Visa inloggningsformulär
O-snack  

Aktuell tråd

Kartportal

Myran  2015-05-24 22:15
Hur kan man göra rätt bedömningar när man redovisar framkomlighet i terrängen översatt till gällande kartnorm? Finns det karttecken som behöver förändras?

Skriv ett inlägg

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Inlägg

Kjell Larsson 2015-06-24 20:19 #366
Automatritade kartor från laserscanning tror jag inte alls på. Dom kommer inte i närheten av en fältrekad karta.
Okunnig 2015-06-24 16:31 #365

Svar till inlägg av Hänglöparn, 2015-06-24 16:12:

Nu tror jag du missförstod mig, om ekvidistans-kurvan bara grovt visar höjder och dalar så kan man flumma på ordentligt med de andra kurvorna.
Hänglöparn 2015-06-24 16:12 #364

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2015-06-24 14:57:

Ekvidistanskurvor är ett galet förslag enligt mig. Kommer ju inte att innehålla mycket vettig information för att orientera sig fram. En orienteringskarta är ingen miniatyrverklighet med exakt precision. Det är en avbildning av verkligheten i syfte att med så lite information som möjligt ändå få läsaren att förstå terrängformationer mm. Exempel: En maskin kan aldrig rita ett ansikte till igenkännbarhet med lika lite information som en konstnär.

Av samma skäl kommer maskingenererade laserkartor aldrig att fungera lika bra som kartor ritade av bra kartritare.

Jag tror det finns två läger:

Nils Regel vill ha ''exakta'' maskinkartor med exempelvis ekvidistanskurvor och extrem efterlevnad av kartnormer.

Flummaren vill bara ha användbar information i kartan och läser in mycket oritad information mellan raderna. Vill också ge kartritaren stor frihet.

Jag tror det finns mest flummare bland elitorienterarna.
Kjell Larsson 2015-06-24 14:57 #363
Jag är mycket för nytänkande, men olika kurvor verkar bara ge en rörig och svårläst karta. Med ekvidistanskurvan skall man naturligtvis redovisa formationerna. Det är ju det som vi kartritare försöker hela tiden och använda så få hjälpkurvor som möjligt.
Fast det vore ju intressant om någon vill göra en provkarta med ekvidistanskurvor och formationskurvor. Jag kommer ihåg från gamla brittiska kartor att de i teckenförklaringen hade ekvidistanskurvor och formationskurvor.
Att rita var femte höjdkurva tjockare har jag aldrig gillat men förstår att det är bra i kuperade områden. Men har man bara en total höjdskillnad på 15-20 meter är det enbart störande.
Okunnig 2015-06-24 14:56 #362

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-06-24 14:47:

Jag tänker att man delar upp funktionen i två karttecken. Att visa höjdnivån med stor noggrannhet har man ju sällan nytta av. Då kan man också slå av kant-informationen. Om man tex vill använda kartan som tur-karta eller för mtb-OL.
Zerbembasqwibo 2015-06-24 14:47 #361

Svar till inlägg av Okunnig, 2015-06-24 14:28:

En hjälpkurva bör enligt mig bara ha en funktion: att visa en "kant.
En höjdkurva kan ha två funktioner: att visa en "kant" (och i de fallen sätter man en kontroll där i en sänka, ås etc) men den visar också höjdnivå.
(I Finland används ofta hjälpkurvan också för att visa höjdnivån.)

Det tar så klart ett tag för en ovan att lära sig se skillnad på höjdkurvans dubbla natur.

Vi hade ju förut backstreckskartor som visade relativa höjder enbart, är det en sån du förespråkar rent av?
Okunnig 2015-06-24 14:28 #360

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-06-24 13:06:

Ah, men formationerna skall ju ändå ritas och de vill man ju sätta kontroller på. Jag tycker det är fel idag att man sätter kontrollerna på ekvidistans-kurvan, jag tycker det är hjälpkurvan kontrollerna nästan alltid borde sitta på om det inte är höjden uppe på.
Vet att många nybörjare tror att den lite grövre kurvan lutar lite mer än de andra, så det kommer ganska naturligt att kurvor kan ha olika betydelse.
Zerbembasqwibo 2015-06-24 13:06 #359

Svar till inlägg av Okunnig, 2015-06-24 09:29:

Äntligen en nytänkare!

En grå matematiskt korrekt höjdkurva, lite utjämnad dock, kan väl vara på 5 meter, och så kör man "lutningsbild" överlagrad på den.

Men jag har ställt frågan förr: vad ska konstnärerna kartritarna göra sen då? Eller är det inget problem eftersom hälften ändå snart går i pension?
Okunnig 2015-06-24 09:29 #358
Med den nya laser-tekniken, skulle det inte vara bra att ha ett tecken för ekvidistans och ett annat för formationer. Om ekvidistans-kurvan hade en annan färg (grå eller mörkare brun) så kanske det skulle bli enklare att läsa kartan. Man skulle då kunna hålla sig till rätt ekvidistans och inte trixa med att glida upp och ner. Ekvidistans-kurvan skulle kunna vara ordentligt generaliserad.
Kjell Larsson 2015-06-24 09:14 #357
Laserscanningen har medfört att det blivit lättare att få precision och att höjdkurvorna är mycket bättre jämfört med de grundmaterial vi använde tidigare. Men det är fortfarande lika svårt att generalisera.
Myran 2015-06-23 22:50 #356

Svar till inlägg av Bettan, 2015-06-23 22:44:

Japp och jag har god lust att lägga upp skrämmande exempel på hjälpkurvor som är rena fantasifoster också. Intressant det här verkar kunna bli en ändlös diskussion.
Bettan 2015-06-23 22:44 #355

Svar till inlägg av Myran, 2015-06-23 22:23:

Ja, det är väl klart? En hjälpkurva är ju ritad för att det finns något tydligt där, en normalkurva kan ju vara ritad bara för att den måste ritas, inte för att det är någon tydlig kant
Myran 2015-06-23 22:23 #354

Svar till inlägg av PS, 2015-06-23 21:30:

De senaste tävlingskartorna jag har lagt banor på har jag upplevt att en hjälpkurva i ett detaljrikt parti ofta kan användas som kontrollpunkt (sänka eller ås).
Agamemnon 2015-06-23 22:12 #353

Svar till inlägg av old, 2015-06-23 20:59:

Ryggrad bör väl finnas, personalen är väl till 75% samma som 1848?
Nybörjare 2015-06-23 22:03 #352

Svar till inlägg av PS, 2015-06-23 12:56:

Jag trodde att man kunde rita kartor genom att använda en ekvidistans utan att införa en väldigt många nya kurvor eller andra ekvidistanser på toppar och liknande. På de flesta av de kartorna jag använt tycker jag att de får till det.

Den nya teknologien som finns tillgänlig borde ju göra det lättare att få till en korrekt karta så det kanske inte är helt relevant att se tillbaka hur kartorna såg ut tidigare?

En sak jag tänkt på är hur mycket bruket av hjälpkurvor och ekvidistanser beror på terrängen som använts. Om området är rätt platt med en del höjder kanske det fungerar bättre med en massa hjälp kurvor eftersom man är mest intresserad av hur terrängen ser ut i detalj och felet blir inte så stort om man läser fel på hjälpkurvor och vanliga kurvor.

Om området består av stora formationer med stora höjdskillnader, tex kan hela området kan vara en stor ojämn slutning , så tror jag att man förlorar rätt mycket översikt om en del delar av kartan har en massa hjälpkurvor medans andra delar inte har det eftersom det är svårare att se hur branta olika områden är.

En annan sak är att jag inte vet hur man ska tolka långa hjälpkurvor som finns mellan de flesta vanliga kurvor. Är det höjden som ligger mitt imellan de vanliga kurvorna eller visar de något spesiellt?

Där jag springer så verkar hjälpkurvor oftast visa något spesiellt i naturen, linjen där höjden startar, linjen där platåen startar, en tydlig sänka eller annan tydlig formation.

Om det är hjälpkurvor nestan överallt så har jag svårt att se hur denna tolkningen fortfarande kan gälla (och den gör väl inte det på finska kartor tror jag).
PS 2015-06-23 21:30 #351

Svar till inlägg av Kjell Larsson, 2015-06-23 16:09:

Jag håller med dig. Min erfarenhet är att man nästan alltid klarar sig med 30% avvikelse (ibland på hela översta kurvan) plus en hjälpkurva och eventuellt en liten hjälpkurvehöjd ovanför enhjälpkurva för att tydliggöra höjdskilnad mot en helkurva. Någon enstaka gång har jag dock haft problem även med detta och fått använda dubbla hjälpkurvor även av annat slag änn sammanhängande höjd. I dessa lägen har alternativet varit en inkonsekvent karta. Möjligen tar jag med onödigt små formationer men jag tror faktiskt att de är så tydliga att den genomsnittlige orienteraren förväntar sig att de ska redovisas. Nu är jag ju en glad amatör men det verkar som om proffsen har en liknande syn på saken även om de flesta nog är försiktiga nog att hålla sig borta från detta forum :-)
old 2015-06-23 20:59 #350

Svar till inlägg av Orienteraren, 2015-06-23 18:23:

Att du saknar ett kraftfullt förbund är ju en sak men att du saknar ett kraftfullt förbund som saknar ryggrad känns oroväckande.
Alan Ladd 2015-06-23 19:26 #349

Svar till inlägg av Orienteraren, 2015-06-23 18:23:

Du kanske har rätt men isåfall ska vi utnyttja de riktiga elitlöparna, som du beskriver, och inte som nu, en drös hittepåorienterare som inte kan annat än regler.
Orienteraren 2015-06-23 18:23 #348
Läste i annan tråd och det i kombination med denna diskussion tycker jag slutsatsen blir att vi orienterare saknar ett kraftfullt förbund som saknar ryggrad (pärlhalsband!) . Klarar vi inte att presentera klara regler och klarar vi inte att följa upp vårt eget regelverket känns det som det är dags nytänkande som det så populärt heter. Sedan kan man diskutera nyttan av ett kraftfullt förbund. Vi består trots allt av ett stort gäng överåriga motionärer och misslyckade elitlöpare. Dom riktiga elitlöparna biter ihop och presterar i taskiga tävlingar och på taskiga kartor utan att klaga.
Kjell Larsson 2015-06-23 16:09 #347
En mycket generös tolkning av kartnormen att använda 3,75 m i stället för 5 m, men då bör man nog ange 3,75 m som ekvidistans på kartan. Kan inte tänka mig annat än att man bara får flytta del av kurva upp eller ner 25 %.
Tyvärr är det nog så att det varit en ganska fri tolkning av ekvidistansen på orienteringskartor. Det var först när laserscanningen kom som vi fick ordentlig kontroll. Såvida man inte hade tillgång till kommunala kartor med 1 m ekvidistans. Vi var beroende av vad stereooperatörerna åstadkom och ofta sänkte de ekvidistansen på topparna. Sedan bättrade kartritaren på detta ändå mer och vi fick ganska tätt mellan kurvorna på slutresultatet.
Jag kollade en skånsk karta med laserscanningen och ekvidistansen varierade mellan en och sju meter.
Att rita ett detaljrikt område är svårt när det inte är några stora höjdskillnader. De heldragna kurvorna räcker inte till. Ofta är det svårt att klara av redovisningen även med hjälpkurvor. Så förslag att förbjuda två hjälpkurvor mellan helkurvorna är fel. Man skall i möjligaste mån undvika två hjälpkurvor men ibland är det nödvändigt.
PS 2015-06-23 12:59 #346

Svar till inlägg av PS, 2015-06-23 12:56:

Kanske borde tillägga att uppskattningen 4+1 meter var generös. Tror snarare på max 4 meter totalt.
PS 2015-06-23 12:56 #345

Svar till inlägg av Nybörjare, 2015-06-23 12:35:

I extremfallet har du förstås rätt men inget talar ju för att man slipper alla hjälpkurvor bara för att man slänger in enstaka extra kurvor. Det troligaste är att man skulle utnyttja detta för att sänka ekvidistansen för de översta kurvorna och kombinera med kortare hjälpkurvor (vanligt på äldre kartor) vilket gör att topparna ser högre ut än de är.

I söndags tränade jag på en åttiotalskarta och tog en liten omväg för att runda en "limpa" i en sluttning. "Limpan" var på två kurvor med ytterligare en rund helkurvshöjd i änden så det kändes som det fanns en hel del att vinna på en liten omväg men jag blev minst sagt förvånad när jag insåg att sluttningen på baksidan (innan sluttningen fortsatte) var högst fyra meter plus kanske ytterligare någon meter upp till toppen i änden.
Nybörjare 2015-06-23 12:35 #344

Svar till inlägg av PS, 2015-06-22 14:03:

"De som hävdar att för många hjälpkurvor gör det svårt att veta hur hög en sluttning är kan ju fundera på vad konsekvensen är om man har för många helkurvor. Då blir det ju inte bara svårt utan omöjligt."

Jag förstår inte helt vad du menar men om man har en slutning på tex 50 m så blir det 10 extra hjälp kurvor om man ritar på finskt sätt och det du beskriver handlar väl om kanske 1 extra kurva?

Hjälpkurvor kan vara bra (och framförallt om det blir lättare att se skillnad på en hjälpkurva och vanlig kurva) om de visar något viktig i terrängen som en tydlig skillnad i lutning eller en tydlig sänka men om man har de överallt så blir det ju bara en extra kurva och då kan man ju lika bra ha en annan ekvidistans.

Varför branter ska ligga på en höjdkurva förstår jag inte poängen med. Är det någon fördel om de gör det?
Zerbembasqwibo 2015-06-23 11:53 #343
Hahah, EriOL försvara 4 meterskurvning?! :D Mycket ska man höra.

Jag har alltid tolkat glidningstillåtelsen som lokal. Hade inte ens tänkt att man kan tolka den för en hel kurva...
PS 2015-06-23 10:27 #342

Svar till inlägg av EriOL, 2015-06-23 09:40:

Exakt vilken höjd man väljer att lägga höjdkurvorna på är inte speciellt intressant men hela konceptet med ekvidistans går ju ut på att man ska veta hur stora höjdskillnader man har i genomsnitt i en sluttning och är man inte rädd för att det så kan man ju lika gärna göra som förr och lägga in "kurvförgreningar" lite där det passar i stället för hjälpkurvor. I ditt exempel låter det ju som om du menar att hela kurvan ligger på exakt samma nivå medan man med "glidning" på kurvan menar just att delar av kurvan ligger på en annan nivå än resten och det är just denna avvikelse som bör vara max 25% uppåt eller nedåt. I extremfallet kan det nog bli som du säger att man väljer att lägga hela kurvan 25% lägre än vad som svarar mot 5 meter från den nedanför men att fortsätta på det sättet och lägga nästa kurva uppåt endast 3.75 meter högre måste rimligen vara en grov feltolkning av normen för annars är ju snacket om vilka problem som kan uppstå vid överdrivet användande av hjälpkurvor bara trams.

Jag antar att du bara är ute efter att försvara användandet av 4 meters ekvidistans i Stockholm eftersom man med din tolkning skulle kunna säga att det i själva verket är 5 meter med glidning. Problemet är bara att man glidit utöver felet.
EriOL 2015-06-23 09:40 #341

Svar till inlägg av PS, 2015-06-22 14:03:

Jo, naturligtvis finns det många sätt att tolka kartnormen. Men jag tycker nog ändå att rangordningen av krav där "must" respektive "should" används är relativt enkel. Det där med "nominell nivå" (jag antar att du menar absolut höjd över havet) är förresten något du hittat på själv eftersom det aldrig nämns i normen. Jag tror förresten det historiskt sett är ett högst medvetet val eftersom kartritare i delar av världen där "grundmaterial" är något man bara vagt hört talas om men aldrig sett i verkligheten annars skulle ställas inför en omöjlig uppgift. Man skulle förresten precis lika gärna tolka det som att avvikelsen får vara högst 25% av ekvidistansen mot närliggande kurvor. Ett tankeexperiment är då att man har en friliggande höjd med detaljrika sluttningar som är totalt 20 meter hög.

- Den första kurvan kan man lägga på 3,75 m över höjdens bas (25% avvikelse).
- Kurva två kan man lägga på 7,5 m över höjdens bas (25% avvikelse mot föregående kurva).
- Kurva tre på 11,25 m över höjdens bas (25% avvikelse mot föregående kurva).
- Kurva fyra på 15,0 m över höjdens bas (25% avvikelse mot föregående kurva).
- Kurva fem på 18,75 m över höjdens bas (25% avvikelse mot föregående kurva).
- Då får man även lite utrymme för en extra hjälpkurva (minimihöjd 1 m) högst upp utan att "bryta mot normen".

Tycker man att det är alltför skrämmande att ekvidistansen på en orienteringskarta kan avvika med upp till 25% lokalt så föreslår jag att man ägnar sig åt någon mer exakt sport, typ Sudoku. :)
Nybörjare 2015-06-22 21:13 #340

Svar till inlägg av 1200 dpi, 2015-06-22 17:42:

Tack, fantastiskt parti. Är det någon som kan läsa de detaljerna i 1.15000? eller 1.5000 för den delen?

Vad är de asymetriska små fyrkanterna för något? Smala eller små områden med stenig mark? En triangel med blockterräng är väl inte heller helt rätt.

Hjälpkurvan mellan 190 och 168 gör värkligen mycket bra för förståelsen av kurvbilden.
Myran 2015-06-22 18:24 #339

Svar till inlägg av PS, 2015-06-22 16:32:

Efter ha kollat 1200 dpi länk (ta bort ?dl=0) så ser det märkligt ut att man upprepade gånger avslutar hjälpkurvor i och intill branter, är det yrkesmässig (normriktig) kartritning att göra så?
1200 dpi 2015-06-22 17:42 #338
PS 2015-06-22 16:41 #337

Svar till inlägg av GPS, 2015-06-22 15:02:

Jag tror att det är den vänstra av kontrollerna 13 på sistasträckan.
PS 2015-06-22 16:32 #336

Svar till inlägg av Nybörjare, 2015-06-22 14:37:

En vanlig anledning till att använda hjälpkurvor tätt är att branter måste ligga på en kurva (detta har man glömt att nämna i gällande norm men påtalas specifikt i förslaget till ny norm) och det blir väldigt vilseledande om man drar iväg med en kurva så att tex två branter på tydligt olika nivå ligger på samma kurva. En annan anledning är att om man (i strid med normen) glider tex 2.5 meter neråt med en kurva och lite uppför med närmast ovanliggande så får man en väldigt sned bild av hur det verkligen ser ut. Det kommer ofta se ut som en platå som inte finns i verkligheten. Oftast blir det då bättre att låta den nedre kurvan ligga på sin "rätta" nivå och lägga in en hjälpkurva emellan. Tror ni mig inte så rekommenderar jag er att köra några träningar på ett antal olika 80-talskartor. De är sällan så njutbara i verkligheten som de är vid skrivbordet.
GPS 2015-06-22 15:02 #335

Svar till inlägg av Nybörjare, 2015-06-22 14:37:

Det finns inga kodsiffror på GPS-kartorna. Vilken sträcka och kontrollnummer är det?
Nybörjare 2015-06-22 14:37 #334

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-06-22 00:17:

Jag har inte sprungit på jukola kartan och bara sett den i digital form med lite varierande opplösning. Jag har dock svårt att se att den skulle vara så väldigt bra. För mig verkar den i en del områden vara onödigt detaljerad som borde göra den väldigt svår att läsa. Runt kontrol 190 är min 300 dpi (7 MB) karta oläslig på alla zoom nivåer och det ser ut som att de använt hjälp kurvor mellan kurvor som ligger mindre än 1 mm (10 m) från varandra.

Kartan är väl ett exempel på en onödigt detaljerad karta med för detaljerad kurvbild och också för små färgade områden på en del ställen. 404 är ju för exempel alldeles för litet på en hel del ställen men det verkar väl gälla för nestan alla kartor.
PS 2015-06-22 14:03 #333

Svar till inlägg av EriOL, 2015-06-22 11:11:

Problemet med din analys är att du väljer att trycka på vissa delar av normen men helt utelämnar andra som tex att en helkurvas nivå inte bör avvika mer än 25% från sin nominella nivå. Jag skulle vilja gå så långt som att påstå att det finns delar av normen som står i strid med andra delar och att kartans utseende i stor utsträckning beror på vilka delar man rättar sig mest efter. Att glida för mycket på ekvidistansen utan att lägga till extra kurvor leder nästan alltid till att man får problem någon annanstans. Att det har blivit fler hjälpkurvor på nyare kartor tror jag till stor del beror på bättre grundmaterial där det blir tydligt var de riktiga nivåerna ligger och man därför fuskar mindre med extra helkurvor. De som hävdar att för många hjälpkurvor gör det svårt att veta hur hög en sluttning är kan ju fundera på vad konsekvensen är om man har för många helkurvor. Då blir det ju inte bara svårt utan omöjligt.
DrP 2015-06-22 13:00 #332

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-06-22 00:17:

Jag skulle kunna hävda att det är just av den anledningen att det är en i grunden mycket bra karta så är det intressant att diskutera detaljer.
old 2015-06-22 12:45 #331

Svar till inlägg av EriOL, 2015-06-22 11:11:

Bra analys.
EriOL 2015-06-22 11:11 #330

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-06-22 00:17:

Vad bra att du ställer frågan eftersom jag redan har ett svar förberett åt dig! :)

Jag vet inte om jag är dum som inte insett det tidigare (kan också bero på att jag mycket sällan tävlat i Finland de senaste åren), men efter att ha studerat årets Jukolakarta ganska ingående så har jag nu förstått att ledande finska kartritare ritar efter en helt annan paradigm än den vi har i Sverige. Det är inte bara så enkelt som att de ritar lite fler hjälpkurvor och är lite hårdare på att inte ha dubbla hjälpkurvor. Nej, det handlar om att de tolkar kartnormens regler om topografi helt annorlunda. Jag skulle vilja gå så långt som att man i Finland helt ignorerar en av de viktigaste sakerna som normen säger om höjdkurvor, nämligen att lokala höjdskillnader på en orienteringskarta alltid är viktigare än absoluta. Eller som man säger i normen: "The relative height difference between neighbouring features must be represented on the map as accurately as
possible. Absolute height accuracy is of less importance."

En finsk karta är bara en skivning av terrängen i 2,5-meterslager där vartannat lager representeras av en helkurva och vartannat av en hjälpkurva. Hjälpkurva kan aldrig ligga ovanpå hjälpkurva och helkurva kan aldrig ligga ovanpå helkurva (förutom de få ställen där hjälpkurvan utelämnats). På årets Jukolakarta ser man tydligt hur extremt regelstyrd kartritningen är. Det finns inte ett enda ställe på kartan där helkurva/hjälpkurva används som distinktion mellan hur höga eller tydliga två närliggande höjder är. Bredvid helkurvehöjder ligger alltid andra helkurvehöjder, bredvid hjälpkurvehöjder ligger alltid andra hjälpkurvehöjder. Vad som är helkurvehöjd och vad som är hjälpkurvehöjd styrs inte av hur hög, brant eller tydlig höjden är utan enbart av på vilken höjd över havet höjdens bas ligger. Ligger den på 50 möh så är det en hjälpkurvehöjd, ligger den på 52,5 möh så är det en helkurvehöjd. Det vill säga precis tvärtemot vad kartnormen säger att vi ska göra.

Vill man i Finland visa att en höjd är lite högre än alla andra höjder i närheten så måste man lägga på en extra hjälpkurva eller helkurva, vilket görs ibland men inte särskilt ofta. Om helkurvan eller hjälpkurvan hamnar överst beror naturligtvis på vilken absoluta nivå höjdens bas ligger. (I Sverige tror jag nog de flesta moderna kartritare instinktivt lägger helkurvan underst i så fall.) Som helhet ger det finska sättet att rita en karta som innehåller ganska mycket kurvbildsdetaljer men inte särskilt mycket information i jämförelse med en välritad svensk karta. Som jag tolkar det är det ungefär så här:

Finsk helkurvehöjd: 1-4 meter hög. Du har ingen aning om hur tydlig eller brant den är.
Svensk helkurvehöjd: 2-6 meter hög. I den nedre delen av intervallet är den tydlig och distinkt, i den övre delen relativt flack.
Finsk hjälpkurvehöjd: 1-4 meter hög. Du har ingen aning om hur tydlig eller brant den är.
Svensk hjälpkurvehöjd: 1-3 meter hög. I den nedre delen av intervallet är den tydlig och distinkt, i den övre delen flack och otydlig.

I den bästa av världar är naturligtvis alla svenska och finska elitorienterare på besök i grannlandet fullt medvetna om att det är så här det fungerar, men jag tvivlar...
Myran 2015-06-22 11:01 #329
För att få tillgång till "Kartapullautin" så är det klart fördelaktigt (ekonomiskt) att vara student.
En viss infiltration av Lantmäteriet kan ge bra inblickar också.
Zerbembasqwibo 2015-06-22 00:17 #328
Ni lägger energi på fel saker. Jukolakartan är förmodligen en av de bättre kartorna ni springer på i år. Dock, och jo fenomenet kan vara värt att diskutera, kan man verkligen påstå att "Karttapullautin"-kurvorna på kartan följer normen?
Nybörjare 2015-06-21 23:33 #327

Svar till inlägg av PS, 2015-06-21 22:13:

Gissar att det är runt kontroll 170 du menar då det är ett brant område utan hjälpkurvor som antagligen inte hade blivit spesiellt bra med dubbla antalet linjer.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Senast kommenterat

Söndag 21/1

15:23

Silly Season 2018

636

 

Lördag 20/1
Fredag 19/1

14:12

10-mila 2018

294

 

Torsdag 18/1
Onsdag 17/1

20:52

Jukola 2018

5

 

Tisdag 16/1

11:28

Jobb för orienterare

80

 

Måndag 15/1

20:23

Bästa pannlampan

9

 

Lördag 13/1
Fredag 12/1
Torsdag 11/1
Onsdag 10/1

14:05

Kartutskrift träning

12

 

Måndag 8/1

11:03

Garmin Connect

6

 

Lördag 6/1
Torsdag 4/1
Söndag 31/12

20:37

Orienteringslåtar

38

 

Lördag 30/12
Fredag 29/12
Onsdag 27/12

10:55

Flyga med pannlampa

8

 

Måndag 25/12

21:25

Trög puls

55

 

Lördag 23/12
Tisdag 19/12
Måndag 18/12

11:09

10-mila 2022

8

 

Lördag 16/12
Fredag 15/12

13:01

astmamedicin

95

 

Torsdag 14/12
Onsdag 13/12
Söndag 10/12

16:13

Misstänkt doping

6

 

Onsdag 6/12

22:49

Eventor

16

 

Tisdag 5/12

11:13

-Arrangemangsreklam-

567

 

Måndag 4/12

17:52

Livelox till film

5

 

16:14

Kontrollbeskrivningar

33

 

Söndag 3/12
Lördag 2/12

18:39

Mountainbike-kartor

10

 

16:05

Sommarstuga

23

 



Arkiv

 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng