Orienterare.nu

Tiomila

Orienteringskartan

WOC 2016

SOFT

O-snack

Aktuell tråd

Ny höftled

Magnus H 2016-11-26 18:46

Läser på lite om att få en ny höftled. Det rekommenderas inte att springa (på hårt underlag i alla fall) efteråt. Är det någon som fått en ny höftled och fortfarande håller igång med rorientering, eller andra som vill berätta om sina erfarenheter?

Skriv ett inlägg

Skriv ditt inlägg här...

Skriv 1981 i rutan

Inlägg

Att göra två flugor på smällen 2023-07-30 20:29 #26

Läste om en fantastisk hästmedicin mot artros. Tänkte att man kunde självmedicinera...
Döm om min förvåning när jag hittade hästmedicinens verksamma ingrediens.
Sildenafil!!! Ren Viagra??? Har någon kanske redan provat?

Bjorn 2018-10-29 22:50 #25

Svar till inlägg av Tore H55, 2018-10-29 22:13:

Det finns många ortopeder som idrottar, även ganska många som springer orientering.
Många ortopeder arbetar inom det som betecknas idrottsmedicin dessutom.

Mjuk löpteknik i skog är förstås mycket mer skonsamt än stötiga hopp på asfalt, men den viktigaste faktorn är trots det åldern, ju yngre desto mer aktiv och mer kraft, och större risk för slitage.

Det finns förstås olika sätt att operera, det vanligaste sedan länge sparar många muskler , men nyare som kan ha andra fördelar delar viktiga muskler som därför har hög risk för hälta. Titthålsoperationer i höftleden förekommer, men inte vid ledsvikt med byte till ledprotes, det gäller oftast mycket yngre idrottare.

Om det behövs op så är fortfarande riktig kirurgi av van ortoped mer pålitlig än nya "leksaker" med robot och annat, deras tid kommer i framtiden. Det finns avancerade bra tekniker för de fall som är svårast, men det är inte de som ska ut och springa igen.

Kan man skjuta på operationen med andra icke kirurgiska metoder så är det väldigt bra, kan man hålla muskulaturen igång ändå under tiden så är det också bra, och ju längre man väntar desto fördelaktigare för åldersfaktorn.

Men när man behöver opereras så är det en av de mest framgångsrika medicinska behandlingarna (på rätt indikation), så smärta och värk minskar oftast mycket påtagligt, och funktion och aktivitetsnivå ökar.
Det gäller både nya höft- och knä-proteser, men knäleden är lite besvärligare rehabilitering, och ingen operation görs primärt för att man ska kunna springa igen.Det är andra besvär där man ska kunna vinna en påtaglig förbättring som bör avgöra när operation är lämplig.

Tore H55 2018-10-29 22:13 #24

Ortopeden idrottar sällan själva och vet inget om löpteknik. Det stämmer att om löpteknik innebär att man står stelbent med raka ben och hoppar fram blir det stötigt. Men om man springer långsamt med tekniken att dra sig fram på fötterna, dvs man går fort och lyfter lite på fötterna, blir det samma belastning som vid promenad. Och om man har ett bra friidrottslöpsteg där benen går i en hjulrörelse och markkontakten blir kort och spänstig blir det en mjuk fin löpning som blir mycket mindre stötig än när man går. I skogen blir det en del stöter när man springer i nedförsbacke eller om det är en nivåskillnad nedåt, man hoppar ned från en punkthöjd.
Det ska finnas någon ny op-metod där man inte skär av så många muskler, använder fiberoptik för att titta och någon slags robot vid op.
Jag vill inte op min mindre artros i höger höftled, äter glukosamin i dubbel dos. Det är ett socker som förbättrar ledvätskan så det glider bättre, och tränar rumpans muskler + stretchar höftböjaren. Än så länge måttligt resultat, jag kommer numera sist på tävlingarna.

1891 2018-10-27 08:39 #23

Svar till inlägg av göran H65, 2017-01-11 20:37:

Låter ju helt fantastiskt. Har fått höra att löpning inte är att rekommendera efter en sådan här operation, speciellt inte på hårt underlag p.g.a. nötningsrisk av protesen. Fick du någon speciell typ av proteser inopererade och håller dessa fortfarande?

Björn 2017-01-26 12:05 #22

Svar till inlägg av Myran, 2017-01-25 23:18:

Jorå, det finns. Men det kan ännu betraktas som experimentellt vad gäller hu effektivt det är och till vad, även om det inte är så nytt egentligen. Och det lämpar sig nog bäst för små skador där resten av leden är frisk. Men i övrigt är det samma teknik som att byta större delen av leden. Just den artikeln är ju bara "reklam"., inga nyheter för sjukvården i alla fall, "kan hjälpa" är ju lätt att hålla med om men väldigt luddigt hur mycket och för vem, samt i relation till alla andra alternativ med eller utan operationer.

Myran 2017-01-25 23:18 #21

Läste en intressant artikel i Aftonbladet om artros (knäled), en ny 3D behandlingsmetod kallad ”Episurf-metoden”;
http://www.aftonbladet.se/halsa/article23963254.ab
Är det någon orienterare/löpare som har några erfarenheter av den här metoden?

göran H65 2017-01-11 20:37 #20

Jag bytte höftleder ,bägge samtidigt maj .2004. Från att inte kunnat gå mer än 25 meter innan vila ,ev backa en bit, så vann jag oringen Ö5 i småland 2005.Efter det har jag fortsatt min orienterings aktivitet fullt ut Ett helt nytt liv rent allmänt också. Jag har återgått till mitt yrke inom bygg och anläggning , jobbar nu 70 %som 66 åring,toppen! Lyckades ochså vinna H65 kort i o ringen Borås ,trots eller hellre pga mina nya höftleder. Lyck a tillalla som behöver byta höftled(er)!!!! Göran Davidsson

Tore H55 2016-12-01 00:47 #19

Tillägg om kost mot artros: Om en behandling av en sjukdom ska vara vetenskaplig måste man ha en teoretisk förklaring till sjukdomen och hur behandlingen funkar. Man kan inte hoppa över den teoretiska förklaringen och bara förlita sig på statistik.

Problemet med artros är att vetenskapen inte har någon bra förklaring till artros. Det innebär att även om man skulle få statistik som visar att en viss maträtt är bra mot artros, är det inte vetenskapligt utan kan vara ett sken-samband.

Exempel: Det påstås att gurkmeja är bra mot cancer för i Indien där man äter mycket gurkmeja har man mindre cancer. Den teoretiska förklaringsmodellen är att gurkmeja är en kraftfull antioxidant. Antioxidanter binder "fria radikaler" som bildas av sol, strålning, gifter, och antas vara en orsak till cancer. Det vetenskapliga problemet blev: "En orsak". Det finns flera orsaker till cancer och det blir svårt att värdera hur stor betydelse gurkmejan har, om det har någon betydelse. Läkarvetenskapen har ändå varit såpass intresserad att man gjort forskning på E-vitamin, en annan kraftfull antioxidant, som kompletterande behandling av någon cancerfom, om jag minns rätt bröstcancer. Men det blev inte någon förbättring av behandlingen med E-vitamin. Nu vet man inte hur det skulle ha blivit om man börjat med E-vitamin tidigare.

Sammanfattningsvis: Så länge man inte har en bra förklaringsmodell för artros kan man inte ge några säkra kostråd även om det skulle finnas statistik som skulle peka på att viss kost skulle hjälpa.

Tore H55 2016-11-30 23:21 #18

Kost: Man vet inget specifikt om kost mot artros. Men man vet generellt mot sjukdomar.
Det har utförts två studier där man jämförde medelhavskost dvs mycket grönsaker, vegetabiliska oljor, och lite kött. Fågel och fisk åt man. Detta jämfördes med svensk husmanskost. Man avsåg i båda studierna att undersöka effekten på hjärt-kärlsjukdomar men man var tvungen att ta med alla sjukdomar i undersökningen. Båda studierna fick avbrytas efter halva tiden för båda studierna visade efter halva tiden 80% skillnad på hjärt-kärlsjukdomar och alla sjukdomar. Dvs det var nästan dubbelt så många hjärt-kärlsjukdomar och alla sjukdomar i gruppen som åt husmanskost. Studierna avbröts pga det var inte etiskt att tvinga försökspersonerna att äta husmanskost när man hade så stor skillnad att den statistiska skillnaden redan var klar.

Det finns en övertygande bevisning för att nyttig mat minskar sjukdomar, men det finns inte någon specifik kunskap om vilken mat man ska äta mot artros.

Jag försöker hänga med i kost-debatten och hoppas få svar på samma fråga som Godot: Vad ska man äta mot artros?

I väntan på Godot 2016-11-30 19:45 #17

Svar till inlägg av Tore H55, 2016-11-30 17:25:

Ingen upplyftande läsning du... pest eller kolera... kostråd lät lite hoppfullt... tips?

Tore H55 2016-11-30 17:25 #16

Re i väntan på artros>> Jag är pensionerad distriktsläkare sedan 2015 (tidig pension vid 55 år) så jag har inte de mest aktuella kunskaperna. Men såvitt jag vet har läkarvetenskapen ingen bra förklaring till artros. Det har inte gått att bevisa att det är nötning. Många, inkl mig, tror att felbelastning är orsaken, t.ex stel rygg, pronering, osv. Men det har inte kunnat bevisas. Det finns en stor ärftlig komponent och det tycks finnas två grupper. Den ena har ärftlighet för cancer. Den andra har ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar och artros. Det förekommer att man har både cancer, hjärt-kärlsjukdomar och artros och det förekommer att man är frisk tills man är 100år. Men det finns ändå två tydliga grupper, den ena med cancersjukdomar och den andra med artros och hjärt-kärlsjukdomar.

T.ex jag sa till min fru: Jag har behövt stretcha varenda dag de senaste 10 åren. Behöver aldrig du stretcha? Och hon svarar: "Jag har inte samma leder som du".

Man har också letat efter virus som förklaring men inte hittat något virus.
Man har letat efter reumatisk förklaring, men inte hittat det heller.
Det pågår forskning, tror jag, på kostens betydelse för artros.

Man har enats om att kalla artros för brosksjukdom.

Sammanfattningsvis: Om man som jag, och "i väntan på artros" har artros-sjukdomen i kroppen (och troligen också ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar) måste man göra det man kan för att motverka det.
Troligen ska man vara så bra allmänt och allsidigt tränad som möjligt och när det gäller orientering, löpning, tror jag man kan springa så länge man har ett bra löpsteg. Det är när man blir trött och försämrar löpsteget risken för slitage på leder dyker upp.
Kanske att man ska hålla sig ajour med vetenskapen angående kosten.
Man ska hålla sig ajour med vetenskapen angående hjärt-kärlsjukdomar.

Men frågan är om det bara är en fråga om att skjuta upp artrosen. Om 10år kanske det är dags för mig med ledprotes i höger höftled oavsett vad jag gör. Det enda jag kanske lyckas med är att jag springer bättre några år och sedan blir det sämre igen

Zerbembasqwibo 2016-11-29 11:31 #15

Svar till inlägg av I väntan på artros, 2016-11-29 11:05:

Läs på 1177 om möjliga orsaker

http://www.1177.se/Gavleborg/Fakta-och-rad/Behandlingar/Hoftoperation---att-fa-en-ny-hoftled/

I väntan på artros 2016-11-29 11:05 #14

Den är tråden gör mig helt nojig, letar efter tecken på artros varje träningspass. Hjälper det att undvika asfalt eller hårda pass i förebyggande syfte?

Tore H55 2016-11-29 10:37 #13

Jag tror frågan beror mycket på hur kroppen är i övrigt. Det är ganska vanligt att de som byter en höftled även har lite förslitning i andra höftleden, båda knäna och dessutom stel och svag rygg. Då är det stor risk att löpningen blir ofysiologisk och störig. Isåfall borde du nog vänta med att springa tills höftledsop är helt läkt, minst 2 månader. Men om kroppen i övrigt är vig och rörlig som en katt kan du nog springa fysiologiskt och mjukt, och kan nog börja springa tidigt.

Jag fick lätt artros i höger höftled 2013 med i höger höftled halva broskhöjden och kantpålagringar på leden framtill.

Orsaken till artrosen var stel rygg, pronering vänster fot som gav lite snedbelastning och att jag gillade långlopp. 2013 var jag 54 år i och sprang långa natten på 10-mila på 2:43, Jukola långa natten på 2:08 och bröt Stockholm maraton efter 27km. Kände att jag inte återhämtade mig, musklerna runt höger höftled hade dragit ihop sig och en månad senare, precis före O-ringen började det skava i höger höftled. Röntgen som bekräftade artrosen var ett halvår senare.

Nu är jag nästan helt återställd.
Det har varit tre viktiga delar i rehabiliteringen :
1) Dra i höftleden. Kroka fast foten i en soffa eller träd. Med Yin-yoga principen segdrar jag i 3 min för att dra ut ledband, inre muskellager runt höftleden. Det känns ont-skönt. Provar jag dra i den friska höften känns det ingenting.
2) Stretching: Det bästa hade varit att stretcha skinkans muskler men de första två åren hade musklerna dragit in höftleden så rörelseomfånget blev så dåligt att jag inte kunde stretcha dom. I år, efter att jag börjat med nr 3, kan jag stretcha ut skinkans muskler.
3) De första två åren gjorde jag som ovan men det blev inte så mycket resultat. November 2015 kom vändningen. Då började jag träna bålstyrka. Styrkegymnastik. Jag surfade på Youtube och fick massor av tips. De viktigaste är: Plankan, speciellt med benrörelser. Squats, kissande hund. Förutom det gör jag spänstövningar, tåhävningar och överkropp.

När jag lade till bålstyrketräning började stretchingen ge bättre resultat och att dra i höften började ge resultat. I år har resultaten på ol-tävlingar sakta segat sig uppåt och trenden fortsätter uppåt.

Jag tror att även om artrosen har gått för långt och det finns både dålig rygg och artros i andra höften plus knäna så lönar sig kombinationen dra i höftleden - Stretching - bålstyrka

Anders E 2016-11-28 19:04 #12

Nej jag tänker inte på den, det är så automatiserat, och jag vet att det stundtals gör ont i muskulaturen runt om. Exempelvis kan jag inte ta stora kliv uppför oavsett vilket ben jag tar först. Dessutom blir jag väldigt försiktig, rädd för att ramla och jag springer inte längre på natten utifrån risken att ramla. När jag numer drullar omkull i skogen sker det nästan automatiskt att jag faller på den icke opererade sidan. Egentligen tror jag att protesen sitter fast och den enda gången jag fallit på den sidan var det rejält när jag en morgon snubblade på motorvärmarsladden utan några som helst men. Jag inser att jag inte kan vara i närheten av de bästa i klassen (förresten det har jag aldrig kunnat), men tycker ändå att jag kan tävla med andra målsättningar.

Björn 2016-11-28 18:46 #11

Jag har bytt både knäleder och höftleder mm, men aldrig på mig självt.

Generellt sett så är aktivitet och träning av muskler och kondition bra för lederna, kroppen och hälsan. Även utbytta leder bör aktiveras.
För utbytta leder är lagom bäst, undvika hårt underlag, hopp och annan "onödig belastning" är mycket klokt om leden fungerar bra, och man vill fortsätta att ha det så väl. För varje ny operation har hög sannolikhet för att det inte blir riktigt lika bra som den första.
Försiktighetsprincipen gäller, att även om "det går" att testa gränserna, så undviker man det. Det är förstås en balansgång ibland.

Om man har besvär som är lämpliga för att byta leden så kan man med hög sannolikhet förvänta sig att besvären minskar efter en operation. Har man inte rätt besvär, eller möjligen för högt ställda förväntningar på resultatet, så blir det svårare att utlova en förbättring eller nöjdhet.
Det måste vara en individuell bedömning gemensamt med den som planerar operationen (dvs ortopeden) inför varje sådant beslut. Men vid lämpliga besvär så är det en mycket effektiv behandling för att klara det dagliga livet, orientering i skogen i lagom tempo kan vara en bonus, inte ett primärt mål.

Anders Hedin 2016-11-28 17:12 #10

Svar till inlägg av hux, 2016-11-28 16:50:

Jag har skrivit om detta tidigare här, men tar en repris: jag fick båda mina knän bytta för drygt fem år sedan och efter ett år stod jag inte ut längre, utan började springa (försiktigt; speciellt är jag rädd för att ramla pladask framåt...) sakta. Jag har ingen fart längre men klarar av att träna och springa utan besvär. Man får ju sköta den gymnastik/träning som man blir ålagd i samband med operationen.
Jag har aldrig ångrat att jag började --- jag hade blivit tillsagd att man avråder från löpning (så sa läkaren som opererade), men när jag talade med andra läkare och framför allt sjukgymnaster, fick jag snarare beskedet att ' det där bestämmer du själv --- det handlar om din livskvalitet'.
Min operation, som gav mig nya knäleder, har varit bland det bästa som hänt mig. Och att börja orienterings-springa därefter är bland det bästa beslut jag tagit.

hux 2016-11-28 16:50 #9

Är det någon som har någon erfarenhet av knäledsoperation?Har haft kontakt med en
ortoped som vill sätta in en ny knäled.Han påpekade att jag kunde glömma all orientering
i framtiden efter operationen.Kan detta stämma?

Magnus H 2016-11-28 15:38 #8

Svar till inlägg av Anders E, 2016-11-28 14:19:

Tack för din berättelse Anders. Känner du att du hindras så länge du håller det på den här nivån, eller tänker du inte på den nya höften?

Anders E 2016-11-28 14:19 #7

Jo jag bytte en höftled maj 2010 och har sedan vårsäsongen 2011 börjat röra mig i skogen. Huruvida man kan kalla det löpning råder det väl delade meningar om, men jag har enbart vid något enstaka tillfälle kommit sist i klassen. Vissa perioder har jag orienterat två gånger i veckan, dock oftast enbart en gång. Jag har vid något enstaka tillfälle försökt två dagar i rad, dock inte mer. Jag ägnar mig regelbundet åt olika former av veteranorientering och springer också ett antal nationella tävlingar varje år. I övrigt sköter jag orken via spinning och styrkan via cirkelfysträning. Jag blev avrådd från all löpning och då framför allt på asfalt, och det senare har jag avhållit mig ifrån. Under dessa år har jag hela tiden haft kontakt med en naprapat som hjälpt mig med övningar för att stärka upp muskulaturen runt höften, samt också masserat ansträngda muskler. I början hade jag kanske ont i låret och gluteus en dag efter orienteringen, numer nästan aldrig. Råd inför operationen är att hålla igång och stärka muskulaturen runt höften.

Klara 2016-11-27 18:22 #6

Svar till inlägg av Magnus H, 2016-11-27 04:33:

Jodå, det går som regel utmärkt att springa efter en höftledsoperation: men du BÖR inte göra det! Vill du veta mer mejla: Berit.aslaksen@capiostgoran.se!

Magnus H 2016-11-27 04:33 #5

Ingen mer än Björn som fått ny höft och vill berätta om sina erfarenheter?

Björn 2016-11-26 22:40 #4

Svar till inlägg av Magnus H, 2016-11-26 19:14:

Nej, so what?
Level of evidence 5 = Expert opinion without explicit critical appraisal.

Dvs, någon som tycker något.
Den verkar beskriva risker utan att direkt värdera dom, samt att vissa unga tar risker men utan längre uppföljning.
Det går bra för några men sämre för andra, hur ska man veta vem som är vad innan?

Många studier finns som beskriver resultat för unga (oftast under 55 år), och andra åldrar, ju äldre desto bättre resultat. Operationen utförs på grund av värk i vila och smärta, inte löpförmåga, om man tänjer på gränserna för det får man sämre resultat oavsett vilket implantat man väljer. Senast man lanserade en "sportmodell" för unga gick det "åt skogen" rejält. Ett exempel:
https://www.drugwatch.com/depuy-hip/recall.php

Det svenska höftregistret är internationellt normbildande, Sverige har "bäst resultat i världen". http://www.shpr.se/sv/default.aspx
Om du undrar om din höft så fråga en svensk ortoped (inte på nätet) så kan du få adekvata råd i stort sett vem du än frågar.
En operation bör hålla livet ut, men ska man göra en omoperation ska det inte vara planerat redan efter 10 år, snarare 20.

Bluephase 2016-11-26 19:18 #3

Höftledsimplantat är lurigt att veta vad man ska välja.
Det gäller att veta vilket material man ska"bolla" med och vad det får för konsekvenser framöver i ett längre perspektiv. Åldersfaktorn är viktig i sammanhanget. Jag har inga problem själv men vet av erfarenhet i släkten vad som håller i det långa loppet, tyvärr får man nog räkna med en ny operation inom en 10-årsperiod.

Magnus H 2016-11-26 19:14 #2

Svar till inlägg av Björn, 2016-11-26 19:11:

Har du läst den här?
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4223292/

Björn 2016-11-26 19:11 #1

Det går nog för de flesta att springa på en ny höftled (i alla fall ett tag...). Men man avråder starkt ifrån det, särskilt på hårt underlag.
Ju yngre man är när man opereras, och ju aktivare man är med tuffa belastningar, desto kortare tid håller det, och man riskerar en omoperation.
För varje operation riskerar man ett sämre resultat även om det går bra med omoperationen, och så ökar dessutom risken att det inte går så bra med varje operation.

Promenadtempo i skogen och att man är aktiv efter en ny höftled/knäled är bra, men regelrätt löpning bör man inte utföra och särskilt inte på hårt underlag om man vill att den skall hålla optimalt. Så dom som rapporterar att det går att springa på den har nog rätt men ger fel signaler.

Senast kommenterat

Torsdag 18/4

23:04

Finansiering av elitorienterare?