Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Metoder för kartritning

Nybörjare 2017-07-18 20:58

Hittar flera trådar som behandlar kartnorm, laserscannade kartor mm men få som handlar om hur ni i helhet jobbar när ni ritar kartor. Är nybörjare inom området kartritning men försöker komma igång. Har skaffat mig bra grundmaterial men har lite svårt för att se hur jag ska jobba när jag nu kommer ut i skogen och försöker få till kartan. Tänkte börja med att beskriva lite hur jag än så länge arbetat och fylla på med lite frågor som jag funderat, svara gärna på dessa eller allmänt beskriv hur ni jobbar med kartritning.

Grundmaterial:
Laserdata jag kört i kartapullautin + OLlaser, fastighetskartan, flygfoto (eniro). Har genom detta lyckats få fram vad jag tycker är ett bra grundmaterial med 2,5 m kurvor från kartaP samt 0,5m kurvor från OLlaser, vegitation från kartaP, vägar, hus, kulturmark samt järnväg. Finns det mer som kan fås fram innan man ger sig ut i skogen?

I skogen:
Började med att springa alla stigar på kartan med gps klocka fram och tillbaka så jag sprungit på alla stigar minst två gånger. Läste in detta i datorn och fick in stigarna i OOM som jag använder.
Hur arbetar ni sen, ska jag börja med fasta punkter (stenar, bäckar, sankmark, tydlig vegetation etc) eller kurvbild? Har funderat på om det är bättre att börja jobba med ett större område som jag förfinar efterhand eller börja med och fin ritar meter för meter?
Ritar ni med dator/platta eller analogt med papper?

Digitalisering:
Ritar ni alltid i 1:15000 eller ritar ni i större skalor? Området jag ämnar att kartera är relativt litet och tror området skulle passa bra på en A4 i 1:7500. Ska jag fortfarande rita i 1:15000 eller kan jag rita en mer detaljerad karta då min tanke är att den alltid ska skrivas ut i denna?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Surfer 2023-06-14 22:40 #78

Svar till inlägg av Jhj, 2023-06-14 16:06:

Ett annat tips är använda sig av etablerade kartritare. Vad har kartritarna i fråga ritat tidigare? Vill ni lägga 200 kkr till den helt gröna kartritaren? Eller kan den få ett mindre och enklare projekt tills den börjar få erfarenhet?

Orkaloggain 2023-06-14 21:14 #77

Svar till inlägg av Jhj, 2023-06-14 16:06:

Fler borde intressera sig för kartritning och kontroll.

Jhj 2023-06-14 16:06 #76

Svar till inlägg av Surfer, 2023-06-14 15:54:

Vi hade en kartkontrollant (ej klubbmedlem) som inte hade något att klaga på. Nu något år efter när vi ska använda kartan hittar vi själva fel som avviker från normen...

Orkaloggain 2023-06-14 15:58 #75

Svar till inlägg av Surfer, 2023-06-14 15:54:

Det beror ju på om klubben är på tå och vet vad som är bra eller inte. Och om de har skrivit avtal.

Surfer 2023-06-14 15:54 #74

Svar till inlägg av TG, 2023-06-14 14:26:

Beställaren har oftast ett krav mot kartritaren att kartan ska vara ritad enligt normen. Kartritaren åtgärdar det avviker gratis. Viktigt att ha kommunikation Beställare-Kartritare-Kartkontrollant längs hela projekttiden

TG 2023-06-14 14:26 #73

Svar till inlägg av Orkaloggain, 2023-06-14 13:30:

Hur agerar då klubben som beställt kartan om man påpekar fel och kartritare ger dessa kommentarer?

Orkaloggain 2023-06-14 13:30 #72

Svar till inlägg av Kartis, 2023-06-14 12:25:

"Nojmen äj dålig"/"Just den DÄR regeln tycker jag är fånig"
"Den här terrängen GÅR inte att rita normenligt"
"Jag ritar ju som det ser ut"

Några förslag på svar.

Kartis 2023-06-14 12:25 #71

Jag fick tid att gå igenom klubbens kartor som ritats av flera olika proffskartritare med mångårig erfarenhet. På samtliga kartor hittade jag väldigt många ytor som inte uppfyller minimikrav. Det gäller främst gula och gröna områden. Sen var det på alla kartor många branter som var mycket kortare än minimimåttet. Flera av våra kartor har använts på större tävlingar de senaste åren. Jag blir orolig att kartkontroll gjorts alldeles för dåligt.

Hur ser det ut i andra klubbar i Sverige?
Kanske kan någon proffskartritare förklara varför/när ni har frångått minimimåtten (om ni har det)?

Christer Carlsson 2023-06-12 16:59 #70

Svar till inlägg av Varför, 2023-06-12 14:08:

Det har aldrig funnits någon symbol i normen för bom, det är ett lokalt påhitt.

PS 2023-06-12 16:30 #69

För lvrigt så är det väl ändå svårt att planera utifrån bara en karta. Har man inte varit där så vet man ju inte om det är tillåtet att åka in på vägen oavsett om det finns bom eller ej och det som ser ut som bra parkeringar kan vara fullt av timmer eller ris/grot.

PS 2023-06-12 16:26 #68

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2023-06-12 14:23:

Staket över vägen är i och för sig kreativt men om det ska bli läsligt så måste du ta bort vägens kantlinjer en bit för att frilägga taggarna. Är det en svartväg så måste du göra uppehåll på hela vägen vilket kanske skapar mer förvirring än att utelämna bommen.

Zerbembasqwibo 2023-06-12 14:23 #67

Svar till inlägg av Varför, 2023-06-12 14:08:

Därför kartan är till för den tävlande. En bom påverkar inte vägval/framkomlighet för en löpare, däremot KAN den vara ett kartläsningsföremål. Det är väl inget som hindrar att rita ett staket tvärs över vägen med minlängden som är 22,5 meter.
https://twitter.com/zerbembasqwibo/status/1668231970269044737

Du kan ju också välja att rita ett icke normenligt tecken som ni har på era kartoriginal, och döljer den vid tävling (och träning för att inte lära ut fel).

Varför 2023-06-12 14:08 #66

Varför är inte bommar med som karttecken längre?
Jag tycker de är jättebra för att se vilka vägar det går att komma in på.
För att ex. planera parkering på träningar.

PeK 2023-06-08 10:13 #65

Svar till inlägg av PS, 2023-06-07 23:34:

Jag använder linjelängden 29 meter som min mått för höjder och linjelängden 37 meter för hjälpkurvehöjder. För långsmala höjder brukar jag kolla att det är minst 0,15 (en rödpunkt), helst lite mer, mellan linjerna. Gör man enligt ovan ger det bra läsbarhet och jag anser att man följer ISOM2017. Går det inte att få till ritningen enligt min måtten får man hitta en annan lösning för att säkerställa bra läsbarhet.

PS 2023-06-07 23:34 #64

Svar till inlägg av PS, 2023-06-07 23:32:

Jag borde kanske nämnt att illustrationen i normen visar en tydligt avlång höjd där man bara nämner längden. Det finns alltså inte mycket som talar för att även bredden skulle vara minst 1.1 mm.

PS 2023-06-07 23:32 #63

Svar till inlägg av ISOM2017, 2023-06-07 22:12:

Sådär står det mycket riktigt i normen för vanlig höjdkurva men frågan gällde ju hjälpkurvor och där står det bara att minimilängden är 1.1 mm yttre mått vilket alltså motsvarar 1 mm från mitt till mitt. Bredden nämns inte alls så man kan väl anta att det är 0.6 mm yttre mått för den också vilket alltså motsvarar 0.5 mm från mitt till mitt. Om man med OCAD:s ellipsverktyg genererar en sådan ellips och mäter längden (mittbaserad längd) så verkar det bli 36.262 meter. Det är nog så långt man kommer med normen som grund även om jag tycker att man bör kunna rita hjälphöjderna lite smalare. Lite onödigt mycket luft där tycker jag för främsta anledningen till att de ska vara längre än den vanliga höjden är väl för att det ska se ut som en ellips trots "skrapen". Det blir ju inte bättre av att man ritar dem bredare utan snarare tvärtom.

ISOM2017 2023-06-07 22:12 #62

Svar till inlägg av TG, 2023-06-07 19:12:

The minimum length of a contour knoll is 0.9 mm (footprint 13.5 m) and the minimum
width is 0.6 mm (footprint 9 m) outside measure. Smaller prominent knolls can be
represented using symbol 109 (small knoll) or symbol 110 (small elongated knoll) or
they can be exaggerated on the map to satisfy the minimum dimension.

TG 2023-06-07 19:12 #61

Svar till inlägg av V, 2023-05-31 12:59:

Kartnormen säger minst 1,1 mm diameter.
Kan höjden då vara avlång och vara mindre än 1,1 mm åt ena hållet?
Jag tycker att de då ser ganska läsbara ut på kartan.

Phyt 2023-06-01 00:13 #60

Svar till inlägg av Kjj, 2023-05-31 12:31:

Ett bra och säkert uttänkt mått är den som står i normen

V 2023-05-31 12:59 #59

Svar till inlägg av Kjj, 2023-05-31 12:31:

Försöker hålla minsta mått på 36 m (2,4 mm) men allt under 29,1 m (1,94 mm) blir för smått och det mått jag kör på strikt som minsta. Då blir det punkthöjd istället ifall den måste vara med.

Kjj 2023-05-31 12:31 #58

Någon som kan ange ett bra mått för minsta hjälpkurvehöjd (på kartan)? Jag tycker att jag ritar för små när jag gör provutskrift

PS 2023-04-18 19:29 #57

Svar till inlägg av TG, 2023-04-17 15:20:

När jag funderat på det så är det nog en bra idé att rita beståndsgräns just runt "sumpskog" om gränsen verkligen är tydlig. Då visar man ju att detta är en tydlig avläsningspunkt som man kan sprnga i hög fart mot utan att behöva bekymra sig om andra saker som hade framstått som säkrare om inte beståndsgränsen fanns. Runt en vanlig sankmark ger det ju inte lika mycket för den förväntar man sig ju alltid att se.

old 2023-04-17 21:36 #56

Svar till inlägg av Phyt, 2023-04-17 21:11:

Det kan du nog ha rätt i, där sankmark kallas myr. Men inte i Skåne.

Phyt 2023-04-17 21:11 #55

Svar till inlägg av TG, 2023-04-17 15:20:

Det är kutym att inte rita bestånd s gränser runt myr

PS 2023-04-17 17:37 #54

Svar till inlägg av TG, 2023-04-17 15:20:

Om det är en väldigt tydlig gräns och den är stor så kan man väl göra det om man tycker att det ger något. Förmodligen iser löparen det ändå.

TG 2023-04-17 15:20 #53

Svar till inlägg av PS, 2023-04-17 15:02:

I Mellansverige är sumpskog ofta lövskog/blandskog medan det är barrskog runt om. Ritar man beståndsgräns då?

PS 2023-04-17 15:02 #52

Svar till inlägg av PS, 2023-04-17 14:58:

Ordet "sumpskog" har alltså ingen motsvarighet i originalet som lyder: "An indistinct marsh, seasonal marsh or an area of gradual transition from marsh to firm ground, which is crossable. The edge is generally indistinct and the vegetation similar to that of the surrounding ground."
(Jag tog med hela beskrivningen här).

PS 2023-04-17 14:58 #51

Svar till inlägg av Orkaloggain, 2023-04-17 10:22:

Det här är väl egentligen fel tråd men karttecknet betyder egentligen inte specifikt sumpskog utan, i den svenska översättningen "Otydlig sankmark" med beskrivningen: "Otydlig sankmark, tidvis torrlagd sankmark eller smygande övergång mellan sankmark och fastmark (sumpskog), som är passerbar". Den beskrivningen säger väl ganska väl vad tecknet är till för.

Orkaloggain 2023-04-17 10:22 #50

Svar till inlägg av KG, 2023-04-17 09:42:

Diken runt vägar. NEJ. (Men som i allt, om det är SJUKT stort dike, ja då kan det vara motiverat, dvs om det är löphindrande mer än de diken som alltid finns kring vägar. Samma kring åkrar. Små diken, nej, dra en svart linje. STORA diken, ja då ritar du dika istället för svart linje.

Sankmark är blötare, det är "mark" som är "sank" dvs blöt fuktig sämre bärighet, mjukare, sumpskog är mer som "skog" men som är "sumpig" dvs blötare än vanlig skog.

KG 2023-04-17 09:42 #49

Två frågor.
Bör diken runt åkrar och vägar tas med på kartan?
Vad är skillnaden på sankmark och sunpskog?

Andreas Oxenstierna 2023-04-15 19:00 #48

Håller med. Hade jag inte bott i Skåne hade jag djupdykt i pdal:s möjligheter, pdal.io. Nu nöjer jag mig med att skapa höjdkurvor på ca 20 sekunder per ruta.

PS 2023-04-15 17:59 #47

Svar till inlägg av Andreas Oxenstierna, 2023-04-14 20:43:

Ser intressant ut även om jag bara skummat igenom. Det är dock ganska uppenbart att Lantmäteriet inte har samma prioriteringar för sin klassificering som man har för att göra ett bra grundmaterial. I och med att all punkter finns kvar i filerna så är det ju dock upp till var och en om man vill använda deras klassificering eller göra sin egen.
När jag var ut en sväng idag i ett ganska extremt område så upptäckte jag en del små höåjder som hade blivit bortsorterade. Man kanske skulle göra ett nytt ryck med MCC-lidar.

Andreas Oxenstierna 2023-04-14 20:43 #46

Jämförelse:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:456792/FULLTEXT01.pdf

Phyt 2023-04-14 19:01 #45

Svar till inlägg av PS, 2023-04-14 16:16:

Jag har jobbat mycket med laserdata men har ingen djupare inblick i Lantmäteriets programvaror, med det sagt tror jag det ser ut så här. Laserpunkterna klassas grovt in i endast två klasser - mark och oklassificerad. "Mark" säger sig sjävt, där placeras markträffar. I oklassificerat hamnar till en början alla andra träffar dvs vegetation som hustak mm. Programvaran (troligen TerraScan) försöker på ett smart sätt selektera bort "spikar" från markytmodellen som då hamnar istället som oklassificerade punkter. Till sin hjälp har den även informationen om antal returpulser och vilken returpuls som läses av och vilken intensitet den har. Tex en punkt som passerar ett lövverk kan ha upp till 5 returpulser och ev tas den sista med som markpunkt. I ett andra och tredje steg processar och klassificerar Lantmäteriet punkterna utefter om dom hamnar på sjöytor, broar och dammar där dom har data från sina allmänna kartbaser till hjälp. Som överkurs finns det "noise" klassificering. Det är träffar uppe bland moln och master, och även under mark. Ett lite intressant fenomen är att studera "oklassificerade" punkter över ett industriområde. Min erfarenhet är att vissa tak retunerar alla träffar perfekt medan andra tak äter upp laserpunkterna och inga returer registreras.

PS 2023-04-14 16:17 #44

Svar till inlägg av PS, 2023-04-14 16:16:

Min jobbdator är i och för sig rätt snabb men den försöker jag hålla fri från privata grejer.

PS 2023-04-14 16:16 #43

Svar till inlägg av StefanK, 2023-04-14 14:10:

Jo, när du säger det så vet jag ju att hus framträder ganska tydligt i vegetationshöjdsbilderna. Det är förmodligen en av anledningarna till att LM:s klassificering är som den är. Man vill ju absolut inte ha med husens tak som marknivå. När jag gjorde egen klassificering så kunde man ju faktiskt se vilken form det var på taken (tex valmade tak) och det var ju inga problem för mig men inget som man vill ha på helt automatiserade kurvkartor. Kollade förresten några andra ställen där jag vet att kurvbilden är problematisk och det fanns några ställen till där även det nya datat är felklassificerat. Det optimala vid rekning vore förmodligen att ha två olika kurvbilder som man kunde byta mellan där den ena bara användes när man har uppenbara problem. Å andra sidan så har jag bara långsamma datorer så klassificeringen tar rätt lång tid ...

StefanK 2023-04-14 14:10 #42

Svar till inlägg av PS, 2023-04-13 14:47:

Jag har sett samma typ av fenomen som det du beskriver som en grön fläck i Tyresta. När jag började bygga upp laserkartan på Gokartor så var det först i områden i skärgården kring Göteborg. Då hände det att väldigt branta men små höjder kom ut som tät skog, även om det var i ett område med bara kala klippor. Jag har för mig att jag tittade på datan och såg att det var klassificerat som studsar i trädtopparna, då algoritmen som används vid tolkningen av Lantmäteriets leverantörer (nu gissar jag lite hur det går till) trott att en massa träffar ett par meter upp i luften snarare är tät skog, än en kulle med väldigt branta kanter på.

Samma fenomen händer på väldigt många hus där de kommer ut som gröna fläckar. Eller min favorit - uppställningsplats för båtar ute vid kusten som är skannade innan båtsäsongen brukar ha fina raka gröna linjer efter alla uppställda båtarna.

Är det vanligt förekommande? Det är inte jättevanligt förekommande, men ibland när jag varit ute och rekat på en karta så kan man märka att det som ser ut som grön skog i själva verket är en liten kulle.

Phyt 2023-04-14 00:06 #41

Svar till inlägg av geten, 2023-04-13 22:25:

I huvud menyn finns det väl en flik "GPS"? Kartan måste ha ett referenssytem. Har du etern GPS kolla vilken com- port den är ansluten till.

geten 2023-04-13 22:25 #40

Svar till inlägg av Phyt, 2023-04-13 12:11:

Vad klickar jag på i desktopvarianten för att slå på GPS?

Navigator 2023-04-13 21:29 #39

https://www.orientering.se/utbildning/utbildningsarkiv/kartritning-skog-faltmoment-grund/

1 2 3 4 5 6

Senast kommenterat

Söndag 28/4

00:14