Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av old, 2016-01-08 23:51:

Jag ser inte riktigt kopplingen. Min far är exempelvis uppvuxen på landsbygden men eftersom hans far var arrendator så hade de ingen skog men det hindrade inte att han i sin ungdom arbetade i skogen åt bolaget som ägde den. Den mesta skogen som finns runt om i landet (sett till area) sköts inte alls av dem som äger den. Man ska inte blanda ihop ägande av mark med företagsamhet i allmänhet så svaret är att jag i allmänhet är för privat ägande men inte just av skogsmark.

Tidigare var det ofta inskrivet om förbud för orientering i reservat, men under de sista åren har man reviderat bestämmelserna. Myndigheterna i Skåne har ändrat inställning och har nu en positiv attityd vid kontakter.
Det finns även gods med positiv inställning. Andrarums IF har ett mycket bra förhållande med godset Kristinehof, men de har också skött kontakterna exemplariskt.
Jag har ingen erfarenhet av skogsbolag.

Svar till inlägg av osäker, 2016-01-09 19:02:

Restriktionerna för reservaten är skrivna specifikt för varje enskilt område i Sverige. Alla organisationer som vill idka friluftsliv inom reservatsområden ska skicka in exakta = karta över rörelse och platsaktiviteter till hemmahörande länsstyrelse. Datum, antalet utövare och tidsrymd kan vara viktiga faktorer att beskriva. Myndigheter behöver tid för en bra beslutsprocess i varje enskilt ärende. Ett års framförhållning borde vara den kortaste framförhållningen enligt min åsikt.
Är vi orienterare tydliga i vår kommunaktion med myndigheter kommer vi med alla säkerhet att bemötas med tydlighet och respekt tillbaka.

Svar till inlägg av korpen, 2016-01-09 17:42:

Det är väl så att det sedan länge stått inskrivet ganska konstiga lydelser på testen angående orientering i reservaten, men att många handläggare numer inser att dessa inte är rimliga och därför bortser från dem. Jag vet inte hur besvärligt det är att ändra lydelsen i reservatsrestriktioner, men det känns ju viktigt att orienterande bara begränsas i de fall vi verkligen skulle utgöra ett hot mot det skyddsvärda.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

Problemet är att Länsstyrelsens folk ofta uppträder som våra nya godsherrar. Orienteringsförbud skrivs numera in på rutin medan jakt tillåts på rutin i våra reservat.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

De stora skogsbolagen är oftast positiva till orientering. Bara man respekterar jakttiderna. Många av deras anställda är orienterare.

När vi hade en ordentligt levande landsbygd och där skogen ägdes av bygdens folk, var det få problem med att arrangera orienteringar. Men när människor med kapital investerar i skogar och säljer ut jakten för stora pengar, så blir det problem. Tyvärr lär det inte bli någon ändring på den trenden, så vi får nog vara försiktiga i vårt uppträdande om vi skall få några skogar att orientera i.
Jag var för några år sedan och diskuterade med en godsägare om en tävling i hans skogar. Han var lindrigt sagt negativ till orientering och tyckte vi kunde springa på Sveaskogs marker.
Jag har nämnt det tidigare att naturreservat kan bli våra framtida orienteringsområden. Med ökat antal reservat och som jag tycker ändrad inställning från myndigheter kan detta bli bra.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 23:37:

Är inte utarmningstakten av landsbygden tillräckligt hög som den är? Vill du avskaffa privat ägande av annat än skog också?

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 20:23:

Jag tolkar det som att även du tycker att det är OK med vissa inskränkningar i äganderätten. Om man verkligen ville begränsa det privata ägandet så vore det ganska enkelt att göra det långsamt men säkert utan att någon enskild person skulle drabbas hårdare än av många andra skatteändringar. Man skulle tex kunna införa en areabaserad kommunal fastighetsskatt som till en början sattes väldigt lågt. Denna skatt skulle användas enbart för att köpa upp mark till marknadspris. Skatten skulle sedan succesivt ökas varpå lönsamheten för privat skogsbruk succesivt skulle minska. Med tiden skulle man få en balans på exempelvis 10% privat ägande eller vad man nu tycker är lämpligt. I det läget skulle skatten kunna frysas på den nivån och man kunde använda intäkterna för att sänka inkomstskatten i stället. Nyckeln för en sådan här reform vore förstås att man gjorde den väldigt långsamt. Detta vore en betydligt mindre förmögenhetsfördelning än när sossarna med vänsterpartiets hjälp avskaffade arvsskatten. Jordägarförbundet jublade men vänsterpartisterna trodde tydligen att detta skulle vara en mindre känslig reform för deras väljare än att ta bort förmögenhetsskatten trots att den var lättare att runda för dem som hade det riktigt väl ställt.

Vad anser en fiktiv markagare om att ett aktiebolag, agt av en idrottsrorelse, arrangerar tavlingar med god vinst?
Vad anser densamme om en ideell orienteringsklubb koper ett arrangemang av professionellla arrangorer till marknadspris?

(Man kan starta en trad pa O-snack om detta!)

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 15:48:

Jag skulle bli förtvivlad! Men jag misstä ler att staterna inte skulle fångenskap förvärvsprövningen - det är väl delvis sådant den finns till för att förhindra?

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-08 19:07:

Ja! Det låter som en rimlig kompromiss. Och ja, jag förstår din tomtanalogi.

Missförstå mig inte JAG vill verkligen att alla ska ha tillgång till och möjlighet att vistas i skogen. Jag försöker bara fundera på hur jag skulle tänka om jag var skogsägare och jaktgalen (eller åtminstone en av dem).

Någon nämnde tidigare i tråden exemplet med "professionell" bärplockning: det tycker jag är missbruka allemansrätten. På samma sätt som jag ogillar hur några företag har startat återkommande turridning utan tillstånd av markägare. Det är inte okej tycker jag

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 07:36:

I bland tycker jag att det är det men i andra fall tycker jag inte att det är orimligt att inte ägandet innebär total kontrol. Prinsipelt så ser jag inget problem med att någon kan äga rätten att averka träden i en skog medans han inte har rätt att förbjuda folk att vara där eller andra saker som påverkar andra.

Man har väl för exempel inte total kontrol på sin egen tomt trots att man äger den? Det är väl inte bara att riva huset och bygga ett hotel på tomten om man skulle vilja det?

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 15:48:

Drastiska exempel med USA och Ryssland. Skåne, Blekinge och Småland har många fastigheter med och utan skog redan sålts till danskar och tyskar. Det lilla samhället Alsterbro i SÖ Småland kan mer eller mindre betraktas som en tysk koloni numera.

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 13:28:

För skojs skulle kan vi ägna oss åt ett litet tankeexperiment bara för att vidga perspektiven lite. Hur skulle du reagera om exempelvis USA eller Ryska staten succesivt skulle börja köpa all skogsmark som blev till salu i Sverige?

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 10:44:

Vettigt och vettigt. Nu är det så det är och jag kan inte se en realistisk lösning på hur skogen skulle förstatligas. Det ter sig lite som de kommunistiska tankarna (i min hjärna i alla fall): Det låter så himla bra, men har aldrig riktigt funkat i praktiken (brasklapp för att mina bristande kunskaper i ekonomiska/statsvetenskapliga historia).

Återigen - jag älskar skogen och är evigt tacksam för att jag får lulla omkring i den och för att vi kan utöva vår fantastiska sport i den.

Fast ska jag vara ärlig så tror jag nästan att ägarbytet skedde tidigare så det kan nog vara lite illa skött ...

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-08 11:55:

Kartan ritades ju från början med avsikt att användas för nordiska mästerskapet men sedan lades ju detta ned och då ville man spara kartan. I den vevan blev ett ägarbyte och servitut av det slaget är nog ingen pigg på eftersom ett sådant rimligen hade sänkt värdet. Hur mycket är omöjligt att säga.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-08 11:15:

Man får de politiker man förtjänar ...
I den delen av landet som jag kommer ifrån så finns det fortfarande en hel del härads- och sockenallmänningar kvar. Dessa ägs gemensamt av bönderna i respektive härad eller socken i andel efter mantal när de bildades. Ett väldigt stort antal av dessa allmänningar förvaltas i sin tur av ett gemensamt bolag som numera har ytterst få anställda utan tar in anbud från andra bolag som i sin tur gör jobben. Ett kommunalt ägande skulle kunna fungera på samma sätt i alla fall i kommuner där man har en pragmatisk syn på vad som är bäst för invånarna i stället för att styras av ren ideologi utan eftertanke.

I fallet med Stockholm så är det ju lite speciellt för den mesta skogen som Stockholms (stads) kommun ägde låg ju inom andra kommuners gränser. Det är jag mycket tveksam till. Möjligen skulle ett gemensamt ägande av alla kommuner runt Stockholm eller av landstinget varit bättre.

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-08 11:48:

PS vet väl detta men jag tror det blev ett ägarbyte.

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-07 10:25:

Ritades en karta för 300 000 kronor utan att man hade förankrat markägarkontakterna eller blev det ett ägarbyte under resans gång?
Att skriva ett kontrakt med ett så kallat avtalsservitut hade kanske kunnat vara en möjlig lösning.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 10:44:

Nej, bevare oss mot starskaligt kommunalt skogsägande! Det är antagligen lika illa som mycket av storbolagsägandet av skog, men på ett annat sätt.
Jodå, jag kan tänka mig att ett visst mått av kommunalt skogsägande kan vara bra, t ex rekreationsområden nära tätorter. Men jag litar inte ett ögonblick på att den kommunala apparaten skulle klara av långsiktigt vettigt skogsbruk. Dagens kommuner klarar knappt av snöröjning, och mer komplexa verksamheter (t ex skolan) är tragiskt misskötta. Detta samtidigt som många kommuner har ett förfärande track record när det gäller att förslösa medborgarnas pengar på diverse "satsningar" som köpcenttrum, idrottsarenor och trams.

Svar till inlägg av historiker, 2016-01-08 11:08:

Det varierar i olika landsdelar och några hundra år är inte speciellt mycket.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 10:44:

Det var väldigt många hundra år sedan den mesta skogen var allmänningar.

AC> jag delar din tacksamhet. Vem vill springa i ett hägn frivilligt?
PS> kommuner är bra. Naturreservat och ekoparker som tillåter tvåbenta varelser att vistas där. Finns det några orienteringsklubbar som äger skogsfastigheter, alltså med direkt eller indirekt inflytande över skogsfastigheten?

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 07:36:

Frågan är väl om det verkligen är vettigt med enskilt ägande av skogsmark mer än det som är precis runt en gård man själv brukar. Jag är faktiskt väldigt tveksam till det. Förr var ju den mesta skogen allmänningar och jag tror att det hade varit både bättre och rättvisare om all skog hade ägts av kommunerna.

Svar till inlägg av Op, 2016-01-08 01:11:

Rent generellt tycker jag att det är rimligt att den som äger något bestämmer över det, ja. Med det sagt är jag oerhört tacksam över att vi har allemansrätten.

Det är för mycket diskussioner på detaljnivå här. Tänk bredare - är det rimligt att en enskild person kan bestämma över en stor bit skog och bestämma vad folk får och inte får göra där. Så länge det inte medför skador på landskapet så måste människor få vara fria att göra vad de vill, på vilka ställen de vill. Allt annat vore en extrem inskränkning i människors frihet. Orientering måste väl anses oskadligt för landskapet och borde alltså vara fritt för vem som helst.

Tyvärr funkar det nog inte riktigt så även om man gärna vill tro det med vår allemansrätt. Som signaturen nomnom skriver måste vi nog hålla isär önskan och verklighet. Men alltför många här verkar tycka det är helt rimligt att en del jägare och markägare missbrukar sin position och begränsar den lagstadgade allemansrätten för orienterare, i utbyte mot att de är "snälla" och låter oss låna lite åkermark.

Om man läst ut brickor i en masterenhet utan att ha kopplat den till datorn och sen vill importera allt så man får fram resultat, hur gör man då? Går det att göra i Meos?

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2016-01-07 20:49:

Ett par sådana här är inte så dumma.
http://www.olspecialisten.com/sv/konfektion/strumpor/sealskinz-mid-weight-knee-length-1.html

Svar till inlägg av Analys, 2016-01-07 17:15:

När det gäller den terräng som var påtänkt för lång-SM så är problemet att den köptes upp av en ägare som, enligt egen utsago, ser den mest som en placering och aldrig kommunicerat på annat sätt än via advokat. Det är inte så lätt att bygga upp en relation då.

Svar till inlägg av Nomnom, 2016-01-07 17:12:

Efter nvad jag har hört så är det snarare friare i flera östeuropeiska länder medan det är riktigt illa i exempelvis England. Hur är det i Finland? Jag inbillar mig att de har samma sedvänjor som vi. Det var ju inte så väldigt länge sedan det var en del av Sverige och Ryssland brydde sig nog inte så mycket om den typen av frågor.

Satsa hellre pa en halvstolek storre sko och en tjock ullstrumpa, ex Ullmax

Vilka olika tillverkare gör dubbskor med fodring som man kan ha för att springa på isiga vintervägar?
Jag vet Icebug, VJ, Salomon, Inov-8.
Någon som provat någon annan tillverkare?
Är det någon sko där dubbarna inte håller eller annat problem finns?
Tänkte främst köra snabba pass under vintern med skorna..
Vill gärna ha lite snabba svar så att jag kan gå ner på gallerian till helgen.

Utan att ha belägg för uppgiften skulle jag nog också säga att den svenska allemansrätten är unik, och något man måste vårda ömt. En missförstådd/förbannad/oinformerad markägare kan stoppa en hel tävling. I Stockholm är orienterarna extremt duktiga att hamna på kollisionskurs med ägaren till skogen. Kan för övrigt inte vara i så många nationer världens över där det är möjligt att genomföra tävlingar över privata ägor med tusentals deltagare utan speciella överenskommelser. Oftast i främmande länder springer man i städer, parker och utvalda reservat som ägs av samhället.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-07 16:25:

Du har en poäng om du antyder att lagstiftaren nog främst blickar mot andra västerländska länder. Många västerländska länder har någon sorts allemansrätt, men den svenska rätten är oftast betydligt vidare än andra länders motsvarigheter.

Särskilt speciellt i Sverige är att man kan utnyttja allemansrätten för kommersiella ändamål och för att bedriva andra mer organiserade verksamheter i skog och mark. Börjar lagstiftaren utreda den biten av allemansrätten har vi i orienteringsrörelsen mycket att förlora.

Svar till inlägg av Nomnom, 2016-01-07 10:58:

Är den verkligen så udda. I ett västeuropeiskt perspektiv är den nog det liksom i många länder med samma kultur men efter vad jag har förstått så är det ganska många länder som har liknande sedvänjor som vår.

Svar till inlägg av Realism, tack, 2016-01-07 09:09:

Är nog beredd att hålla med dig där. Förändras lagstiftningen finns det nog snarast en risk att vi orienterare får det krångligare att bedriva vår verksamhet. Detta pga att allemansrätten idag missbrukas (och att den är en rätt udda fågel internationellt sett).

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-06 21:07:

Jag tänkte på sm lång i stockholm. Där man hade ett område och en karta som sedan inte kunde användas på grund av en markägare som inte ville ha orienterare på sin mark.

Ni skriver om lagändringar för att öka möjligheten att få nyttja annan mark. Jag tror tvärtom att om det sker någon ändring av lagstiftningen så kommer det att innebära inskränkningar av allemansrätten. Inskränkningar som, utan att det varit avsikten, skulle kunna få negativa konsekvenser för oss orienterare. Anledningen är att det sker omfattande missbruk av allemansrätten idag. Främst i form av illegala bosättningar (exempelvis bärplockare) men även olika kommersiella arrangemang utan tillstånd.