Logga in på Orienterare.nu

På DM tävlingar och mästerskapstävlingar anser jag att alla tävlingsklasser ska vara unika.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-12 13:40:

Jag tror till och med att reglerna kräver att klasser som har samma bana startar efter varandra, alltså inte varannan från respektive klass.

Man får väl anpassa antalet banor och kontroller till antalet deltagare. Med 300 startande verkar det lite mycket med 50 olika banor.

HD10-12K är tävlingsklasser men till skillnad mot i riktiga tävlingsklasser är det är tillåtet med gemensam start och hjälp (patrull). De bör slopas och hänvisas till ÖM- eller U-klasser.

Svar till inlägg av O, 2016-01-12 13:52:

Det är 14 tävlingsklasser bara för ungdom.
Till detta kommer HD18, HD20, HD21, HD35-80, dvs 26 klasser till.
Det ger 40 tävlingsklasser.
Till det eventuella kortklasser för vuxna (4 st), samt ytterligare veteranklasser (åtminstone vissa H85:or tycks bli väldigt irriterade om de inte får egen klass)

Dessutom 9-12 ytterligare (6-9ÖM, 2U samt INSK)
Summa 49-57.

Svar till inlägg av O, 2016-01-12 13:45:

Jag håller i stort sett med (men tycker nog att man bjuda på tre vita, även om just de lättaste banorna oftast är de som är svårast av variera genom att lägga till några ytterligare kontroller). Från orange och uppåt är det ju oftast lätt att enkelt skapa fler alternativa banor genom att kasta in ett par extra förstakontroller (och gärna också ett par extra näst-sista också).
För svarta tävlingsklasser är väl ofta problemet att några av de största klasserna (H55-H65) just på grund av sin storlek helst inte bör dela bana med de damklasser som kräver banor av motsvarande längd (~D40-D50), eftersom startdjupet då kan bli onödigt stort.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-12 13:40:

Jag räknar till 14 tävlingsklasser så man borde inte behöva komma i närheten av 50 banor.

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Om vi ser till vit bana så kan man självklart inte begära 6 olika banor (H10, D10, H12K, D12K, ÖM1 & U2), det är väl bara O-ringen som gör det. Jag tycker man kan begära 2 alternativ. I vissa distrikt får man var glad om banläggarna ens vet vilka banor som skall var vita och gula.

Sen tycker jag väldigt illa om stort startdjup i klasser som H12/D12 och H14/D14 bara för att man är för lat för att sätta ut 4 kontroller extra.

Övriga klasser beror alldeles på hur stor tävlingen är, viktigare att banorna är bra för motionsklasser (dvs ÖM och alla åldrar över HD21).

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Normalt är det väl inga som helst problem att olika klasser har samma bana. Om banor inte delas så blir det runt 50 unika banor på en vanlig tävling, vilket känns som överkill när många klasser ha ungefär samma krav vad gäller svårighet och längd.
Men när man låter olika klasser ha samma bana tycker jag dels att man ska se till att klasserna lottas så att de startar efter varandra, och dels att man inte ska blanda klasser med fri starttid med klasser som har minutstart, dvs ÖM-klasser (och U-klasser?) bör inte dela bana med tävlingsklasser.

Svar till inlägg av Geten, 2016-01-12 12:44:

Hur tänker du med frågan?
Startdjupet eller principen med att använda samma bana?

Vad tycker folk om att flera olika klasser har samma bana på tävling?
Några olika exempel:
- D10 och D12 Kort
- ÖM1 och H10
- H65 och D45

Svar till inlägg av PS, 2016-01-11 16:08:

Ja just det Stockholm lägger ju faktiskt ut avlysningar med karta för alla tävlingar (som för övrigt fler distrikt borde göra). Jag hade bara sett placering av TC i Eventor.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-11 16:07:

För övrigt så har vi efter vad jag har förstått ett skattesystem som gynnar stora ägare när ett mindre skogsbruk blir till salu. När man har köpt skogsmark så är det nämligen skattemässigt fördelaktigt att avverka de första åren men denna avverkning behöver inte ske i den skog man just köpt utan kan ske i den man redan äger. Om skogsbruket som är till salu inte ha så mycket avverkningsfärdig skog blir det alltså mycket mer förmånligt att köpa för den som redan äger stora skogsområden där det alltid finns någon skog att avverka. Vem som stiftat dessa lagar vet jag inte men jag har ju mina misstankar eftersom storskalighet alltid gynnats från ett visst håll ...

Svar till inlägg av O, 2016-01-11 10:21:

Den avlysta delen ligger inte i "problemområdet" utan i Tyresta naturreservat. Om de håller sig helt inom detta återstår väl att se.

Svar till inlägg av old, 2016-01-11 15:02:

Bra att du vet var jag står för det vet jag inte exakt själv ;-)
Skämt åsido så är det jag främst är negativ till är massivt ägande av personer och företag med ingen eller liten koppling till den trakt där marken ligger och det är därför jag förespråkar kommunalt ägande snarare än statligt. Vad beträffar jordbruk så har man där nackdelen att om man ska utveckla ett jordbruk så måste man antingen vara säker på att man kan få tillbaka eventuella investeringar eller också måste man ha ett väldigt bra samarbete med ägaren (min kusin har tex haft ett bra samarbete med stiftet som äger gården han brukar). Som jag skrev tidigare tycker jag nog också att det kan vara OK med privat ägande av mindre skogsområden där man bor och eventuellt runt ytterligare någon enstaka bostad man äger. Hur man skulle reglera detta har jag inte tänkt alltför mycket på men det jag reagerar på är att allt färre skogsägare köper på sig alltmer skog och det är inte bara ett storstadsfenomen. Dessa ägare kan förvisso sköta skogen bra men de har ju sällan den där direkta kontakten utan överlåter detta på andra utan ser det oftast som rena penningplaceringar.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-10 22:24:

Ja då vet jag var du står. Men varför ska privat ägande av jordbruksmark vara tillåten? Det är ju oftast där vi har arenor?

Är det inte i första hand är ett Stockholmsproblem att få tillgång till mark för orientering? Gör inte också detta Stockholmsproblem till ett riksproblem. Politiskt tycker jag att jag ser tillräckligt av sådant.
Sköt kontakterna exemplariskt så löser sig nog en del.

Bara tankar gällande det här med allemansrätt och äganderätt. Äganderätt vad gäller mark är ju väldigt reglerad vare sig man vill bygga, jaga eller hugga ner skogen. Den extra inskräkning det skinnebär att tillåta orienterare springa i skogen under några timmar är ju egentligen otroligt liten. Känns det inte som rimligare att vi jobbar för att stärka allemansrätten istället för att hoppas på att det någonsin går att få majoritet för att lägga skattepengar på att köpa skog. trro inte ens majoriteten av orienterare tycker det egentligen.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 12:12:

Ang Åva-kartan (den som var tänkt för lång-SM 2015) . Såg att Järla skall ha sin tävling där men det är väl ingen ide att hoppas på att vi får springa på den fina höjden söder om Åva. Länge sedan jag var där men jag minns det som ett väldigt stort sammanhängade berghällsområde, i princip stigfritt.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-10 11:37:

Det är faktiskt lite underligt att vi har ordet gods och godsägare kvar i språkbruket.
Trolle Ljungby gods är en stor fastighetsägare på b.l.a. Södra Ryssberget.
De har varit mycket tillmötesgående vid två större arrangemang. Det ena var O-Ringen 2014.
Skogvaktaren senarelade gallringar och slutavverkningar som annars hade skapat mycket trubbel för arrangemanget. Vi fick även tillåtelse att röja både sly och såga ner enskilda träd som var besvärande vid några utvalda kontrollpunkter.

Sveaskog har också varit mycket kommunikativa. De senare årens stormar som orsakat större och mindre bröten så har de omhändertagit dessa relativt snabbt. Att vi ritade in brötena på vår orienteringskarta och överlämnade bidrog säkert till en snabbare hantering, det vill jag tro iaf.

Svar till inlägg av old, 2016-01-08 23:51:

Jag ser inte riktigt kopplingen. Min far är exempelvis uppvuxen på landsbygden men eftersom hans far var arrendator så hade de ingen skog men det hindrade inte att han i sin ungdom arbetade i skogen åt bolaget som ägde den. Den mesta skogen som finns runt om i landet (sett till area) sköts inte alls av dem som äger den. Man ska inte blanda ihop ägande av mark med företagsamhet i allmänhet så svaret är att jag i allmänhet är för privat ägande men inte just av skogsmark.

Tidigare var det ofta inskrivet om förbud för orientering i reservat, men under de sista åren har man reviderat bestämmelserna. Myndigheterna i Skåne har ändrat inställning och har nu en positiv attityd vid kontakter.
Det finns även gods med positiv inställning. Andrarums IF har ett mycket bra förhållande med godset Kristinehof, men de har också skött kontakterna exemplariskt.
Jag har ingen erfarenhet av skogsbolag.

Svar till inlägg av osäker, 2016-01-09 19:02:

Restriktionerna för reservaten är skrivna specifikt för varje enskilt område i Sverige. Alla organisationer som vill idka friluftsliv inom reservatsområden ska skicka in exakta = karta över rörelse och platsaktiviteter till hemmahörande länsstyrelse. Datum, antalet utövare och tidsrymd kan vara viktiga faktorer att beskriva. Myndigheter behöver tid för en bra beslutsprocess i varje enskilt ärende. Ett års framförhållning borde vara den kortaste framförhållningen enligt min åsikt.
Är vi orienterare tydliga i vår kommunaktion med myndigheter kommer vi med alla säkerhet att bemötas med tydlighet och respekt tillbaka.

Svar till inlägg av korpen, 2016-01-09 17:42:

Det är väl så att det sedan länge stått inskrivet ganska konstiga lydelser på testen angående orientering i reservaten, men att många handläggare numer inser att dessa inte är rimliga och därför bortser från dem. Jag vet inte hur besvärligt det är att ändra lydelsen i reservatsrestriktioner, men det känns ju viktigt att orienterande bara begränsas i de fall vi verkligen skulle utgöra ett hot mot det skyddsvärda.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

Problemet är att Länsstyrelsens folk ofta uppträder som våra nya godsherrar. Orienteringsförbud skrivs numera in på rutin medan jakt tillåts på rutin i våra reservat.

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2016-01-09 13:15:

De stora skogsbolagen är oftast positiva till orientering. Bara man respekterar jakttiderna. Många av deras anställda är orienterare.

När vi hade en ordentligt levande landsbygd och där skogen ägdes av bygdens folk, var det få problem med att arrangera orienteringar. Men när människor med kapital investerar i skogar och säljer ut jakten för stora pengar, så blir det problem. Tyvärr lär det inte bli någon ändring på den trenden, så vi får nog vara försiktiga i vårt uppträdande om vi skall få några skogar att orientera i.
Jag var för några år sedan och diskuterade med en godsägare om en tävling i hans skogar. Han var lindrigt sagt negativ till orientering och tyckte vi kunde springa på Sveaskogs marker.
Jag har nämnt det tidigare att naturreservat kan bli våra framtida orienteringsområden. Med ökat antal reservat och som jag tycker ändrad inställning från myndigheter kan detta bli bra.

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 23:37:

Är inte utarmningstakten av landsbygden tillräckligt hög som den är? Vill du avskaffa privat ägande av annat än skog också?

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 20:23:

Jag tolkar det som att även du tycker att det är OK med vissa inskränkningar i äganderätten. Om man verkligen ville begränsa det privata ägandet så vore det ganska enkelt att göra det långsamt men säkert utan att någon enskild person skulle drabbas hårdare än av många andra skatteändringar. Man skulle tex kunna införa en areabaserad kommunal fastighetsskatt som till en början sattes väldigt lågt. Denna skatt skulle användas enbart för att köpa upp mark till marknadspris. Skatten skulle sedan succesivt ökas varpå lönsamheten för privat skogsbruk succesivt skulle minska. Med tiden skulle man få en balans på exempelvis 10% privat ägande eller vad man nu tycker är lämpligt. I det läget skulle skatten kunna frysas på den nivån och man kunde använda intäkterna för att sänka inkomstskatten i stället. Nyckeln för en sådan här reform vore förstås att man gjorde den väldigt långsamt. Detta vore en betydligt mindre förmögenhetsfördelning än när sossarna med vänsterpartiets hjälp avskaffade arvsskatten. Jordägarförbundet jublade men vänsterpartisterna trodde tydligen att detta skulle vara en mindre känslig reform för deras väljare än att ta bort förmögenhetsskatten trots att den var lättare att runda för dem som hade det riktigt väl ställt.

Vad anser en fiktiv markagare om att ett aktiebolag, agt av en idrottsrorelse, arrangerar tavlingar med god vinst?
Vad anser densamme om en ideell orienteringsklubb koper ett arrangemang av professionellla arrangorer till marknadspris?

(Man kan starta en trad pa O-snack om detta!)

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 15:48:

Jag skulle bli förtvivlad! Men jag misstä ler att staterna inte skulle fångenskap förvärvsprövningen - det är väl delvis sådant den finns till för att förhindra?

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-08 19:07:

Ja! Det låter som en rimlig kompromiss. Och ja, jag förstår din tomtanalogi.

Missförstå mig inte JAG vill verkligen att alla ska ha tillgång till och möjlighet att vistas i skogen. Jag försöker bara fundera på hur jag skulle tänka om jag var skogsägare och jaktgalen (eller åtminstone en av dem).

Någon nämnde tidigare i tråden exemplet med "professionell" bärplockning: det tycker jag är missbruka allemansrätten. På samma sätt som jag ogillar hur några företag har startat återkommande turridning utan tillstånd av markägare. Det är inte okej tycker jag

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 07:36:

I bland tycker jag att det är det men i andra fall tycker jag inte att det är orimligt att inte ägandet innebär total kontrol. Prinsipelt så ser jag inget problem med att någon kan äga rätten att averka träden i en skog medans han inte har rätt att förbjuda folk att vara där eller andra saker som påverkar andra.

Man har väl för exempel inte total kontrol på sin egen tomt trots att man äger den? Det är väl inte bara att riva huset och bygga ett hotel på tomten om man skulle vilja det?

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 15:48:

Drastiska exempel med USA och Ryssland. Skåne, Blekinge och Småland har många fastigheter med och utan skog redan sålts till danskar och tyskar. Det lilla samhället Alsterbro i SÖ Småland kan mer eller mindre betraktas som en tysk koloni numera.

Svar till inlägg av AC, 2016-01-08 13:28:

För skojs skulle kan vi ägna oss åt ett litet tankeexperiment bara för att vidga perspektiven lite. Hur skulle du reagera om exempelvis USA eller Ryska staten succesivt skulle börja köpa all skogsmark som blev till salu i Sverige?

Svar till inlägg av PS, 2016-01-08 10:44:

Vettigt och vettigt. Nu är det så det är och jag kan inte se en realistisk lösning på hur skogen skulle förstatligas. Det ter sig lite som de kommunistiska tankarna (i min hjärna i alla fall): Det låter så himla bra, men har aldrig riktigt funkat i praktiken (brasklapp för att mina bristande kunskaper i ekonomiska/statsvetenskapliga historia).

Återigen - jag älskar skogen och är evigt tacksam för att jag får lulla omkring i den och för att vi kan utöva vår fantastiska sport i den.

Fast ska jag vara ärlig så tror jag nästan att ägarbytet skedde tidigare så det kan nog vara lite illa skött ...

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-08 11:55:

Kartan ritades ju från början med avsikt att användas för nordiska mästerskapet men sedan lades ju detta ned och då ville man spara kartan. I den vevan blev ett ägarbyte och servitut av det slaget är nog ingen pigg på eftersom ett sådant rimligen hade sänkt värdet. Hur mycket är omöjligt att säga.

Svar till inlägg av Ulf S, 2016-01-08 11:15:

Man får de politiker man förtjänar ...
I den delen av landet som jag kommer ifrån så finns det fortfarande en hel del härads- och sockenallmänningar kvar. Dessa ägs gemensamt av bönderna i respektive härad eller socken i andel efter mantal när de bildades. Ett väldigt stort antal av dessa allmänningar förvaltas i sin tur av ett gemensamt bolag som numera har ytterst få anställda utan tar in anbud från andra bolag som i sin tur gör jobben. Ett kommunalt ägande skulle kunna fungera på samma sätt i alla fall i kommuner där man har en pragmatisk syn på vad som är bäst för invånarna i stället för att styras av ren ideologi utan eftertanke.

I fallet med Stockholm så är det ju lite speciellt för den mesta skogen som Stockholms (stads) kommun ägde låg ju inom andra kommuners gränser. Det är jag mycket tveksam till. Möjligen skulle ett gemensamt ägande av alla kommuner runt Stockholm eller av landstinget varit bättre.

Svar till inlägg av Myran, 2016-01-08 11:48:

PS vet väl detta men jag tror det blev ett ägarbyte.

Svar till inlägg av nybörjare, 2016-01-07 10:25:

Ritades en karta för 300 000 kronor utan att man hade förankrat markägarkontakterna eller blev det ett ägarbyte under resans gång?
Att skriva ett kontrakt med ett så kallat avtalsservitut hade kanske kunnat vara en möjlig lösning.