av jägmästarn, 2017-08-06 19:55:

Det finns ju andra sätt att avverka än att ta ner all skog och plantera ny. Det vore ju faktiskt fullt möjligt och kanske rimligt att införqa sådan lagstiftning men då måste ju först viljan finnas. Om någon invänder att det vore att begränsa vinsternqa för skogsägarna så är min motfråga mo vi då även borde tillåta processindustrier av olika slag att skicka ut orenat vatten i våra sjöar och åar. Med tanke på vad det så kallade moderna skogsbruket får för konsekvenser för vår miljö så tycker jag att man borde se över hur mycket en markägare egentligen bör ha möjlighet att förstöra miljön.

Svar till inlägg av lle, 2017-08-06 19:24:

Det är väl snarare vi vanliga medborgare som tjänat mest på skogsbruket. Hur gör du vid toalettbesök, i skolan, när du packar klapparna eller bygger hus.

Vi kanske i vanlig ordning ska låta våra skogar stå som parker och istället låta andra länder såga ned sina tropiska skogar. Den svenska dubbelmoralen.

Svar till inlägg av Murrell, 2017-08-06 15:08:

Ska vi kolla med Eventorsupporten?

Svar till inlägg av Magnus H, 2017-08-06 17:21:

Inte riktigt 100 men snart så. Men parallellt med de skogar som odlas stenhårt i denna cykel har vi haft de skogar som räknas som bruksskog men inte hunnit huggas och föryngras på detta rationella sätt ännu, och det är dessa skogar som vi oftast uppfattar som fin bruksskog. Men inom 5-10 år beräknas de sista sådana skogar ha huggits, och kvar är då endast virkesåkrar eller skyddade områden. En skog som väl har börjat brukas rationellt behöver lång tid på sig för att likna det vi kallar fin skog. Den åldern får den aldrig så länge den är inne i cykeln.

Förutom det helt orimliga i att omvandla hela landskapet på detta sätt så är det ett extra stort problem för orienteringen eftersom vi ibland har problem att få vara i reservaten. Kvar blir då bara plantagen. Jag har dock full förståelse för att skogen brukas eftersom det är orimligt att kräva att en markägare frivilligt avstår så stora inkomster. Däremot kan jag för mitt liv inte förstå de inom skogsbruket som på alla möjliga sätt försöker utmåla skogsbruket som positivt för natur och miljö. Alla som över huvud taget rört sig i skogen vet väl hur bedrövligt det ser ut.