Förbundschef Tom Hollowell och kommunikationschef Annichen Kringstad lämnar Svenska Orienteringsförbundet. På ungefär ett år verkar de ha skapat ett vilset och oenat Orienteringssverige. Åtminstone vittnar de cirka 100 kommentarer som nyheten om Annichens avgång genererat på orientering.se och Orienterare.nu de senaste dagarna om detta. En del inläggsförfattare menar att Toms och Annichens avhopp var det sämsta som kunde hända svensk orientering eftersom de lyckats få orientering att synas i tv och media som aldrig förr. Andra menar att detta beror på landslagets framgångar i sig, inte på några enstaka personer på kansliet. Dessutom menar man att satsningen på tv, där förbundet varit med och sponsrat produktionerna, inneburit neddragningar inom andra områden och att vi på sikt urholkar kärnverksamheten. Man är också kritisk till idén om att mer tv-tid automatiskt innebär nya utövare till sporten och beskyller den för att vara närmast naiv.

På ett sätt är situationen som uppstått bra eftersom den får oss alla att fundera över var vi befinner oss och vart vi är på väg. Samtidigt kan man fundera över om det inte varit klokare av Tom och Annichen att utgå från det som fanns och som grundade sig på synpunkter från ett enat och starkt framtidskonvent 2007. Ett konvent med rötter i kärnverksamheten och med sådant som betyder mest för oss som utövar idrotten orientering. Det innebär bland annat kärnvärden som fick oss att fastna för den här sporten och som fortfarande är anledningen till att så pass många ungdomar fortsätter orientera.

Stort ansvar på rörelsen
Med detta i botten hade man kunnat lägga på den kommunikativa delen med ökad öppenhet, synlighet och tillgänglighet eftersom de marknadsundersökningar som gjordes i fjol visade tydliga tecken på ett behov av detta. Med dålig ekonomi hade en sådan kostnadseffektiv lösning troligen gett bäst effekt utifrån förutsättningarna. Då hade vi förmodligen också fortsatt varit en enad och stark rörelse med en tydlig väg mot nästa kontroll.

Tyvärr gjorde Tom och Annichen, som verkar ligga bakom de slutsatser som drogs av marknadsundersökningarna om man får tro den presentationsvideo som ligger ute på orientering.se, tvärtom. Man försökte istället lägga över hela ansvaret för kärnverksamheten på klubbar och distrikt. Anledningen till detta är medlemmarnas svar på frågan i medlemsundersökningen om vad de arbetar med idag och vad de skulle vilja arbeta med framöver. Svaret var, kanske inte helt sensationellt, orientering i båda fallen. Detta likställde Tom och Annichen med att distrikt och klubbar därmed besitter en hög kompetens inom orientering, dvs kärnverksamheten. Däremot saknades kompetens inom kommunikation och marknadsföring, saker som därför Soft borde jobba med.

Försöket att låta distrikt och klubbar själva sköta det mesta av kärnverksamheten gjordes dessutom helt utan förankring. Den dåliga ekonomin användes som vapen i prioriteringarna. På några månader skapades ett kaos. Ett kaos som till slut blev de bådas fall.

Ny verksamhetsplan, igen
I verksamhetsplanen för 2012/2013, som nu har lagts ut på orientering.se i något som ser ut att vara i sin slutgiltiga version, verkar strategin fortfarande vara att utgå från begreppen synlighet, öppenhet och tillgänglighet och att baka in verksamhetsområden i dessa. Detta var en av de saker som väckte stark reaktion under förbundsmötet i mars eftersom få verkade förstå vad som menades. Bland annat var OL Alternativet, som står bakom Orienterare.nu och som representerade Göteborgs OF vid mötet, starkt kritiska och presenterade en alternativ organisationsmodell här på Orienterare.nu och på mötet. Det svårbegripliga i Softs modell är när verksamhetsområden som kartor eller naturpasset hamnar under tillgänglighet och inte under synlighet eller öppenhet, ska de inte också vara synliga eller öppna? Varför hamnar O-ringen under synlighet, ska inte det också vara tillgängligt eller öppet?

OL Alternativet ställer sig fortfarande frågande till om denna verksamhetsplan verkligen är en plan för verksamheten. Det verkar vara en gedigen lista över delmål, ansvarsuppdelade på Soft, distrikt och klubbar. Bara för att det står att vi ska uppnå det ena eller det andra målet är det långtifrån samma sak som att vi gör det. I en plan borde det istället framgå hur vi uppnår delmålen, med andra ord vad vi har för plan för verksamheten.

Verksamhetsplanen 2012-2013 på orientering.se:
http://www.orientering.se/Forbundsinfo/Verksamhetsplan/

Men nu ser vi framåt
Kontentan av det som varit är att vi i OL Alternativet ser att några personer på kansliet har sprungit åt ett håll, styrelsen åt ett annat och att rörelsen antagligen har satt ner klackarna då man känner att man inte hunnit vara med på tåget. En fullt naturlig reaktion i en stor ideell rörelse som orienteringssporten.

Samtidigt ska det i sammanhanget tydligt sägas att Annichen har varit en nyttig väckarklocka och dörröppnare. Nu gäller det att spinna vidare på den vägen. Ingen vill verka inåt, vilket Annichen anklagar rörelsen för, men nu fanns tyvärr inte ekonomin för att anställa nytt avlönat kanslifolk på marknads- och kommunikationssidan den här gången. Mycket hade kunnat göras ändå, t ex att utbilda distrikt och klubbar i marknadsföring och att jobba för att varje verksamhetsområde profilerar sig utåt istället för inåt, enligt det förslag OL Alternativet presenterat i början av denna artikel. Istället valde Annichen att kliva av.

Vi ska inte heller kasta för stor skugga på det alster som nu äntligen finns i tryckt form efter förbundsmötet och som trots allt är det mest uppdaterade och förankrade dokument rörelsen har att luta sig mot.

Till sist önskar OL Alternativet att styrelsen nu tydligare börjar leda arbetet inom svensk orientering, istället för att lämna över rodret till kansliet. Vi hoppas också på att kansliet tar sig en rejäl funderare över hur man bäst formerar styrkorna för att kunna serva rörelsens ideella krafter. Vår förhoppning är att vi lärt oss något av allt det som det senaste året har skakat om Orienteringssverige.