Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av Jag, 2019-09-17 14:21:

Ja, absolut lämpligt vid en lång brant.

Kan man ha "delen av" en brant som kontroll.
Ex om det är en lång brant i nord-sydlig riktning. Kan man då skriva södra delen?

Svar till inlägg av PS, 2019-09-17 13:07:

Att löpning är en viktig del av vår idrott förstår nog alla barn och vuxna som har löpt inskolning, DH-10, DH-12 oberoende av hur många kontroller de har. Problemet med barn banorna är väl snarare att det alltid blir mycket ren löpning för de som klarar av nivån på banorna.

Svar till inlägg av Norrmann, 2019-09-17 12:29:

Inskolning i Sverige har cirka 1,5 km och man får anta att det är väldigt unga människor som deltar där. Glädjen att kunna hitta kontrollerna och få stämpla bör vara en viktig del av upplevelsen, tänker jag iaf. Med ett snitt på kontrollavstånd med cirka 200 meter hamnar summan på 7-8 kontroller.

Svar till inlägg av Norrmann, 2019-09-17 12:29:

Frågan är då bara vad du räknar som en lång sträcka. De banor du pratar om är väl typ 2-2.5 km varav ett par hundra meter snitsel. Några hundra meter ska väl de små liven kunna springa utan att känna behov av att stanna och stämpla. Det heter ju orienteringslöpning av en anledning och det är lika bra att vänja dem i tid att löpning är en del av vår idrott.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-09-16 22:02:

Å ha mange kontroller kan virke motiverende for nye/yngre(svært unge) utøvere.

Etter mitt syn bør det derfor være en del av de u Inskoling/U/ og de korte Øppna banene.

Å ha lange strekk uten kontroller kan virke motsatt.

Svar till inlägg av Nina, 2019-09-16 20:56:

Ja det gäller främst svårare banor.
Men de lättaste har inget egenvärde i många kontroller, det handlar väl bara om att det inte ska vara massa ledstångsbyten mellan kontrollerna, inte att de ska vara täta kvitton.

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2019-09-16 17:40:

Ska inte lätta banor ha täta kontroller som ett kvitto på att man är rätt och tar sig franåt mot mål? Kontrollerna sitter iallafall tätare i öppen 1 och 3 än i öppen 5.
Men jo färre kontroller på svårare banor borde göra det lättare då det möjliggör för grovare orientering efter större tydligare terrängformationer och annat. Sen kanske man inte genomför vägvalen optimalt men att springa över lite berg borde gå snabbare än svåra kartläsingsintensiva finorienteringsbitar med kontrolltagning.

Svar till inlägg av PE, 2019-09-16 20:47:

Ta bort ett inte.

Svar till inlägg av Hmm, 2019-09-16 16:11:

Och de grenarna är rätt ointressanta när de inte är väldigt få som springer.

Ju färre som vill springa SM gör ju att intresset snart dör ut. Har man inte ngn klubbkompis där så finns ju inte tävlingen för de hemmavid. Så nog tycker jag det är viktigt att få så många som möjligt att springa. Kanske dags att slopa det halvlånga långkvalet och återinföra 65 löpare som tas ut på ranking+distriktsplats.

Svar till inlägg av PS, 2019-09-16 16:27:

Absolut. Står det alls i banläggarboken? Att varje kontroll är en potentiell 10-minutersbom? Att lätta banor ska ha färre kontroller? Det tycker jag också.

Svar till inlägg av PE, 2019-09-16 14:53:

Kollar man kvalet så är det ju 2 heat bland damer och 3 heat bland herrar.
Kollar jag sedan på stockholms DM så är det 17 damer och 37 herrar. Där har damerna 8 km.

Så jag tycker snarare det pekar på att med längre banor är det samma eller större procent damer, har jag fel?
Samma gäller ju tiomila där ökningen av längd på damstafetten har kommit samtidigt som ökat antal damlag.

Svar till inlägg av PS, 2019-09-16 16:25:

Glömde skriva att man samtidigt bör minska antalaet kontroller för det är ju kontrollhysterin som är det stora problemet för många av de som är ute längst idag.

Svar till inlägg av PE, 2019-09-16 14:53:

Det man borde göra är naturligtvis att ändra banlängderna för klasser upp till HD16 så att de är samma för H- och D-klasserna. Samtidigt kan man ju återgå till de banlängder som gällde när du och jag var unga dvs då banorna i H16 i stort sett alltid låg någonstans mellan 5.7 och 6.2 km utom någon enstaka gång när det var extremt lättlöpt. Tror jag hade 6.5 km någon gång i området omedelbart söder om Växjö.

Svar till inlägg av PE, 2019-09-16 14:53:

Men det är ju ganska konstigt resonemang att man skall ändra banlängden för att många skräms av att springa längre än 2 timmar. Man kan ju redan nästa helg springa medel-SM på typ 5 km, och dessutom så finns det sprint-SM, så det finns ju redan massor av chanser att springa orientering även om man inte gillar att springa långt.
Vad är egentligen problemet med att det bara finns 20 st damer som springer under 2 timmar. Det är ju inte så att det finns massor av folk som elit-satsar på 10 000 m bana eller maraton heller.

Svar till inlägg av ess, 2019-09-16 14:49:

Men de sprang ju på bana och inte i skogen... Vilket påverkar, men det vara kanske det du vill visa

Fast undrar om det är så himla bra för framtiden när det är segrartid på 90 min och inte 20 st kommer under 2 timmar, och D20 inte lockar 30 löpare. Hur kul kan det var att var 20 och veta att nästa år så blir det minst 2 timmars löpning. Skräms damerna bort när Tove sätts som ribba?

ess>> Jag tror att det finns de som tränar rätt hårt av de du kallar motionärer. Eller vill du bara provocera?

För övrigt är skillnaden mellan Toves och herrarnas km-tider större än skillnaden mellan herrarnas och damernas världsrekord på 100 meter

Att tove framstår som så fantastiskt bra beror ju på att resten av damerna är ett gäng motionärer.

Svar till inlägg av Tove-fan, 2019-09-15 20:22:

Men jag tycker att Tove imponerar ändå.
Att hon skulle vara bäst inklusive killarna är det ingen som tror.

Svar till inlägg av Tove-fan, 2019-09-15 20:22:

Tove ser ut att ha missat knappt 2 minuter samt bör ha kunnat optimera vissa sträckor bättre mellan 4-16. Så kanske 5-6 min tappat i ren löpning. Det var ju väldigt tung löpning med mycket stigning så rätt imponerande att hon håller den fart hon gör. Inte konstigt att hon är så pass nära herrarna som hon är i mer lättlöpt terräng.

Svar till inlägg av Sportsöndag, 2019-09-15 20:06:

Ja, det känns som resursslöseri att ha två bra speakrar och sedan ha några andra (som säkert också var bra) att sköta en webbsändning. Det borde gå att lösa på ett smartare sätt. För större är nog ändå inte intresset än så länge. Extra konstigt när det är SOFT som hanterar båda. Det känns på något sätt som de konkurrerar med sig själva.

Svar till inlägg av Tove-fan, 2019-09-15 20:22:

Vilken tur då!

Idag hade herrar och damer nästan samma bana från 4 till 16 (damer hade ca. 50 m kortare 7:an).
Men Tove var inte nära Gustav & co.

Herrar:
Gustav Bergman 0:42:50
Max Peter Bejmer 0:44:03
Albin Ridefelt 0:44:46
Jens Rönnols 0:44:54
Simon Imark 0:44:58
Rassmus Andersson 0:45:35
...
18. John Börjesson 0:50:55

Damer:
Tove Alexandersson 0:51:03
Anna Bachman 0:57:45
Sanna Fast 0:57:48

Svar till inlägg av Mats, 2019-09-15 16:42:

Håller absolut med att båda gjorde det bra med begränsade resurser. Samtidigt kan man fundera över vad det är man faktiskt betalar för? Liveresultat, speakerljud och gps brukar ju redan finnas gratis att utnyttja (skulle även gjort det idag om allt hade fungerat). Jag skulle hellre se ett samarbete med speakern där reportrarna i studion gräver lite mer i gps spåren och analyserar tävlingen på ett sätt speakern inte hinner med. På så sätt får man inte både en speaker och en studio som läser upp tider jag själv kan läsa som liveresultat hemma vid datorn. Hur som helst - bra att det finns och hopps konceptet kan utvecklas framåt med tex Jonas som teknisk specialist som kan se saker en icke-elitlöpare inte ser (men passertider anser jag inte kvalificerar som detta)!

Svar till inlägg av Mats, 2019-09-15 16:42:

Visst, men samtidigt så kunde reportern kanske hanterat det bättre. Det är väl lagom roligt att direkt efter målgång få en mikrofon framför sig. Det fanns flera fall där det hände. Det hade varit bättre att låta löparna pusta ut en minut innan. De kunde även väntat med intervjun av Hanna L i D18 (om jag inte fått fel namn) till efter Bergmans målgång H21 med tanke på hur nära dessa var i mål. Är inte trevligt ut att se en intervju avbrytas sådär.
Annars tyckte jag det var bra.

Ok webbsändning från lång-SM, med tanke på små resurser. Jag saknade GPS-tracking i början. Kunde även varit en till TV-kontroll. Fick följa liversultaten på mobilen som komplement. Tråkigt att Tove dissade målreportern. Viktigt att förebilderna ställer upp.

Eftersom eventor verkar nere så hittar jag inte sidorna för att kunna läsa mer om livesändningen. Jag skulle gärna vilja se den i efterhand. Någon som vet om det går?

Svar till inlägg av SM, 2019-09-15 13:03:

Yes bara deltagarna kvar nu...

Svar till inlägg av Sportsöndag, 2019-09-15 12:49:

Nu har man i alla fall öppnat kartan, men några deltagare syns ej. Det går bra nu...

Hur kommer det sig att man inte släpper live GPS när alla deltagare i SM lång startat? De båda kommentatorerna har ju inte en rimlig chans att täcka upp för det som händer i alla klasser så vore bra att kunna se rutterna själv...

Svar till inlägg av naryM, 2019-09-14 23:06:

Her er det dessverre en som er klar for asylet, en som har tiltet helt-jeg skriver på disse sider om orientering, som alle kan se er dette noe annet.

Svar till inlägg av Mats , 2019-09-14 16:50:

Undrar vad han gjorde till 6:an, den bommen gjorde att han missade finalen.

Svar till inlägg av Norrmann, 2019-09-14 22:40:

Så befriande och uppriktigt svar från dig Norrmann :-)
När blir nästa och första WOC i Antarktis?

Källa Icone Magazine.

Annektering är en floskel.
Källa;
Men vem äger det i dag?

– Ingen äger Antarktis. De sju territoriella anspråken är vilande tack vare Antarktisfördraget, säger Olle Melander, verksam vid svenska Polarforskningssekretariatet sedan 25 år.

Antarktisfördraget antogs 1959 och stadgar att Antarktis endast ska användas för vetenskapliga och fredliga ändamål.

– Antarktisfördraget är ett säkerhetspolitiskt fördrag som kom till under kalla kriget. Det fanns ett antal stater som ansåg sig ha rätt till Antarktis och konflikten höll på att gå överstyr.

– Som tur var beslutade staterna att lägga anspråken åt sidan för att samarbeta i stället, säger Marie Jacobsson, ledamot i fn:s folkrättskommission.

I dag har 49 nationer tillträtt Antarktisfördraget och totalt finns nu cirka 100 forskningsstationer på Antarktis. Sverige tillträdde 1984 och har två stationer i drift.

– Fördraget har verkat för ”peace and science” ända sedan det trädde i kraft. Antarktis skyddas av fördragets miljöskyddsprotokoll men också av att det fortfarande är dyrt och svårt att utvinna olja på denna frusna kontinent, säger Olle Melander.

Medan kyliga Antarktis alltså är ekonomiskt ointressant blir Arktis desto hetare för varje klimatrapport. Isen smälter och mätningar fortsätter att visa rekordvarma somrar. Om hundra, eller kanske bara tjugo år skulle Arktis kunna vara ett öppet hav.

Enligt United States Geological Survey kan runt 30 procent av världens oupptäckta gasfyndigheter och 13 procent av den oupptäckta oljan finnas i området norr om polcirkeln. Men exakt var vet forskarna ännu inte.

– Det krävs avancerad utrustning för att mäta havsbotten. Hittills har vi bara mätt runt sju procent, säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi.

Arktisfrågan blossade upp i augusti 2007 när en rysk ubåt satte ut en flagga på Nordpolens exakta punkt, 4 200 meter under isen, med förklaringen att expeditionen var ett viktigt drag för Ryssland för att demonstrera sin potential i Arktis.

– Folkrättsligt spelade flaggan ingen roll, men den var en symbol som skapade debatt, säger Gustaf Lind, svensk ambassadör i Arktiska rådet.

Debatten om Arktis har intensifierats på senare år, dels på grund av det förhöjda ekonomiska intresset, och dels därför att fyra av de fem länder som vetter mot Arktiska havet vill utvidga sina rättigheter på havsbotten.

– Ryssland, Norge, Danmark och Kanada vill alla förlänga sin del av kontinentalsockeln, den del av havsbotten som ligger närmast kusten och tillhör respektive stat. För att göra detta måste länderna genomföra geologiska undersökningar och sedan lämna all fakta till fn:s yttre kontinentalsockelkommission, säger Said Mahmoudi, professsor i internationell rätt och havsrättsforskare på Stockholms Universitet.

Kustländer har vanligtvis rätt till 200 sjömils kontinentalsockel från baslinjen räknat. Här har landet exklusiv rätt till gas, olja och fiske. Statens del av kontinentalsockeln kan utvidgas om vissa geologiska kriterier uppfylls.

– Det är komplicerat att bestämma exakt hur mycket av havsbotten som tillhör ett land. I Havsrättskonventionen är kontinentalsockeln väl definierad. Den bestäms av berg under vattnet, havsbottens konsistens och vattendjupet. Dessa data lämnas till kontinentalsockelkommissionen som sedan ger en rekommendation, säger Said Mahmoudi.

Från det att en stat har anslutit sig till Havsrättskonventionen har den tio år på sig att samla in vetenskapliga uppgifter. Norge lämnade in data 2006. Danmark (via Grönland), Kanada och Ryssland förväntas vara klara inom ett par år. Även usa gränsar till Arktis, men har ännu inte ratificerat Havsrättskonventionen.

– Det är ett problem att usa inte har ratificerat. Men kontinentalsockelkommissionen har tagit hänsyn till usa:s eventuella krav. Det finns stor anledning att tro att de kommer att ansluta snart, säger Said Mahmoudi.

Men när alla gränser är klara, vem kommer då att äga Arktis?

– Rent tekniskt kan ingen äga Arktis eftersom det är ett hav. Ingen äger ju Atlanten eller Stilla havet. Men hur långt kuststaternas kontinentalsocklar kommer att sträcka sig vet vi först om några år. Den del som inte tillfaller Kanada, Ryssland, Danmark, Norge eller usa blir fritt hav som tillhör hela mänskligheten, säger Said Mahmoudi.

Om Arktis is skulle smälta och havsbottengränserna fastställas, skulle sjöfarten och naturutvinningen öka, vilket oroar många, bland annat miljö-organisationerna.

– Vi ser en stor problematik i hetsjakten från stater och oljebolag, säger Therese Jacobson, Arktisansvarig på Greenpeace. Det är så cyniskt; när havsisen smälter pumpar vi upp olja vilket gör att havsisen smälter ännu fortare.

Svar till inlägg av naryM, 2019-09-14 22:23:

Det var ment som info, intet annet.

Svar till inlägg av Norrmann, 2019-09-14 21:16:

Finns det några invändningar eller konstigheter med det?
NM är ju inte WOC....

Svar till inlägg av SM D21, 2019-09-14 21:00:

Ekvidistansen kan vara en faktor som vi inte har någon koll på...

Verdensnester Lundanes slått med over minuttet av Eirik Langedal Breivik i mellomdistansen i Norgesmesterskapet i dag. Seiersdifferansen ble 1, 03

Andrine Benjaminsen vant dameklassen med 2,05 foran Silje Ekroll Jahren.

Svar till inlägg av Murarn, 2019-09-14 13:09:

Såvida inte det är betydligt tuffare terräng på finalen, så bör nog merparten av D21:orna klara 2 timmar på 12.370 m. Sämsta kvaltid till finalen var 9.45 min/km.

Svar till inlägg av Porjas, 2019-09-14 18:06:

Viktigt med bra placeringen i kvalet för att dra fördel av sen start i finalen.