Logga in på Orienterare.nu

Svar till inlägg av Jakob, 2015-11-24 08:45:

Junior- och veteranklasserna har fått sverigelistepoäng, och det borde rimligtvis påpekas för Sverigelistan.
Jag skickar ett mail till dem nu...

Svar till inlägg av Jakob, 2015-11-24 08:45:

Fast även MTBO-klasserna är inräknade och deltagarna har fått tillgodoräknat sig poängen i Sverigelistan:
http://eventor.orientering.se/Ranking/ol/Runner/Index/48482
http://eventor.orientering.se/Ranking/ol/Runner/Index/3777

Svar till inlägg av Åke, 2015-11-23 22:05:

Hm, vad jag kan se är det elitsprinten på O-Ringen som räknats med och det är väl rimligt att den räknas in i sprintlistan, eller?

Svar till inlägg av Åke, 2015-11-23 22:05:

Låter konstigt. Är det inte bara ett misstag?

läser man här ser ju svaret på fråga 3 ut att röra fot-O.
http://eventor.orientering.se/Faq?faqCategoryId=11
Men i klartext ser jag det inte skrivet.

Är det rimligt att MTB-O ska räknas med i sverigelistan? Varför inte börja räkna med löpartävlingar, hockey och ridning när vi ändå är igång?http://eventor.orientering.se/Ranking/ol/Event/Index/10722

Svar till inlägg av Tv 2, 2015-11-18 14:27:

...antecknar. Nåt mer?

Svar till inlägg av TV, 2015-11-18 11:46:

De flesta hushåll har idag antingen TV3, tv5 och tv10. Eller någon play variant via nätet / appar

Svar till inlägg av Jaha, 2015-11-18 10:05:

Fotbolls EM - SVT / TV4
OS - Viasat
Orienterings VM - SVT

Ett fotbolls EM, ett sommar OS och så ett litet orienterings VM. Undra hur bortglömda vi kommer att bli sommaren 2016

... fast det beror ju förstås lite på vad det är för passage. Om du tex menar passage genom en fastighet med ordentlig tomt på ena sidan och ekonomibyggnader på andra så kan jag hålla med dig om att det inte alltid är så tvärsäkert. För en passage mellan fastigheter och allmänning emellan så tycker jag definitivt att tillfälliga förbjudna områden är bäst.

Den här frågan verkar vara som gjord för att vi ska prata förbi varandra ...

Svar till inlägg av EriOL, 2015-11-17 18:55:

Jag tycker definitivt att det är den bästa lösningen. Det finns massor med områden som bör vara förbjudna i samband med tävling men som inte är lämpliga att markera som tomtmark på en skogskarta. I förslaget till ny norm har man visserligen utvidgat betydelsen något för det olivgröna ungefär som i sprintnormen så att det inte bara är tänkt att användas för tomtmark. I princip borde det i framtiden alltså gå att använda det för exempelvis hyggen med känsliga plantor eller slyområden där vildsvinen trycker dagtid men är det verkligen en kartutveckling som vill ha och är det verkligen kartritaren som ska avgöra sådana saker? Jag tycker att kartritarens uppgift är att rita förbjudet på sådana ställen där det bedöms som förbjudet att passera alltid. Övriga områden bestämmer man för respektive aktivitet och trycker med violett.

Svar till inlägg av PS, 2015-11-17 16:37:

Som jag ser det så handlar gränsdragningen mellan tillåtet och inte tillåtet enligt allemansrätten också om hur stor störningen för närboende blir. Det är skillnad på att ha ett vägval på någon enstaka bana som passerar eller att snitsla vägen till start för 2000 löpare genom en "omstridd" passage. Såna saker blir i stort sett omöjliga för en kartritare att avgöra själv, utan det måste banläggare/tävlingsledare osv få ha synpunkter på. Att trycka tillfälliga förbjudna områden på kartan är naturligtvis möjligt, men det är långt ifrån alltid den bästa lösningen.

Svar till inlägg av Analys, 2015-11-17 16:13:

Det handlar också om människors respekt för allemansrätten. Viker vi ner oss för mycket så får vi snart inte springa någonstans.

Någonstans handlar det om respekt för människor som inte älskar sporten orientering. Oavsett vad vi frälsta tycker och vad vår egen norm föreslår. Vi kräver certifierade skrivare. Kräver vi certifierade kartritare?

Svar till inlägg av Zerbembasqwibo, 2015-11-16 09:22:

Jag tycker mig se stöd för mitt resonemang i normen. Skog som angränsar till en sommarstuga och som hör till sommarstugans fastighet och som ägaren tycker ska vara ritat med "tomtmark" för att slippa orienterare inpå knuten är ju knappast "andra bebyggda områden".

Kanske bör förtydliga att "stugan" och "huset" inte är samma byggnad och inte ligger på samma fastighet men att stugans parkering ligger i omedelbar anslutning till husets fastighet och om någon undrar så är stugan "Höjdenstugan" eller "Brunstige baggen" som den även kallats enligt en skylt som brukade hänga på dörren.

Svar till inlägg av Myran, 2015-11-16 23:02:

Om vi ska blanda in EriOL ännu mer så är väl hans sista rad intressant i sammanhanget:

»Sen pratar jag gärna med uppdragsgivare/banläggare om tveksamma fall av typen "här kan man NOG springa genom, men ni bör prata med markägaren först". «

Det ju den typen av tveksamma fall det ofta rör sig om i de fall jag refererar till med den skillnaden att marken inte tillhör de intilliggande husen utan i allmänhet kommunen eller möjligen en tomtägarförening.
Det finns ett annat exempel där jag har ritat förbjudet område trots att det går en väg genom som tidigare varit allmänt brukad upp till en parkering för en friluftsstuga. Denna stuga står numera öde och ägaren till huset vid parkeringen har satt upp en grind för vägen och byggt en lagerbyggnad på andra sidan vägen. Man skulle kunna hävda att denna väg är tillåten att använda av hävd men jag valde ändå att göra uppehåll för den och rita tomtmark ända bort till lagerbyggnaden av flera anledningar:
* De verkar vilja ha det så.
* De äger marken även där vägen går.
* Det går att ta sig runt relativt enkelt.

Hade passagen känts viktigare så hade jag kanske valt att ta strid och närmare undersökt med vilken rätt de satt upp grinden. Blockerar man en stig som använts av hävd så vill jag minnas att man normalt är skyldig att på något sätt ordna med en ny stig förbi men en sådan finns alltså redan på rimligt håll. Nu ritar jag ju åt den egna klubben. En kartritare som ritar åt andra har naturligtvis ingen anledning att krångla utan kan ju överlåta det åt kunden att avgöra. I just detta fall så hade faktiskt den ursprungliga kartritaren valt att rita vägen som passerbar vilket väl var den enkla lösningen.

Svar till inlägg av PS, 2015-11-16 22:31:

Du svarade på Phytagoras inlägg;
"Ja det kan ta emot. Men som EriOL skriver, är det kartritarens uppgift att ta den striden? Orienteraren ser ju inga fastighetsgränser på kartan, och blir väldigt tveksam när "vägen" är blockerad."

Det var inte sankmarker jag betraktade som en diskutabel fastighetsgräns.
Blockering tycker jag för övrigt är när naturen förändras p.g.a. stormar, riklig nederbörd och dåliga markägarkontakter, ex-vis en pågående skogsavverkning nära inpå ett tävlingsarrrangemang.

Apropå sankmarker så provsprang jag en tvivelaktigt ritad sankmark inför vår hösttävling.
Den var p.g.a. höstens ringa regnmängd fast, fin och harmlös så kartritaren ändrade till 310 (passerbar sankmark).

Svar till inlägg av Myran, 2015-11-16 21:25:

Vad menar du? Kartritaren ska väl i första hand ge en så korrekt bild av verkligheten som möjligt men sedan måste banläggaren ta sitt ansvar att lägga banor som är rättvisa ur olika aspekter. Jag kan ge ett annat exempel. Jag känner till en sankmark som man under torra somrar till största delen kan gå nästan torrskodd över och så var den när jag var där och alltså är den ritad som passerbar sankmark. Samtidigt vet jag att samma sankmark under andra delar av året kan framstå som värsta gungflyt och framstå som helt opasserbar. Anledningen är att dess utlopp mot havet ligger så högt att vattnet rinner ut först när det blir riktigt mycket vatten och då flyter torven upp. Å andra sidan så är det inte så mycket vatten som rinner in i den heller så sommartid ligger torven på bottnen. Hur man än gör så blir det fel någon gång och den rättvisaste lösningen är att banläggaren markerar som förbjudet område om det finns minsta rik för högt vatten. Visst hade jag kunnat rita den som opasserbar men problemet hade varit detsamma fast omvänt för med nu gällande regler är det ju inte förbjudet att springa över en "opasserbar" sankmark. Banläggaren måste helt enkelt känna sin karta och om det finns vägval som av en eller annan anledning kan ställa till problem så är det bättre att förbjuda dem eller undvika sträckor som inbjuder till dessa vägval. Däremot ser jag inte att en kartritare ska behöva göra dessa överväganden. Vet man att det kan bli problem någonstans så kan man väl snarare skriva detta som en kommentar någonstans.

Svar till inlägg av PS, 2015-11-16 01:25:

Jag hängde inte med på ditt resonemang.
"Jag tycker inte att det är kartritarens sak att idiotförklara banläggarna."
Eller,
"Jag tycker inte att det är kartritarens sak att idiotförklara annekterande markägare."
Eller,
"Jag tycker inte att det är kartritarens sak att rita korrekt för det ska istället idiotförklara banläggarna (om de inte själv kollar upp fakta)."

Apropå att träna alternativt att hänga här så önskar jag att jag hade valet men just nu är jag drabbad av någon sällsynt efterhängsen bacillusk (eller vad det nu är) som gör att jag inte orkar så mycket mer än att hänga här några gånger om dagen :-(

Apropå skyddsobjekt så är väl det där till stor del överspelat nu men regelverket har väl inte riktigt hängt med än. Om det finns en mast i verkligheten som syns tydligt på satelitbilder men är helt borttaget på våra kartor så skulle vi ju lika gärna sätta ett stort kryss på kartan med texten "TOPPHEMLIGT". Att ta bort dem helt motverkar ju bara sitt syfte. För några år sedan såg FRA:s område på Lovön ut som en skogskulle om man gick in och tittade på Eniros flygbilder men nu har de insett det meningslösa med den typen av "security by obscurity" så nu ser man precis hur det ser ut. Det som är hemligt ser de helt enkelt till att det inte är synligt från luften. Detsamma borde gälla för många av militära anläggningar som vi av tradition inte fått redovisa alls.

Svar till inlägg av Phytagoras, 2015-11-16 08:00:

Ja, de som äger marken intill är ju i allmänhet inte så dumma att de förvandlar en sådan passage till något som uppenbart ser ut att höra till deras tomt. Vad de gör är snarare att dumpa trädgårdsavfall på ett sätt som gör passagen svårpasserad, parkera bilar i vägen eller ställa andra flyttbara ägodelar där. Allt detta är sådant som relativt enkelt förändras med tiden. En stor anledning att hålla öppningarna synliga på kartan är att de är användbara för att ta sig mellan skogsområden när man tränar. Finns dessa öppningar inte redovisade så är det snart glömt att de finns och de omgivande tomtägarna har fått precis som de vill i strid med den ursprungliga intentionen när deras fastigheter styckades av.

Att prata med folk man ser när man är ute kan vara bra men det finns en viss fara med det också. I somras var jag ute ganska sent på kvällen för att göra lite kompletteringar inför vår tävling. Bland annat skulle jag lägga in ett nytt hygge i omedelbar anslutning till ett gammalt sommarstugeområde där de flesta nu bor permanent. Just det område där hygget är ligger dessutom i ett smalt stråk mellan stugorna och gränsen till ett naturreservat och där står sedan flera år tillbaka ett påbörjat men ej färdigbyggt hus. Jag vet att detta smala stråk är avstyckat och antar att huset påbörjats utan godkänt byggnadstillstånd. När jag stod där och ritade som bäst (nåja, jag hade stora problem med datorn på grund av daggen som började falla) så dyker det från en granntomt upp en person som börjar mäta på det där huset och jag såg det som en chans att fråga lite om detta och hygget. Jag var nyfiken på om det huggits för att bygga (vilket det var men inte i omedelbar närtid). I och för sig fick jag en hel del intressanta svar men problemet var att jag höll på att aldrig komma därifrån för personen berättade i princip sitt livs historia och fortsatte i all evighet trots att jag diskret försökte säga att jag hade en del jobb kvar att göra innan det mörknade helt. Jag har samma erfarenhet från andra tillfällen så om jag inte har något konkret jag är nyfiken på så händer det faktiskt att jag snarare håller mig borta om jag hör folk i skogen. Man vill ju hinna något också även om jag bara ritar som fritidssysselsättning.

Svar till inlägg av Jakob, 2015-11-16 10:38:

LMV godkänner för spridning.
När det gäller master som inte får redovisas borde det mest neutrala tecknet vara vit skog eller en gulyta!? Banläggaren får markera som förbjudet område om banstråken drar förbi platsen.

Svar till inlägg av Analys, 2015-11-14 21:22:

Om du nu gillar uttrycket "illitterata" så mycket kanske du ska lära dig att stava det korrekt.

Svar till inlägg av Myran, 2015-11-16 10:30:

Bra fråga. Normalt är det förbjudet att avbilda (fotografera, mäta, rita av) skyddsobjekt. Det är väl bland annat därför som kartor ska godkännas av Lantmäteriet för spridning?

Om det inte är hemligt att skyddsobjektet är ett skyddsobjekt så kanske man kan rita in staketet och rita området med 528/Hemligt område.

Om det är hemligt att skyddsobjektet är ett skyddsobjekt så ska nog inte området ritas.

Svar till inlägg av Tränarn, 2015-11-16 09:55:

Om det vore så väl. För dig som ska träna (och alla andra) kl 12.00 idag så kan du ta ett minutstopp och reflektera över något annat :-)

Svar till inlägg av OdenXT, 2015-11-16 09:50:

Ja det ligger något i det. Nästan varje tråd hamnar till slut i fokus kring normer och regler och det känns ju tryggt att vi använder samma spelregler för alltifrån kartritning, banläggning och som tävlande.

Vad gäller i kartritning för redovisning av skyddsobjekt?
Tänkte på bunkrar och master. Det finns kanske fler former av skyddsobjekt?

Svar till inlägg av OdenXT, 2015-11-16 09:50:

Alla andra är ju ute o tränar!!

Svar till inlägg av OdenXT, 2015-11-16 09:50:

Jepp.

Är det bara jag, eller har kartregelmaffian tagit över hela forumet? Snart sagt varje tråd på O-snack och nu även Eftersnack?

Svar till inlägg av madcap, 2015-11-16 07:59:

Ja men vad säger normen? :)

Svenska:
527 Tomtmark
Hus trädgårdar och andra bebyggda områden (t.ex industriområde,
kyrkogård, golfgreen, banvall för trafikerad järnväg (ej industrispår),
vissa skjutbanor samt kolonilott). Vägar, byggnader och andra
väsentliga föremål inom tätbebyggelsen ska redovisas. Tomter med
tydliga begränsningslinjer ritas med svart konturlinje. Tomter med
odefinierbar begränsning ritas utan konturer. Tomtmark ska också
redovisas omkring ekonomibyggnader. Stigar och vägar genom
tomtmark ska endast redovisas om passage är tillåten. Om inte alla
hus kan redovisas kan det alternativa tecknet 528 användas. Färg:
Grön (50 %) och gul (100 %).
(Bild på detta tecken)

Riktiga normen:
527 Settlement
Houses and gardens and other built up areas. Roads, buildings and other significant
features within a settlement must be shown. If all buildings cannot be shown, an
alternative symbol (black line screen) may be used.
Colour: green 50% (60 l/cm) and yellow 100% or alternatively black .
(Här ska en bild in som visar att man kan rita "bosättning" (inte tomt va?) med tätt stående svart raster)

Svar till inlägg av PS, 2015-11-16 01:25:

Vad finns det för anledning då att Inte rita tomtmark? Kanske bättre att rita tomtmark och ge ett tips till kommunen att jämföra kartan mot sin fastighets/primärkarta.

Enligt min ringa uppfattning har tomtmarktecknet två syften. Det ena är att markera att området är förbjudet att beträda. Det enligt mig överordnade syftet är dock att, precis som alla andra karttecken, vara ett navigationshjälpmedel. För att det ska fungera måste tecknets utbredning stämma överens med vad man som löpare uppfattar som tomtmark. Skog som ligger inom en fastighet och som fastighetsägaren vill räkna som tomt får därför markeras med förbjudet område på kartan.

Jodå. Men jag tycker det är skrämmande när en så kallad kartritare anser sig vara allenarådande i frågor som rör äganderätt. Någon här påpekade tidigare att den så kallade kartritarens verk kan användas i tvister kring byggnadslov, strandskydd med mera. Även om "orienteraren alltid har rätt" känns det som ett hot mot rättsstaten. Tips till osäkra kartritare i Stockholm. Prata med fastighetsägaren eller om du inte vill prata med människor slösa med karttecknet tomtmark. Känns som att okänsliga kartritare är ett växande hot mot allemansrätten.

Svar till inlägg av Phytagoras, 2015-11-15 23:44:

Jag tycker inte att det är kartritarens sak att idiotförklara banläggarna.

Svar till inlägg av PS, 2015-11-15 23:26:

Ja det kan ta emot. Men som EriOL skriver, är det kartritarens uppgift att ta den striden? Orienteraren ser ju inga fastighetsgränser på kartan, och blir väldigt tveksam när "vägen" är blockerad.

Svar till inlägg av DrP, 2015-11-15 20:43:

Det är en variant men då måste man komma ihåg att skicka med den filen varje gång man skickar kartfilen och dessutom försvinner väl bakgrundsbilder när man gör ett utsnitt. Vill man enkelt lägga in den igen så bör den alltså vara inpassad med tex en world-fil.

"Analys" verkar inte riktigt förstå hur det ser ut på många håll här runt Stockholm där kartorna inramas av gamla sommarstugeområden där många fortfarande inte på något sätt försökt visa var gränsen till fastigheten går utan den naturliga tomten (om det nu ens finns en sådan) slutar en bra bit in på fastigheten. Många gånger är dessa tomter dessutom styckade så att det ska finnas passager in mot större allmänningar mellan fastigheterna. Ibland får en (ny?) ägare för sig att försöka blockera dessa passager fast de inte ligger på deras mark. Frågan är om man då stillatigande ska acceptera en sådan "annektering" och rita in den som tomtmark.

Svar till inlägg av orienterare, 2015-11-15 21:10:

Det onödiga är nog att komma ihåg om det är N-S strecken eller Ö-V strecken som är det ena tecknet eller det andra i redovisningen. Norr behöver du bara till kompassnålen.
Jag kan t ex erkänna att jag fortfarande har svårt att komma överens med kartor som har dikestecken som meridianer.Ju färre komplexiteter i teckenfunktionerna desto lättare att läsa kartan.

Svar till inlägg av BC, 2015-11-15 20:03:

Om du har vikt kartan efter sträckan och inte vet åt vilket håll norr är, hur vet du åt vilket håll du ska springa?