Visa inloggningsformulär
O-snack  

Aktuell tråd

Försvårar många hjälpkurvor den tredimensionella terrängbilden?

Zerbembasqwibo  2020-12-12 08:44
"Överdriven användning av hjälpkurvor ska undvikas då det stör den tredimensionella terrängbilden och försvårar kartläsningen."

Texten är från kartnormen ISOM 2017-2. Den gamla normens höjdkurvsavsnitt lutade sig väl mycket mot Imhof, som till och med var refererat till i inledningen. Men jag har försökt hitta belägg för påståendet, men kan inte säga att jag hittade det. Är det Imhofs personliga åsikt eller finns det verkligen belägg för detta, tillämpat på en modern orienteringskarta i 15 000-del? Är det nåt som gäller 50 000-delar i Schweiz? Tycker ni eller nån n känner att det blir svårare? Finns det nån undersökning, enkät, eller exempel som styrker påståendet? Skulle ekvidistans 2,5 meter vara svårare att förstå än 5 meter då? Är det bara just överdriven, eller räcker det med "många" hjälpkurvor för att försvåra?

Jag säger absolut inte emot att ÖVERDRIVEN användning av hjälpkurvor ska ske, jag är heller inte emot att de kan försvåra kartläsningen vid överdrivet användande, jag bara frågar om det finns belägg för att det verkligen blir svårare att förstå terrängbilden?

Skriv ett inlägg

 

 

Skriv 1981 i rutan

 
 

Inlägg

2020-12-26 10:05 #53

Inlägget är raderat

2020-12-26 09:44 #52

Inlägget är raderat

Gullegris 2020-12-16 15:28 #51

Svar till inlägg av Eftersnack, 2020-12-16 10:49:

Du exemplifierar så bra att ingen kan missförstå! :) Puss på dig!
Eftersnack 2020-12-16 10:49 #50

Svar till inlägg av PS, 2020-12-16 10:44:

PS 2020-12-15 15:42 #17725
Det heter faktiskt besserwisser ;-)


Svar till inlägg av PS, 2020-12-15 15:42:
Naturligtvis känner du till det - med tanke på dina härjningar på orienterar.nu dygnet runt alla trådar så framgår det att den störste av alla är PS i gott sällskap med Nina.

Wikipedia; Besserwisser (tyska besser, 'bättre' och Wisser, 'vetare'; 'en som vet bättre') är en pejorativ term för en person som anser sig veta bättre än andra. En besserwisser tenderar att ofta och gärna upplysa världen om sina (eventuella) kunskaper. Ordet viktigpetter är en ungefärlig svensk synonym.
PS 2020-12-16 10:44 #49

Svar till inlägg av Nina., 2020-12-15 22:00:

Försöker svara på ditt och "Zerbembasqwibo":s inlägg samtidigt.
Jo, den kartan är ju, som jag skrev, behäftad med det problemet och inte bara i den sluttningen. Faktum är att även kartan från 2018 hade tendenser åt det hållet längst upp i norr.
Jag misstänker att en stor del av problemet är att rekunderlaget har varit en mer eller mindre "matematiskt" framtagen kurvbild med 2.5 meters ekvidistans. Det blir då lättare att behålla hjälpsänkorna än att börja glida på helkurvorna för att få det bra. Detta är ett av skälen till att det kan vara bra att göra ett manuellt grundmaterial hemma på kammaren i stället för att sköta allt i skogen. I synnerhet om man ritar med dator i skogen så är det svårt att få den rätta överblicken eftersom man måste vara rejält inzoomad för att kunna lägga in saker med precision. Visst kan man lätt zooma in och ut men det är lätt hänt att man bara ser hur det ser ut där man är och om man då har de där "matematiska" kurvorna så ser de ju ut att stämma bra så man kanske inte ens tänker tanken att ta bort dem och börja dra i helkurvorna.

Det arbetssätt som jag använderär att generera mycket tunna kurvor med 0.5 meters ekvidistans som jag lägger som bakgrundsbild tillsammans med en gråskalebild som visar var det är brant (alltså inte en vanlig terrängskuggningsbild). Med dessa bilder kan man relativt utzoomat avgöra ungefär var man bör lägga helkurvorna och var det troligen kommer behövas hjälpkurvor. Båda dessa lägger jag in med speciella symboler i avvikande färg. I större sluttningar stämmer ofta dessa kurvor bra med verkligheten så där behöver jag bra byta ut del efter del av dessa kurvor mot riktiga när jag rekar och justera lite men i detaljrika områden behöver de ofta ritas om rejält. Där fyller det däremot ofta en annan funktion att ha gjort detta arbete på hemmaplan. I den terräng jag ritar så är det nämligen ganska ofta svårt att få kurvorna att räcka i detaljrika, flacka sluttningar. Om man då bara börjar rita på utan plan så hamnar man lätt i en situation där man inser att det skulle behövas två hjälpkurvor mellan två helkurvor bara för att man glidit med helkurvan "åt fel håll". Sitter man hemma och gör en grov skiss så märker man ofta den typen av problem redan då och har mycket lättare att åtgärda det. Man kan säga att man gör en form av "kurvbudget" på hemmaplan även om man sedan måste göra det verkliga ritandet på plats i skogen. Totalt sett är jag inte säker på att man tjänar tid på detta arbetssätt men det sparar definitivt rektid så för hobbyritare tror jag att det är en bra idé då tid i skogen ofta är den största bristvaran.
H40 2020-12-15 23:04 #48

Svar till inlägg av IlDuceMINI, 2020-12-15 17:37:

Problemet som jag ser det är når användandet av hjälpkurvor varierar över kartan och kanske till och med så att flacka slutningar har många medans branta inte har några.

Då är det lätt att tro att allt är lika brant överallt vid en snabb titt då det inte alltid är lätt att se vad som är en hjälpkurva och vad som är en vanlig.

Men sån generellt är det ju lättare att se stora formationer om kurvorna är generaliserade både med tanke på antal och form och jag antar att det är det som menas i trådstarten.
Zerbembasqwibo 2020-12-15 22:24 #47
Det är som en pendel: ibland swishar diskussionen förbi ämnet! :)

Ja det där med fördyring av kartor: Ja, eftersom man ofta har fuskat med förra normen upplevs den nya som fördyrande. Egentligen är det pengar man sparat (och fonderat?) under många år.

Sedan undrar jag inte om en välgeneraliserad karta är DYRARE än en som har allt för mycket detaljer? Det är ju mycket svårare att göra ett bra urval, än att rita in allt som är inom räckhåll för att uppnå minmåtten (terrrängminmått 1 m).

Men att normen inte har givna rutiner för utgivning fördyrar, för de som hamnar i kläm. Eftersom det inte är förutsägbart vid vika givna datum den uppdateras kan man tvingas chansa, rita med gammalt, sedan justera då man ju inte vill ha en omodern karta.


Nån nämnde också flygfotot. På flygfototiden gjorde en effektiv stereooperatör grundmaterialet, som sedan ofta låg väldigt fast. Kartritaren lade mycket mindre tid på att jobba med kurvbilden än idag då många går ut med "råmaterial" 0,33-1 m ekvidistans och ritar allt i skogen. (De som blir fler och fler upplever jag är de som ritar "hemma" och som sedan sparar tid i skogen: men som jag misstänker, ej verifierat faktiskt, inte år med alla de där mest specifika justeringarna som en som jobbar från grunden i fält istället.)

Så jämför kostnad flygfoto + operatörens jobb med lasermaterialet och tilläggstiden hemma eller i fält som nu kartritaren gör.
Nina. 2020-12-15 22:00 #46

Svar till inlägg av PS, 2020-12-15 20:27:

Kartan längst ner i #43

Höjden i norr, kring kontroll 57.

Man kan verkligen undra vilken nytta hjälpkurvorna gjorde på den sluttningen. De allra flesta har precis samma form som höjdkurvan både ovanför och nedanför - och hjälpkurvorna är dessutom placerade mitt emellan de 2 riktiga, så de kan heller inte ta hand och variationer i branhet, grad av lutning mellan de 2 äkta höjdkurvorna.

Såklart finns det en del hjälpkurvor som kryper närmare den ena, men om jag knappt ser det hemma kan man undra vad en elitlöpare i tävlingsfart uppfattar.

IlDuceMINI 2020-12-15 21:58 #45

Svar till inlägg av PS, 2020-12-15 20:54:

Fel av mig att dra hårddra det till alla kartor i ett helt land.
De två första har jag inte något emot men den tredje är som du säger det som jag sätter mig emot, även Jukola 2015 och 2016 har lite samma tendenser men inte riktigt lika tydligt. Så tack för att du hittade ett bra exempel istället för att göra som jag :)
PS 2020-12-15 20:54 #44

Svar till inlägg av PS, 2020-12-15 20:27:

I hastigheten råkade jag klippa in en gammal karta från 2018 men jag ser inga problem med denna heller:
http://kartparm.vasterassok.com/map_images/2232.jpg
PS 2020-12-15 20:27 #43
Nina. 2020-12-15 19:48 #42

Svar till inlägg av Tävlingsledare, 2020-12-15 19:29:

Kan du tydliggöra detta då?

"När jag framför relevanta fakta om hur kartnormer påverkat orienteringsklubbarnas kostnadsutveckling med allt dyrare kartproduktioner och små landsortsklubbars överlevnadssvårigheter".....

Vad jag kan hitta i dina inlägg är att:

Klubbar behöver lägga tid på revideringar enligt nya normen och att nyritning då blir lidande (?). Har du nån fakta på detta? Skulle inte klubben revidera kartan inför nationell tävling oavsett? Hur gamla kartor brukar man tävla på? Säger inte att du har fel, för jag vet inte, men berätta gärna mer. Hur långt tid tar det att revidera tävlingskartan till nya normen? Är väl bara det som såelar roll - klubben kan ju träna på vad som helst.

Vad har flygkartering med det hela att göra? Ska kartorna ritas mer ospecifikt och karttecken placeras mer på slump? Du behöver inte ens använda flygkartor, rita i terräng om du vill. Hur påverkan normen sätt att rita kartorna ur denna apekt? Även den gamla normen krävde väl sänkor, stenar, punkthöjder och annat småtrams?

Vad har kartskalan med det hela att göra? Övergång till 7500del hade lika gärna kunnat göras på gamla normen. Nu verkar det som att man väntat in nya normen (?) men det är ju inte normens fel i sig. Kartnormen säger inte att du ska ge H40 karta i 7500-del, förresten ska det ju ritas i 150000-del och minimåtten och avstånd har väl snarare höjts, inte minskats, mätt i 15000del, trots att fler och fler springer med förstoringar.

Men om din klubb kastar sig över att revidera hela er gigantiska kartbank till rätt norm så snabbt som möjligt och utan att ha resurser till det så förstår jag att det blir jobbigt. Men om ni nu har en sån gigantiskt karterat område som bara behöver revideras ser jag inte hur nyritning ens skulle behövas. Annars satsa på att nyrita ett okarterat område ha tävling på den nya kartan, och låt ett annat område förbli oreviderat tillsvidare?

Tävlingsledare 2020-12-15 19:29 #41

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2020-12-15 14:50:

Förstår att Christer Carlsson helst gömmer sig bakom vapendragaren PS inlägg med +1. Inte mycket till svar på det det svar han själv efterfrågade.

När jag framför relevanta fakta om hur kartnormer påverkat orienteringsklubbarnas kostnadsutveckling med allt dyrare kartproduktioner och små landsortsklubbars överlevnadssvårigheter så häller han sig kvar i teknikaliteter.
Läs inläggen;
2020-12-13 17:15 #30
2020-12-15 13:48 #37

Som jag ser det så sitter han på dubbla stolar. Han låter sig väljas in i organ som styr hur kartor skall utvecklas. Det blir besvärande när hans förtroendeengagemang ifrågasätts.

Samtidigt driver han ett bolag som lever bra på att sälja tjänster för just kartproduktion. Det ifrågasätter jag inte. Bra med personer som gör bra jobb och livnär sig med hederligt arbete.

Men med fingrarna i syltburkarna på båda sidor om rågången blir det ifrågasättanden.

IlDuceMINI 2020-12-15 17:37 #40
Som signaturen Kjell Larsson har skrivit nedan kan man kolla på valfri finsk karta och se vad (vi i Sverige, eller bara jag?) överdriven användning av hjälpkurvor kan ge för bild. Jag för min egen del håller med det Nina skriver att vid en anblick på en karta från Finland registrerar min hjärna en högre höjd än det är i verkligheten. Detta är självklart en vanesak, ju mer man springer på en viss typ av kartor desto mer verklighetstroget kan man avkoda dem. Vet min hjärna att det är 5m-ekvidistans "blir" alla (längre) kurvor 5 m i avkodningen. Väljer man istället att gå på 2.5 ekvidistans rakt av har hjärnan en annan inställning till kurvorna. (Samma problem skulle dyka upp om man då lägger in hjälpkurvor på 1.25m).

Till trådskaparens frågeställning så tror JAG, tvärtemot citatet i början, att hjälpkurvor eller 2.5m-kurvor gör att man i mellankuperade områden får en "tydligare" tredimensionell bild eftersom större höjdskillnader kommer sticka ut ännu mer än de mindre. I storkuperad terräng är det redan så mycket kurvor att formationerna sticker ut i alla fall och för mycket hjälpkurvor gör kartan mer svårläst. I småkuperade områden där det går upp och ner om vartannat vet i sjuttan om något hjälper 3D läsningen ;) och i platt terräng är hjälpkurvorna en förutsättning för att kunna få någon 3D överhuvudtaget (eller 2.5m ekvidistans vilket väl i och för sig är betydligt vanligare än att man bara ritar hjälpkurvor)
Christer Carlsson 2020-12-15 14:50 #39

Svar till inlägg av PS, 2020-12-15 14:39:

+1
PS 2020-12-15 14:39 #38

Svar till inlägg av Tävlingsledare, 2020-12-15 13:48:

Jag tror att all fortfarande väntar på att du ska förklara sambandet mellan IOF:s kartgrupps arbete och den utveckling du ser. Jag lyckas i alla fall inte se sambandet utan uppfattar snarare att IOF gör sitt bästa för att bromsa utvecklingen mot "mikroorientering".
Tävlingsledare 2020-12-15 13:48 #37

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2020-12-15 11:18:

Du missar ju helt poängen med min kritik.

"Dessa ständiga fjuttiga förändringar och tillägg som har gjort kartritning dyrare och dyrare utan att produkten blivit bättre i relation till de skenande kostnaderna.
Det har gått överstyr. Ingen kalkylerar förändringskostnaderna som hamnar längst hos föreningar som kämpar med krympande intäktssida."

Det var inte just hjälpkurvor utan sättet att utan ordentliga beräkningar vad alla "förfinade" ideér kommer att innebära för den närande biten av den ekonomi som alla föreningar kämpar med.

Det har blivit så mycket nya detaljerade tillägg sedan den nya tekniken med digitaliserad flygkartering bröt mark och som har inneburit att kartorna skalats upp till den grad att inte ens en 4 kmbana får plats på A4. Mer förbrukning av papper i stora A3, behov av större dyrare färglaser, mer förbrukning av färger, större plastpåsar för att nämna något. Miljötänk?

För att inte tala om de lokala hobbykartritarna som nästan försvunnit. Vi har allt färre nykarteringar. Istället har det år efter år reviderats in absurdum. Finns snart inte ett tävlingsområde som inte de flesta kan utoin.

Look where the money goes! Till ökade materielkostnader, till ökade materialkostnader, till ökade uppdragskostnader, till ökade tryckkostnader. Små klubbar som kämpar mot urbaniseringens utarmning av medlemmar som flyttar till storstäderna har numera inte råd att vara med. Så vi får färre tävlingar.

Om jag då skall gå in på det ni alla älskar att älta. Detaljsymboler och dess alla föreskrifter med storlekar och färger som allt som oftast får nya påbud. Det har lett till att man letar detaljer att rita in för det kan bli bra kontrollpunkter. Det är mellan kontrollerna det skall avgöras inte slumpen vid en liten diffus hjälpkurvas lilla sänkeveck.
PS 2020-12-15 11:57 #36

Svar till inlägg av Christer Carlsson, 2020-12-15 11:18:

Å andra sidan så är det ju numera tillåtet att rita endast en triangel i vissa fall så även det tecknet (blockterräng) anser jag numera är lättare att använda.
Christer Carlsson 2020-12-15 11:18 #35

Svar till inlägg av Tävlingsledare, 2020-12-13 17:15:

Skulle gärna vilja veta vad du avser med din svepande anklagelse. Jag kan inte se att den nu gällande normen försvårat kartritningen mer än den norm som gällde fram till 2017. Vad som hänt är väl att kraven på att följa normen har ökat, medan normen faktiskt blivit mer tolerant. Exempel på detta är tex att flertalet minimimått har minskats, det enda som jag kan påminna mej som ökat är berg i dagen. Dessutom har hjälpkurvorna blivit tunnare vilket gjort det lättare att redovisa detaljrik topografi.
Det finns en symbol som tyvärr blivit större och som krånglat till det lite är blockterrängstecknet, varför det blev större vet jag inte, det skank med från föregående ordförandes tid.
Om du avser sprintnormen, så har det kanske blivit mer justeringar när den nya normen kom, men å andra sidan så är ju dessa kartor mindre till yta och innehåll, så det bör gå att enkelt justera. att det blivit fler justeringar i denna norm, beror ju på att den tidigare var den första.
2020-12-14 14:59 #34

Inlägget är raderat

2020-12-14 14:57 #33

Inlägget är raderat

Annan tävlingsledare 2020-12-13 20:31 #32

Svar till inlägg av Tävlingsledare, 2020-12-13 17:15:

Tycker tvärtom. Vi har inte heller bara svenska löpare som springer på svenska kartor eller svenskar som aldrig springer utomlands, eller? Då hade det fungerat med endast nationella normer.

Tycker det är fantastiskt hur så pass bra det fungerar som det gör med internationella kartnormen. Även med beskrivningen för hur hjälpkurvor bör och inte bör användas.
orienterare 2020-12-13 17:41 #31

Svar till inlägg av Nina., 2020-12-13 13:23:

En streckad linje är en linje som består av delstreck. En sträckad linje är en utsträckt linje. SE SAOL.
Tävlingsledare 2020-12-13 17:15 #30

Svar till inlägg av Andreas Oxenstierna , 2020-12-13 11:10:

Har vi inte fått tillräckligt med dumheter vad gäller kartritning från det hållet.
Dessa ständiga fjuttiga förändringar och tillägg som har gjort kartritning dyrare och dyrare utan att produkten blivit bättre i relation till de skenande kostnaderna.
Det har gått överstyr. Ingen kalkylerar förändringskostnaderna som hamnar längst hos föreningar som kämpar med krympande intäktssida.
Nina. 2020-12-13 13:23 #29

Svar till inlägg av orienterare, 2020-12-13 09:09:

Sträckad hjälpkurva är vanlig hjälpkurva. Ville bara trycka på det faktum att skillnaden mellan vanlig höjdkurva och hjälpkurva egentligen bara är att den ena är heldragen och den andra inte. Den streckade är kanske lite smalare också men för hjärnan på automatik blir båda "brun linje är brun linje och täta bruna linjer är brant". Är väl inte ens slump att terrängen upplevs nästan DUBBELT så brant, eftersom det ju för hjärnan är dubbelt så många höjdkurvor där.
Kjell Larsson 2020-12-13 12:51 #28
Sedan hjälpkurvan blev smalare tycker jag inte problemet är så stort. Den ”finska” varianten att genomgående ha hjälpkurvor är naturligtvis inte bra, utan då skall man ha 2,5 m ekvidistans.
Skall man ha någon annan färg på höjdkurvor så är det inte på hjälpkurvor utan på negativa kurvor (gropar).
Andreas Oxenstierna 2020-12-13 11:10 #27

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2020-12-13 10:24:

Kontakta kartografiprofessorerna i IOF:s kartkommitté!
Zerbembasqwibo 2020-12-13 10:24 #26

Svar till inlägg av Nina., 2020-12-13 01:48:

Låter rimligt det där om hjärnan, men är det nån som skrivit det i litteraturen?

Jag har väl inte ambitionen att själv forska i ämnet, jag tänker mer att det måste ju finnas lite mer belägg för det när det står som en sanning i normen.
2020-12-13 09:09 #25

Inlägget är raderat

Nina. 2020-12-13 02:01 #24

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2020-12-13 01:07:

Men du håller väl på mycket med kartor? Kan du inte testa att sätta hjälpkurvorna i ett kartklipp till antingen röd/orange eller sjö-blå färg? Och sedan ett exemplar med vanlig hjälpkurvsfärg brevid för att se hur hjärnan reagerar när den mycket lättare kan identifiera de "riktiga" höjdkurvorna?
Nina. 2020-12-13 01:48 #23

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2020-12-13 01:07:

Hjärnan är lat och mycket går på automatik. Hjärnan har lärt sig att brun linje betyder lutning. Att du vet vad hjälpkurva betyder hjälper inte då så mycket går på automatik när du orienterar, hjärnan ser "täta bruna linjer" och då är det brant, även om den i mitten visst var streckad..Sträckad hjälpkurva är dessutom väldigt likt vanlig höjdkurva. Om man skulle rita hjälpkurva med annan färg (orange??) skulle man kanske komma ifrån tolkningsproblemet men det är ju völdigt dåligt av andra anledningar.
Zerbembasqwibo 2020-12-13 01:07 #22
Nåt enstaka svar på frågan kom i början av tråden, sedan spårade det ur... :)

Finns det alltså människor som tror att höjder är dubbelt så höga om man använder hjälpkurvor mellan varje helkurva? Om man i normen påstår det måste det väl finnas nån liten undersökning som ger belägg för det.

Att det finns personer som tror det tvivlar jag inte på, men har nån undersökt HUR många som störs och misstolkar kartan på grund av det?
LL 2020-12-13 00:16 #21

Svar till inlägg av introvertas hemvist, 2020-12-12 21:41:

Eftersom du inte tillför något så får ju andra skriva, annars blir det ju tomt här.
BC 2020-12-12 23:42 #20

Svar till inlägg av naryM, 2020-12-12 20:38:

Jo jag kan hålla med om att det blir mycket svårt att läsa med så mycket hjälpkurvor (nästan fler detaljer än de fasta kurvorna.
Men är det extrema området så bra exempel på hur hjälpkurvor stör? Det är ju svårt att läsa en karta över det området hur man än ritar (i alla fall i löpfart).

Det är ju ett jätte fint område som jag förstår och uppskattar att man ritar karta över, men när det redan från början är 2,5 m ekvidistans (och man får glida på helkurvorna) så blir ju hjälpkurvor på gränsen till hopplöst låga dessutom.(med 2,5 m ekvidistans så bjuder det in till hjäpkurvor på under en meters skillnader, och dom är det gått om i den terrängen så då blir det fortfarande oprecist. Man flyttar enbart ned problemet till att hjälpkurvorna får samma svårighet att beskriva terrängen som helkurvor på 2,5 m ekvidistans.

Personligen så tycker också jag att det är bättre att använda helkurvosr med den flexibilitet som ges, och minimera hjälpkurvor 8använda korta snuttar just där det är förändringar i terrängen.
introvertas hemvist 2020-12-12 21:41 #19
Tråd ut å tråd in samma handfull personer som envetet gnuggar samma meningslös a mantra i hopp om att vinna tjatet.
naryM 2020-12-12 21:16 #18

Svar till inlägg av Nina., 2020-12-12 21:00:

Kartritningen är komplex, det finns inga givna quickfix. Mina synpunkter har jag redan klargjort. Snart vaknar kartritarkåren upp i tråden så jag tackar för mig ikväll ;-)
Nina. 2020-12-12 21:00 #17

Svar till inlägg av naryM, 2020-12-12 20:53:

Eller kanske behov av att få sätta 2,5m på kartor som med nuvarande reglering ska ha 5m? Bara för att då kunna sätta äkta höjdkurvor per 2,5m + hjälp av glidning där det blir för svårt att lösa med 5?
Nina. 2020-12-12 20:58 #16

Svar till inlägg av naryM, 2020-12-12 20:53:

#7 är bara en karta.
Vad är lösningen då, inte hjälpkurvor verkar det som.

Ny tråd om att få blanda ekvidistanser på samma karta, kartbyte med ekvidistansbyte, 2 kartor med olika ekvidistans från start eller vad vill du se för lösning eller råd?
naryM 2020-12-12 20:53 #15

Svar till inlägg av Nina., 2020-12-12 20:51:

Se #7 igen, ser inga självklarheter alls med övergripande kartritning.
Nina. 2020-12-12 20:51 #14

Svar till inlägg av naryM, 2020-12-12 20:38:

Det är väl redan en självklarhet i sig? 2,5m får ju användas. Om 10m eller något annat skulle behövas får man ta och driva den frågan antar jag.
1

Senast kommenterat

Fredag 15/1

12:42

Kolbotten

131

 

Torsdag 14/1
Måndag 11/1

19:22

Silly Season 2021

236

 

Söndag 10/1
Fredag 8/1

20:04

digital preO

3

 

18:08

O-ringen 2020

694

 

Onsdag 6/1
Lördag 2/1

18:34

Åldersbundna klasser

187

 

Fredag 25/12
Lördag 19/12
Fredag 18/12

21:32

Eventor nere igen...

353

 

18:17

Försvunna militären

15

 

Onsdag 16/12
Måndag 14/12

21:40

Sverigelistan 2020

558

 

Fredag 11/12
Torsdag 10/12
Onsdag 9/12

20:16

RÄDDA DINA PENGAR

278

 

Lördag 5/12
Onsdag 2/12
Fredag 27/11

18:36

Touch-free sportident

174

 

Torsdag 26/11

12:04

10Mila 2021

111

 

Tisdag 24/11

13:57

Bästa pannlampan

8

 

Söndag 22/11

07:53

Jobb för orienterare

172

 

Torsdag 19/11
Måndag 16/11
Fredag 13/11

13:24

Lupp

31

 

Söndag 8/11

21:28

Orienteringspodcast

18

 

Fredag 6/11
Tisdag 3/11

12:26

Silly Season 2020

399

 

Fredag 30/10
Torsdag 29/10
Onsdag 28/10

17:18

Pulsband

23

 

10:55

-Arrangemangsreklam-

744

 

Tisdag 27/10

16:55

Sprintkarttecken

11

 

Måndag 26/10
Fredag 23/10

16:05

Landslaget 2021

29

 



Arkiv

 
 
 

Logga in på Orienterare.nuStäng